Nytt bränsle i fildelningsfrågan

Jag blev glad när jag nyss läste lite nyheter på aftonbladet.se. KTH-forskningen kring fildelning har äntligen fått lite uppmärksamhet även utanför “fildelarkretsar”. Det är inte svårt att förstå att ifpi och andra i skivbranschen får magsår av forskningsresultaten.

Jämför också vad forskaren Lars-Erik Eriksson säger i denna artikel med vad ifpi:s Lars Gustafsson säger i den andra artikeln.

Eriksson talar om att fler skivor köps och att musikintresset i stort ökar medan Gustafsson talar om att färre skivor köps i Sverige och framförallt färre i skivbutiker samt att “och om intresset för fildelning ökat intresset för musik är det jättebra. Men det ökade intresset har inte återspeglat sig i ökad försäljning av cd”.

Betyder detta att skivbranschen medger att det finns positiva effekter med att fler personer får tillgång till mycket musik, så är det ett steg på vägen. Men då är det samtidigt ett stort medgivande om att branschen inte klarar av att dra nytta av det ökade intresset och därför vill ha “skyddslagstiftning”. För det finns ingenting som talar för att ett ökat intresse för en produkt innebär att konsumenterna lägger mindre pengar på produkten totalt sett. Men att de pengarna läggs på musik utan att det kommer skivbutikerna till godo är ingenting som lagstiftningen kan ta hänsyn till.

This entry was posted in General. Bookmark the permalink.

5 Responses to Nytt bränsle i fildelningsfrågan

  1. Björn Bergqvist says:

    Jag är allvarligt oroad av politikers kunskaper om det digitala världens natur. Snälla Johan påstå gärna att jag har fel och att de vet något jag missat.

    Min egen oro gällande den nya lagen har främst gällt dess efterlevnad, inverkan på den personliga intrigiteten samt stärkandet av DRM.

    De gånger jag tagit upp frågan har den viftats bort med att artisterna måste kunna leva på sin musik, punkt.

    För att kort sammanställa lite av de som hänt sedan lagförslaget satts till verket.

    Antipiratpyrån polisanmäler privatpersoner som utan egen vinning har delat ut filmer. Samma väg har IFPI gått. För detta har Antipiratbyrån och IFPI båda fått undantag i PUL. Polisen har tveksam rätt till att efterfråga personer bakom IP-adresser med hänsyn till påföljden.

    Sony installerar virusliknande programvaror för att begränsa privatkopior av köpt musik.

    Bolagen kräver att Apple skall sälja sin musik dyrare.

    Kasettersättningen skall höjas för skivor som det numera är olaglig att lägga upphovskyddat material på.

    I US har pågår lobbying för sk broadcast-flaggor (DRM för radio tv) i utsändningar för täppa till det “analoga hålet”.

    Intel vill “stämpal” processorn med en identitet.

    De första buggarna har upptäcks i uppgraderingar av DRM som gör köpta media obrukbar. Bolagen anser inte att detta är deras ansvar. Avtal som man “skriver på” är skrattretande avseende bolagens ansvar.

    För bolagen handlar det om kontroll och oinskränkt rätt till försäljning. Det är dit de vill. Helst vill de ha något form av pay-per-view variant på allt vi konsumerar. Ingen begagnat markad för spel eller musik, byter du hårdvara måste du även köpa nytt innehåll. Uppgraderar du inte mjukvaran bli innehåll värdelöst eller du brottsling. Skall du spela en låt hos en vän eller på jobbet får du minsann ta och köpa en till.

    Lagstiftaren har fortfarande inget vettigt svar på hur man ska hantera DRM-skyddat material i diverse öppna format utan att begå lagbrott. De har formodligen ingen vilja att ta reda på det heller utan låter det nog avgöras i domstol till slut.

    Jag köper mina spel och betalar min teveavgift och kanaler. Men jag köper inte att spel film och musik skulle bli billigare av att slå undan all form av konkurrens (både hårdvara och mjukvara). Konsollspel (nintendo osv) som inte är lätta att knäcka och snarade dyrare än motsvarande PC spel. Vinstmarginalen är nog däremot betyligt bättre.

    Det enda ljusglimt i allt detta är att bla konsumenter har sett Sony’s rätta ansikte i deras agerande och är beredda att straffa dom genom att sluta köpa deras produkter. Personligen kommer jag aldrig köpa något från Sony mera. Inte ens Telefonerna, jag delar INTE deras framtidsvisioner.

    Vad kommer detta att sluta med alla dessa bolagslobbister? Politiker som samtidigt skapar lagar för DRM skall även skapa lagar som motverkar dessa åt sina väljare? Hade det inte varit bättre att låta producenter själva står för hur deras affärsmodell och skydd ska utformas och låta konsumeterna avgöra dess värde? Det funkade uppenbarligen för kabeltevebolagen att komma till rätta med piratkorten innan lagen om DRM kom.

    Jag själv begår upphovsrättbrott varje dag på jobbet genom att lyssna på webradio. Musiken lagras faktiskt på min dator om än bara temporärt i minnet. De nya MRAM som är på väg kommet cach arbetsminne hårddisk vara desamma. Är det bara jag som missat något om hur knäppt allt detta är.

  2. Erik says:

    Nejdå, Björn, du är ingalunda ensam om att inse hur totalknasigt detta är.

    Det Gustafsson från IFPI säger är symptomatiskt för hela denna bransch. Han talar om att skivorna tappar försäljning. Skivbolagen vill fortsätta att sälja sina förpackade plastbitar och tjäna lika mycket pengar på dessa som de gjorde under 90-talet. Insikten om att de måste skapa trovärdiga produkter online och prissätta dessa så att kunden handlar har gått IFPI och skivbolagen helt förbi.

    Den industri som vissa lagstiftare ömmar så mycket för är en särskilt aggressiv, bakåtsträvande och vinsthungrig industri. Den som tror på IFPI när de säger sig värna om artisterna resp. arbetstillfällen i den egna industrin har verkligen blivit lurad.

    Vad gäller ditt upphovsrättsbrott på jobbet så är det med den nuvarande lagstiftningen inte ens lagligt att gå in på ett skivbolags hemsida enligt samma princip. Även detta innebär ju att du kopierar upphovsrättsligt skyddat material.

    Du pekar bl.a. på hur stor okunskapen kring den digitala världen är hos många politiker. Hr Linander tillhör tack och lov inte denna klick. 🙂 Jag har med viss spänning följt dramat kring Sony BMG och deras vedervärdiga påhitt med rootkit på min blogg. Just nu så är jag inne på inlägg nr 3 i denna saga. Önskvärt hade varit att få lägga på locket om detta, men det dyker ju hela tiden upp nya fynd i den skandalen. Det skulle inte förvåna mig en enda sekund om Sony BMG inom kort står på barrikaderna och ylar om att fildelningen har orsakat just dom så stora tapp i försäljningen. Att de ens skulle inse att deras egna bedrifter bidrar till ett ekonomiskt tapp är ju knappast att räkna med, tyvärr.

  3. site admin says:

    Björn, tyvärr har du nog inte fel när du påstår att politikers kunskaper i ämnet är högst begränsade. Själv tycker jag att jag egentligen har för lite kunskap och har fått mycket hjälp av andra personer, men under debatten i riksdagen i våras så var det tydligt att mina motdebattörer kunde långt mycket mindre.

    En del av de argument och problem som du skriver tog jag upp i debatten, men inga svar. Det var också en eller flera öppna hearings i riksdagen inför beslutet och då tog bl.a. Rasmus Fleischer upp några av de problem som du nämner. Men inga svar gavs av representanten från justitiedepartementet.

    För att fånga upp alla de frågor som fanns inför lagändringen så efterfrågade jag dessa här på min blogg. Jag fick massor. Jag sammanställde 10 frågor som jag i förväg mailade till socialdemokraternas representant i debatten (justitieministern som har ansvar för propositionen kom inte ens till debatten). Det är högst ovanligt att man ger motdebattörer en sådan chans, dvs att ge argumenten i förväg, ändå fick jag inga svar. Hon påstod att hon inte läst mitt mail. Att hon inte ens försökte svara på mina frågor visar det mesta.

    Det är uppenbart att några stora företag har ett intresse som egentligen inte överensstämmer med konsumenternas, och det är tyvärr lika uppenbart att lagstiftarna lyssnat mer på bolagen än de för dåligt organiserade konsumenterna.

    Dock tycker jag att du ska köpa en Sony Ericsson-mobil (min syster jobbar där…:-).

  4. Björn Bergqvist says:

    Det är känns inte roligt att höra hur lite politiker som är våra lagstiftare vet om de frågor det skall besluta om. Fast när inte ens utrikesministern i Sverige bryr sig om uppenbara brott FN-konventioner så är man ju inte heller direkt förvånad.

    Jag har följt din blogg ett tag fast utan att skriva så mycket. Jag hoppas du fortsätter med ditt fantastiska jobb du gör Johan.

    Det blir väl knappast något ordning på detta förrän det blivit bra mycket värre och Kalla fakta, eller kanske Sverker ställer ansvariga till svars 😉

    En stilla fundering är ändå.. Har inte bolagen prövat piskan länge nog nu, är det verkligen inte dags att tänka om och välja moroten. Även “gratis” kostar i form av tid, risk, kunskap och hårdvara. Be man nån forskare titta på det kan man nog tom ta fram en modell över det.

    Jag hade gärna betalat för film, musik och tv över nätet. Bara det att utbudet är katastrof och det är lika krångligt som att använda bittorrent. Dessutom är innehållet inte DRM-skyddat så jag kan ge min mamma som inte vet vad det går att göra med datorer de filmer hon vill ha på en vanlig skiva. (mina fildelar dagar är i stort över med min 250kb lina, men principen gäller än)

    Jag är övertygad att iaf de i min åldergrupp 30+ gärna hade betalat för sig. Men vart är utbudet? Var är morötterna? Hur länge skall man behöva vänta. Hur många gånger har vi inte hört Sony säga det kommer snart? På campus hade vi för sjutton gemensamma kataloger med stora mängder film och musik redan -96. Måste jag vänta på ett utbud till de har ett fungerade DRM på plats tar det nog ett bra tag till, för det analoga hålen är fortfarande inte tilltäppt.

  5. site admin says:

    Tack Björn. Det är inte så värst ofta man som politiker får beröm, utan tvekan är det oftare som man får negativ kritik, och det gör givetvis att jag blir ännu starkare i min uppfattning.

Leave a Reply

Your email address will not be published.