Ungdomsarbetslösheten måste prioriteras

De senaste dagarna har våra allianskollegor i Moderaterna och Folkpartiet presenterat vilka deras prioriteringar i de kommande (pågående) budgetförhandlingarna är. För mig som centerpartist tycker jag att de tappat bort de två viktigaste frågorna.

För det första måste vi klara av att prioritera åtgärder mot ungdomsarbetslösheten. Allt fler ungdomar går utan jobb eller utbildning och det krävs snabba och tydliga åtgärder för att bryta detta. Vi vet också sedan tidigare lågkonjunkturer att de ungdomar som gått arbetslösa under en längre tid får mycket svårare att komma in i det ordinarie arbetslivet senare.

Det andra som jag tycker att vi måste prioritera är sänkta arbetsgivaravgifter. Det är en satsning som får direkt effekt för fler jobb till skillnad från sänkta inkomstskatter. Dessutom ger sänkta arbetsgivaravgifter en betydande lättnad för kommuner och landsting.

Givetvis finns det också andra viktiga frågor, som rättsväsendet och de pensionärer som har lägst pensioner. Om det nu finns reformutrymme som Anders Borg hävdar så är detta de områden som jag skulle vilja se satsningar på i den kommande budgeten.

This entry was posted in General. Bookmark the permalink.

10 Responses to Ungdomsarbetslösheten måste prioriteras

  1. Ola says:

    Ja det ska bli intressant att se vart budgetförhandlingarna slutar. För jag förstår ju oxå att C och Kd måste visa framfötterna nu om inte det ska bli resultat under 4% i nästa års val.
    Läget ser ju dystert ut för er och Kd

  2. z999 says:

    Jag tycker att det är meningslöst att ens diskutera ungdomsarbetslösheten när man samtidigt låter massinvandringen rulla på oförändrat (eller värre). Jag är glad att jag fick vara ung tiden före massinvandringen.

    En begränsning av invandringen skulle räcka gott och väl för att kunna sänka argetsgivaravgiften rejält.
    Så här såg kostnaden ut för 7 år sedan-
    http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/artikel_61728.svd

    Det var alltså före rekordåren 2006 och 2007.

  3. Leffe says:

    Hur hög är ungdomsarbetslösheten?
    Hur länge är dessa indivier arbetslösa i genomsnitt?
    Vad gör de under tiden de är arbetslösa?

    Kan du svara sanningsenligt på de tre frågorna och fortfarande argumentera för att ungdomsarbetslösheten är ett stort samhällsproblem i Sverige 2009?

  4. Jag är ingen faktabank, men om jag minns en EU-jämförelse som kom häromdagen så låg Sverige bland de länder som har högst ungdomsarbetslöshet och vi låg runt 25 %.

    Det finns säkert de som får jobb, ofta korta, tillfälliga jobb, ganska snabbt, men det blir tyvärr allt fler som sitter arbetslösa under lång tid och de får det extra svårt att senare ta sig in på arbetsmarknaden.

    Det är bra om de som söker jobb utan framgång ändå gör något meningsfullt, som t.ex. att studera. Men det gör inte situationen bättre. Sverige behöver en politik för fler jobb och för att hjälpa särskilt utsatta grupper att få in en fot på arbetsmarknaden.

  5. Leffe says:

    Johan,

    Om man går sista året på högstadiet och söker ett extrajobb genom arbetsförmedlingen, då betraktas man i statistiken som en “ungdomsarbetslös”. De eventuella 25% som du skriver om är en mycket uppblåst siffra.

    Jag såg en siffra häromdagen att den genomsnittliga ungdomsarbetslöse (enligt ovan) försvinner ur statistiken på ca 6-8 veckor. Om det stämmer – är det ett samhällsproblem?

    Sverige behöver starkare incitament för att fler ska jobba mer, även ungdomar. Det tycker jag att den nuvarande regeringen varit rätt bra på. I grunden är människan lat och det är väldigt få av oss som jobbar om vi inte känner att vi måste.

    Och för människor som verkligen vill jobba så finns det alltid jobb – däremot kanske inte just där de bor för tillfället. Konstigt, va?

  6. 6-8 veckor låter rimligt för de som söker jobb under sommaren och sedan börjar studera, men när vi i maj hade 110 000 arbetslösa 18-24 år så handlade det knappast om de som var “sommarlovsarbetslösa”.

    När någon kommer in i arbetslöshetspassivitet och bidragsberoende i tidig ålder så är det också lättare att fastna där, därför är det så viktigt att satsa på att få ut ungdomar i arbetslivet.

  7. Leffe says:

    Nej, men det handlar uppenbart i huvudsak om korttidsarbetslöshet. 110000 i maj är en siffra som inte är säsongsrensad och som inte säger något om hur lång den arbetslösheten är.

    Det är ett mindre problem om många ungdomar är arbetslösa en månad eller två mellan jobb så länge som de byter sin arbetslöshet.

    Politiken bör istället fokusera på att skapa möjligheter för personer som sitter fast i långa arbetslöshetsperioder att ta sig vidare. Det kan man göra på tre sätt:
    1) Undanröja hinder för nyanställningar
    2) Starkare incitament för egen försörjning (t.ex. striktare regler för a-kassa, sjukförsäkring och socialbidrag)
    3) Stimulera ökad rörlighet på arbetsmarknaden – det skapar fler chanser.

    Balansen mellan dessa tre typer av åtgärder bör kontinuerligt följas och utvärderas – på alla nivåer.

    Bidragsberoende uppstår inte om ersättningssystemen är tillräckligt strikta. Och det är de tyvärr inte i dag.

  8. Jag kan tyvärr inte hitta någon statistik, men det är helt osannolikt att det skulle handla om korttidsarbetslöshet. Om först 110 000 ungdomar skulle vara arbetslösa en månad och sedan 110 000 nya nästa månad osv så skulle knappast någon ung kunna ha ett fast jobb.

    De tre saker du visar på tycker jag är bra, men jag vill lägga till individuellt inriktad kompetensutveckling. Då närmar vi oss den danska flexicuritymodellen som jag har skrivit om och förordat vid flera tillfällen.

  9. Leffe says:

    Det handlar naturligtvis inte enbart om korttidsarbetslöshet, men merparten av fallen kan mycket väl göra det – om de nu är arbetslösa alls (jag vill inte kalla en högstadieelev som vill ha ett extrajobb för arbetslös, det är ett hån mot alla som är arbetslösa att göra det).

    Jag tror inte på flexicuritymodellen, man kan inte flytta en sådan modell mellan två helt olika arbetsmarknader som den svenska och den danska. Det enda jag köper är fokus på att stimulera rörlighet.

    Problemet i Sverige är LAS, den är ett hinder mot ökad rörlighet på arbetsmarknden. Jag har själv, trots en mycket god arbetsmarknadssituation, tvekat att ta intressanta utmaningar för att jag har en så stark trygghet i min nuvarande anställning.

    Sist-in-först-ut (om du inte kan mygla genom facket) är en historisk relik och borde förpassas till museum. Men, och detta är det svåra, den måste ersättas med något som kan fungera bättre och jag är inte helt säker på att det går att göra utan de starka särintressena i LO och TCO med på båten.

    I princip är det bara en S-regering som kan lyckas med en sådan förändring, tror jag.

  10. z999 says:

    Mitt i den värsta lågkonjunkturen fortsätter invandringen till Sverige att öka, vilket visar att det inte finns något samband mellan migration och situationen på arbetsmarknaden i landet. SCB:s statistik för första halvåret visar att invandringen fortsätter att vara stabilt hög medan utvandringen minskar.

    Under det första halvåret ökade Sveriges folkmängd med 36 012 personer. Ett stort invandringsöverskott på 27 097 personer ligger främst bakom folkökningen. Jämfört med första halvåret 2008 har årets invandringsöverskott ökat med 18 procent. Den stora ökningen beror främst på minskad utvandring.

    Eller för att tala klartext, massinvandringen är viktigare att bibehålla än att ens bry sig om arbetslösheten bland både gamla och unga.

    Mona Sahlin tänker göra jämställdhet till nästa års stora valfråga. Speciellt gäller det tydligen att försöka få in några östermalmskärringar i styrelserummen. Och det är ju trevligt för dom som tycker det är viktigt…

Leave a Reply

Your email address will not be published.