Skandal att sexualbrottsdömda släpps ut utan att de fått behandling

En av dagens nyheter som borde fått större utrymme är att var tredje sexualbrottsdömd inte får någon behandling under sin anstaltstid.

För två somrar sedan var det rymning efter rymning från svenska anstalter. Vi hade extra sammanträde med justitieutskottet och justitieminister Thomas Bodström sa att pengar aldrig skulle vara någon begränsning för säkerheten inom kriminalvården. Generaldirektören, Lena Häll Eriksson, fick sparken och Lars Nylén kom från Rikskriminalpolisen och blev ny gd för Kriminalvården. Inriktningen för Nylén var enkel – klara säkerheten.

Och visst har den fysiska säkerheten blivit bättre, rymningarna har också blivit färre. Men det har samtidigt gått ut över behandlingsinsatserna. Kriminalvården har som alla andra myndigheter en budget som ska följas. Går det mer pengar till säkerhet så blir det mindre kvar till behandlingsinsatser. Det är inte Nylén som ska bära skulden, det är Bodström, det är hans tydliga prioritering som Nylén verkställer.

Kriminalvården är en av de frågor som vi debatterat flest gånger i riksdagen. Så sent som i maj sa socialdemokraternas talesperson i kriminalvårdsfrågor Helena Frisk i kammardebatten om en modernare kriminalvårdslag:

“En av kriminalvårdens viktigaste uppgifter är att rehabilitera dömda, det vill säga förbereda dem för ett icke kriminellt liv. Nu återfaller en alltför stor del av dem som sitter i fängelse i ny brottslighet när de kommer ut. Det finns förstås inga enkla lösningar på detta.”

En enkel lösning skulle ju vara att ge den behandling som finns…

I samma debatt betonade jag själv hur anstaltstiden ska inriktas på laglydighet efter frigivningen:

“För Centerpartiet är den centrala målsättningen med kriminalvården att de intagna inte ska återfalla i brott efter frigivningen. Redan från första dagen i fängelse ska man ha en individuell planering för sin tid i anstalten och hur man ska få rehabilitering.”

This entry was posted in General. Bookmark the permalink.

4 Responses to Skandal att sexualbrottsdömda släpps ut utan att de fått behandling

  1. Leffe says:

    Jag brukar tycka att människor som hävdar att lösningen på problem heter mer resurser. Men i fallet kriminalvården är det nog faktiskt precis så.

    Det hndlar inte om verksamhetens inriktning eller om synen på om brottslingar ska låsas in eller vårdas i första hand. Det handlar om att ingen verkar vilja finansiera en vettig kriminalvård.

    Jag skulle vija se följande:
    a) kortare straff som minskar belastningen på anstalterna,
    b) mer programverksamhet på anstalterna,
    c) högre grad av individanpassning.

    Men så länge som punkten a) ovan drivs åt motsatt håll kommer kriminalvården att kosta mer för mindre innehåll. Fokus blir att leverera “anstaltsdygn”, inte att minska risken för återfall i brott.

    Kombineras detta med en effektivare central sytrning av polisen, vilket i sin tur också kan kombineras med större lokal närvaro men inte med kommunalt inflytande över polisverksamheten, skulle Sverige bli ett bättre land för laglydiga.

    Men politiska partier på alla kanter driver istället på för högre straff och mer splittrad polisverksamhet. Då får vi mer av de bekymmer vi har idag. Tror jag.

  2. site admin says:

    Jag tycker att du har rätt i en del. Men att generellt säga kortare straff ställer jag inte upp på. Det finns brott som skulle kunna ha kortare straff, eller andra straff än fängelse, men när den grövre brottsligheten ökar så får man också räkna med fler som sitter längre. Då handlar det självklart om att bygga ut kapaciteten så att det inte blir för hög belastning på anstalterna.

    Jag håller också med om att det är beklagligt när politiker använder “hämndtänkandet” i sin retorik, dvs ständigt ropar på hårdare straff och glömmer bort att det är en människa som någon gång ska komma ut från anstalten.

  3. Leffe says:

    Men är det verkligen någon som gjort en analys på vilka brottstyper som leder till fängelsestraff och vad det är folk sitter inlåsta för idag?

    Politiker och allmänheten önskar nog gärna att det vore rånare, mördare och våldtäktsmän – men i själva verket är det i första hand dömda till narkotikabrott och upprepade olovliga körningar som utgör en mycket stor andel av dagens kriminalvårdskunder. Återfallsbenägenheten hos dessa är i princip 100%, det enda som möjligen får ned den siffran är att de kanske inte åker fast på ett tag.

    Där bränner rättsväsendet mycket pengar som skulle göra större nytta hos polisen, eller i arbetet med att snabbt lagföra ungdomar som begår sina första brott.

    Med dagens lagstiftning och dagens påföljdssystem så håller alldeles för stor del av rättsväsendet på med fel saker. Medborgarna får därmed inte särskilt mycket för de (förvisso få) skattekronor som går till rättsväsendet.

    Men i nuläget är grundproblemet budgetsaldot, rättsväsendet har i dagsläget pinsamt lite resurser. Men som grädde på moset används dessa (delvis på grund av lagstiftningens utformning) dessutom på fel sätt.

    Och tyvärr kan jag inte se att alliansens partier har bättre förslag än den nuvarande regeringen för att komma till rätta med detta.

    Ska det behöva vara så?

  4. site admin says:

    Håller med dig i stort, förutom att alla alliansens partier har mer resurser till rättsväsendet i sina budgetar.

    Också sant att det sitter väldigt många narkotika- och rattfylleridömda i våra fängelser. Lägg till ett antal ekonomiska brottslingar som egentligen inte har något i fängelset att göra.

Leave a Reply

Your email address will not be published.