Märklig artikel för att vara i Svenska Dagbladet

Jag omnämns och har uttalat mig i en artikel som förmodligen publiceras i morgondagens SvD, den ligger åtminstone på svd.se just nu. Jag tycker att jag själv uttalar mig konstigt och det kanske kan förklaras av att journalisten ringde medan jag höll på att laga mat, två hungriga skrikande tjejer bredvid och en taskig mottagning som gjorde att samtalet bröts från och till. Men det är inte huvudanledningen till att jag tycker att artikeln är märklig.

Artikeln handlar om s.k. intrångsundersökning. Man kan säga att intrångsundersökning är en civilprocessuell tvångsåtgärd, en civilrättslig husrannsakan, som regleras i bland annat varumärkeslagen, upphovsrättslagen, patentlagen, mönsterskyddslagen, kretsmönsterlagen och växtförädlarrättslagen. Ex. ett företag som äger ett varumärke misstänker att ett annat företag piratkopierar deras produkter. De kan då vända sig till domstol för att få rätt till intrångsundersökning som sedan Kronofogdemyndigheten verkställer. Domstolen ska i sitt avgörande göra en proportionalitetsbedömning och det krävs att skälen för åtgärden uppväger den olägenhet eller det men i övrigt som åtgärden innebär för den drabbade. Jag vet inte hur ofta svenska domstolar beslutar om intrångsundersökning, men det torde vara mycket ovanligt. Eftersom intrångsundersökning är en stor olägenhet för den det drabbar så krävs det starka skäl för att domstol ska ge tillstånd.

Detta är lagstiftning som redan finns i Sverige och som dessutom det krävs att vi ska ha enligt det civilrättsliga sanktionsdirektivet (den delen av direktivet är inte valfritt att genomföra). Med denna bakgrund läser man artikeln. Den som intervjuas först är en “säkerhetsexpert” vid namn André Rickardsson.

“Ipred-lagen ger skivbolagen möjligheten att utföra en “privat husrannsakan” i jakten på bevis mot fildelare.”

Nej, det är fel. Sådan lagstiftning finns redan i Sverige. Det står dessutom i faktarutan under artikeln att: “Från den 1 januari 1999 kan rättighetsinnehavaren begära att det görs en undersökning för att säkra bevis hos den som på goda grunder misstänks för olovlig kopiering.” Dessutom är det fel att skivbolagen får utföra en “privat husrannsakan”. Det är Kronofogdemyndigheten som gör det. Ingen annan får ens vara med vid intrångsundersökningen.

“Fildelningsjägarna får större befogenheter än vad polisen har.”

Det är fel. Skulle de skriva en sådan mening så borde det givetvis vara “har” istället för “får”. Men det är inte heller rätt eftersom intrångsundersökning och polisens husrannsakan är två olika saker. Polisen gör beslag av saker för att ha som bevis i brottmål. Kronofogden får inte ta någonting med sig alls. De får fotografera och göra film- och ljudupptagningar. Det ska också tilläggas att den som sökt om intrångsundersökning blir skadeståndsskyldig om det i efterhand visar sig att det inte förelåg något intrång eller hot om intrång i en immateriell rättighet.

“medvetet nedtystat i debatten”

Vem kan styra debatten? Vem kan tysta media eller bloggarna? Frågan vem är högst relevant vid ett sådant påstående. Att det inte blir någon debatt om att lagen inte ändras (förutom att det görs ett förtydligande av medverkandebestämmelserna, även om det redan anses gälla så blir det nu tydligare i lagtexten, ingen remissinstans hade någonting att invända mot detta) kanske inte är så konstigt…

“Jag undrar om politikerna vet vad de egentligen röstar igenom här.”

Vi behöver inte rösta om att inte göra någon förändring av befintlig lagstiftning.

“Jag vill veta mer om det är så som kritiken säger, men enligt min tolkning är det inte civila husrannsakningar som i första hand ska till, säger Linander.”

Nu har jag kollat upp frågan. Journalisten och alla andra kan läsa mer på sid 109-121 i propositionen.

This entry was posted in General. Bookmark the permalink.

23 Responses to Märklig artikel för att vara i Svenska Dagbladet

  1. Erique says:

    Frågan är om du och dina riksdagskollegor verkligen vet vad ni röstar igenom. Fildelningen kommer inte minska, den kommer enbart gå under jorden… och som en “obehaglig” sidoeffekt så kan den infrastruktur som byggs upp för anonym dataöverföring utnyttjas av all sorts annan brottslighet. Denna infrastruktur blir bara starkare ju fler som använder den.

    Ja, fildelning är tydligen ett av de allvarligaste brotten vi har enligt er politiker, men det finns också annan brottslighet som kan utnyttja anonymiseringsnätverk… barnpornografi, ekonomisk brottslighet etc.

    Snälla, se de praktiska konsekvenserna istället för att blint lyssna på en borttynande 1900-talsbranch:
    1. Fildelningen kan fortsätta i anonyma nätverk, och människor kan fortsätta konsumera kultur utan att begränsas av mediabolagens villkor.
    2. Ni försämrar markant möjligheterna att utreda annan typ av brottslighet som sker på nätet. Det kan i framtiden bli praktiskt omöjligt (ja, läs på om Freenet och liknande nätverk) att stoppa barnpornografins spridning på nätet.

  2. Hej Johan,

    Det jag vänder mig emot är att operatörerna enligt den nya lagen inte får kontakta sin abonnent förens efter en vecka. Detta kan jag bara tolka som att de ska ges tid för ytterligare bevisinsamling. Polisen har bara rätt att genomföra en husrannsakan eller begära ut abonnentuppgifter om det kan leda till en påföljd annat än böter(fängelse eller villkorlig dom). Upphovsrättsindustrins befogenheter blir större därför att om man ska driva samma ärende som ett brottsmål så kan de inte få ut uppgifter eller genomföra husrannsakan.

    Om du kan ge mig en annan förklaring för varför denna månad finns i lagförslaget så ska jag sluta att kritisera lagförslaget.

  3. Blev lite fel i förra posten..

    Hej Johan,

    Det jag vänder mig emot är att operatörerna enligt den nya lagen inte får kontakta sin abonnent förens efter en månad. Detta kan jag bara tolka som att de ska ges tid för ytterligare bevisinsamling. Polisen har bara rätt att genomföra en husrannsakan eller begära ut abonnentuppgifter om det kan leda till en påföljd annat än böter(fängelse eller villkorlig dom). Upphovsrättsindustrins befogenheter blir större därför att om man ska driva samma ärende som ett brottsmål så kan de inte få ut uppgifter eller genomföra husrannsakan.

    Om du kan ge mig en annan förklaring för varför denna månad finns i lagförslaget så ska jag sluta att kritisera lagförslaget.

  4. cnab says:

    Herregud, Johan, du framstår som fullständigt desperat i ditt försvar av IPRED, privatpolislagen. Du likställer ett bagatellbrott eller en ren förseelse med terrorism. Mår du bra? Eller väntar nytt jobb i film- eller skivbranschen runt hörnet?

  5. André Rickardsson says:

    Hej Johan ,

    Jag postade en kommentar. Den har du tagit bort. Vill inte du ha en fri debatt?

  6. Johan Folin says:

    När kronofogden gjorde en razzia mot PRQ för att säkra bevis mot piratebay plockades ett par hundra servrar med och företrädare för antipiratbyrån var med i lokalen. Kombinationen av möjligheten att göra intrångsundersökningar och nya möjligheter att få reda på abonnentuppgifter ger exakt den möjligheten som André Rickardsson beskriver. Vilket som kom först är ointressant egentligen, slutresultatet är detsamma.

    Rickardsson har för övrigt jobbat ett flertal år för Säpo med just IT-säkerhet, så du behöver inte sätta citattecken runt säkerhetsexpert, han är tämligen kvalificerad.

  7. Johan Folin says:

    Fel av mig, det var rikskrim som gjorde razzian. Antipiratbyrån var dock närvarande.
    Vid tillslaget mot Bahnhof 2005 var det dock kronofogden som var framme. Även här togs servrar i beslag, på uppdrag av APB. http://www.nyteknik.se/nyheter/it_telekom/allmant/article34762.ece

  8. Eric says:

    Det är sant att tillslaget mot Bahnhof började som en intrångsundersökning. Polis tillkallades dock och det var polisen som tog servrar etc även den gången. Linander har alltså helt rätt (det är bara att läsa innantill, tex i propositionen). Det finns ytterligare ett fel i SVDs artikel. Polisen får göra husrannsakan även vid bötesbrott, om fängelse ingår i straffskalan. Sanningen är alltså den att det krävs minst lika mycket för en intrångsundersökning som för en husrannsakan.

  9. Perty says:

    @Johan Folin
    Fattar inte vad kronofogden hade där att göra över huvudtaget? Var det enligt den lag Linander syftar på ovan som redan finns de använde?

    Det intressanta är ju att de tillkallade polisen sedan som plockade med sig fyra servrar.

    Jag blir mer och mer orolig.

  10. Jörgen L says:

    Vid tillslaget mot Bahnhof så var det just en civilrättslig intrångsundersökning. Hela historien finns skildrad i Ny Teknik.

    Uppenbarligen fick fogden gå in på väldigt lösa boliner. En intrångsundersökning ska enligt lagen göras för att eftersöka väldigt specifika saker, verk eller liknande, men i det fallet verkar det ha varit mera “leta efter nåt intressant”. Att Antipiratbyrån sedan tillkallade polisens som gick in och beslagtog ett antal servrar, visar att intrångsundersökningen användes som en väg runt de hårdare reglerna för husrannsakan.

    Husrannsakan kan inte göras utan ganska starka misstankar, och i detta fallet användes då intrångsundersökningen som metod att “göra en husrannsakan för att skaffa bevis nog för att göra en riktig husrannsakan”, och det visar väl ganska tydligt att den man sätter IPRED i händerna på inte är någon som visar speciellt stor återhållsamhet med att använda varje juridiskt verktyg man får till det yttersta.

    Vad gäller André Rickardssons funderingar på Newsmill så känns det inte alls som att hans slutsats är långsökt. Att karensmånaden för information i IPRED kommer att användas för att bygga upp starkare bevisning och för att i vissa fall använda denna till att göra intrångsundersökningar är nog rimligt att anta.

    Man måste ha klart för sig att upphovsrättsindustrin har två syften med IPRED.

    De tänker inte i huvudsak använda IPRED i syftet att ta folk till domstol att kompensera för ekonomisk skada, det är för riskfyllt, och för många friande domar motverkar det andra syftet, nämligen “utpressningsverksamheten”.

    Nej, syftet med upphovsrättsindustrins användande av lagen i domstol, i vart fall i början, kommer att vara ren avskräckning.

    De kommer att leta efter de där gigantiska uppladdarna som de inbillat både sig och andra finns nånstans “i toppen på pyramiden”, och försöka sätta dit dem med buller och bång och gigantiska skadestånd för att skrämma vanligt folk.

    En och annan sån kanske de kommer att hitta, men det kommer ju inte att nämnvärt påverka fildelningen.

    Men de uppmärksammade målen kommer att underlätta den andra delen av verksamheten, den att dra in pengar från folk som inte vågar eller har möjlighet att försvara sig i domstol.

    Och det är i den här processen som man ska se IPRED och intrångsundersökningarna. De kommer att användas för att bygga upp avskräckningsmålen.

  11. Leo says:

    Nej, nu får du ge dig Johan.

    Du kan inte dra ditt namn mer i skiten för att förespråka nedmonteringen av rättssäkerheten i Sverige.

    Och André Rickardsson, “säkerhetsexperten”, har bra koll på det här, då han arbetat inom SÄPO och Polisen med IT-brottsutredningar under ett flertal år. Han har också koll på tekniken och varför IPRED är helt orättssäker.

    Återigen, nu får du ge dig Johan.

  12. site admin says:

    Erique, jag vet vad jag röstar för. De argument du använder har jag också använt i den interna alliansdiskussionen mot att genomföra identitetsutlämningen.

    André, jag har inte tagit bort någon kommentar från dig eller någon annan. Eftersom du inte kommenterat något tidigare på min blogg och därför inte är “förhandsgodkänd” så måste jag först godkänna kommentaren innan den publiceras (de som brukar vara inne på min blogg kan nog vidimera att jag inte drar mig undan någon fri debatt överhuvudtaget). Det förstår du säkert som säkerhetsexpert..:-) Anledningen till att jag skrev säkerhetsexpert med citattecken (det var någon som klagade på det, dock inte du själv) var att det inte känns som något yrke eller titel, snarare något man kan kalla sig för att visa vad man kan. Men inget fel i det i övrigt, du har säkert stora kunskaper på IT-säkerhetsområdet. Det betvivlar jag inte.

    Det jag tar upp i inlägget gäller dock de juridiska frågorna. Ingenstans i SvD-artikeln står det att intrångsundersökning redan finns (förutom att man kan förstå det av faktarutan), de som läser artikeln tror garanterat att intrångsundersökning är något som införs nu för att “jaga fildelare”. Det är därför jag skrev att artikeln är märklig.

    Du får hemskt gärna kommentera det jag skriver om att lagen redan finns, att intrångsundersökning inte alls är en större befogenhet än polisens möjlighet till husrannsakan, att det är ett konstigt påstående att någon skulle kunna tysta ner en debatt och framförallt när du ifrågasätter om politikerna vet vad de röstar igenom när vi inte behöver rösta för något som redan finns.

    Du blandar ihop när polisen får begära utlämning av abonnentuppgifter med när husrannsakan får ske. Vid utlämnandet av abonnentuppgifter så gäller att det misstänkta brottet kan förväntas ge annan påföljd än böter. Men det gäller inte för husrannsakan. Då gäller att ett brott kan antas ha begåtts på vilket fängelse kan följa (RB 28:1). Med andra ord även för upphovsrättsintrång (7:53 Lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk).

    När det gäller månaden, som egentligen är hela grunden till din kritik om jag uppfattat det rätt, så är det inga konstigheter alls. För att ingen ska tro att det bara är jag som inte tycker att det är några konstigheter så får ni gärna läsa på sid 167 i propositionen. Inte en enda remissinstans hade något att invända mot att information till abonnenten ska ges efter mellan en och tre månader.

    Anledningen till att information inte ska ges tidigare än efter en månad är att abonnenten inte ska ges en möjlighet att undanröja eventuell bevisning. Rättighetshavaren får alltså en månad på sig att
    föra en civilrättslig talan. Inom ramen för en civilrättslig process kan domstolen under vissa förutsättningar besluta att bevisning ska säkras hos motparten, s.k. civilrättsligt beslag. Dessa regler finns redan, det är inga nyheter alls. Men det antar jag att du också känner till.

    cnab, är det konstigt att jag inte tycker att felaktigheter i en tidning som SvD ska få stå oemotsagda? Det kallar inte jag för något desperat försvar. Man kan väl vara hur mycket för eller mot ett förslag som helst, men det är väl ingen som tycker att åsikter ska skapas eller påverkas pga rena felaktigheter? Det har åtminstone inte jag någon förståelse för. Sedan får du gärna förklara dig vad gäller ditt påstående att jag skulle likställa ett bagatellbrott med terrorism. Jag förstår helt enkelt inte vad du menar. Och jag mår bra och har för avsikt att fortsätta i politiken ett tag till, sedan blir det förmodligen juridiken. Med min fullkomligt usla sångröst tror jag inte att jag har någon framtid i musikbranschen…:-)

    Johan, kronofogden får inte göra några beslag vid en intrångsundersökning.

    Tack Eric, skönt med någon på sin sida…:-)

    Perty, om kronofogden gör en intrångsundersökning och upptäcker att brott begåtts, eller allvarligt misstänker att så är fallet, så skulle det snarast vara tjänstefel om de inte polisanmälde det.

    Jörgen, jag får inte ihop din logik. Polisen hade visst kunnat få tillstånd till husrannsakan. Polisen kan till och med i vissa fall göra husrannsakan utan domstolstillstånd, vilket kronofogden måste ha. Det behövs alltså inte göras någon intrångsundersökning för att få bevis för att polisen senare ska få göra en husrannsakan.

    Min tolkning av att Pontén ringde polisen är att han trodde att de inte skulle få fram tillräckliga bevis genom intrångsundersökningen eftersom de inte hittade de namngivna servrarna. Eftersom polisen har mycket större befogenheter vid en husrannsakan än vad kronofogden har vid en intrångsundersökning så var det nog ett sätt att försäkra sig om att det inte skulle sluta med att Antipiratbyrån skulle bli skadeståndsskyldiga till Bahnhof. Man kan tycka vad man vill om det, men något olagligt ser jag inte i det. (Sedan är det en helt annan fråga ang. hur beslagen gjordes, hur länge, hur det drabbade oskyldiga osv, men det har jag bloggat om vid annat tillfälle.)

    När det gäller intrångsundersökning mot privatperson så ska man absolut inte glömma proportionalitetsbedömningen. Jag kan definitivt inte tro att domstol skulle godkänna en intrångsundersökning mot en privatperson som bara har fildelat några låtar eller filmer.

    Leo, vad menar du? Drar jag “mitt namn i skiten” för att jag påpekar att SvD-artikeln är sakligt felaktig? Jag trodde att du var mer seriös än så. Bemöt mycket gärna mina argument. Det hade varit sakligt.

  13. Leo says:

    Det jag främst reagerade mest på vad din nedlåtande ton mot Rickardsson som expert i de här frågorna. Det han talar om – att IPRED på ett mycket allvarligt sätt hotar vanliga svenskars rättssäkerhet och integritet – är inget som en folkvald bör ta lätt på, tvärtom. När samma information dessutom kommer från flera andra håll, bör man kanske spetsa öronen ännu mer som folkvald.

    Det är Kronofogdemyndigheten som gör det. Ingen annan får ens vara med vid intrångsundersökningen.

    Du kan inte förneka att intrångsundersökning absolut kommer att användas mer i o m IPRED, och i samband med IPRED. Vad det gäller vilka parter som får vara närvarande: Vilka var närvarande vid den välkända intrångsundersökningen mot Bahnhof, Johan? Antipiratbyrån, kanske?

    “Jag undrar om politikerna vet vad de egentligen röstar igenom här.”

    Jag undrar själv. IPRED medför följande:

    * Upphovsrättsindustrin får rätt att göra husrannsakan hos misstänkta fildelare (med hjälp av tidigare lagstiftning)
    * Upphovsrättsindustrin får rätt att frysa bankkontot för misstänkta fildelare
    * Även “förberedelse till fildelning” (innehav av dator?) och “försök till fildelning” kommer att straffas.
    * Den som fått sitt IP-nummer utlämnat skall informeras om detta tidigast en månad efter att uppgiften lämnats ut till skivbolagens advokater.
    * Den som begått eller medverkat till “brottet” skall bekosta en annons i tidningen som talar om vilken skurk han / hon är.
    * Polisen ska få rätt att få ut personuppgifter utifrån IP-nummer även för brott som bara ger böter (extra bonus!).

    Rimligt, enligt Dig Johan?

    Över huvudtaget, är det rimligt att göra en husrannsakan för att någon har fildelat för privat bruk, tycker Du Johan?

    Tack på förhand, och trevlig kväll!

  14. Henrik says:

    Eftersom polisen har mycket större befogenheter vid en husrannsakan än vad kronofogden har vid en intrångsundersökning så var det nog ett sätt att försäkra sig om att det inte skulle sluta med att Antipiratbyrån skulle bli skadeståndsskyldiga till Bahnhof. Man kan tycka vad man vill om det, men något olagligt ser jag inte i det. (Sedan är det en helt annan fråga ang. hur beslagen gjordes, hur länge, hur det drabbade oskyldiga osv, men det har jag bloggat om vid annat tillfälle.)

    Det rör inte diskussionen direkt, men jag vill nämna att det vansinniga tillslaget mot PRQ drabbade mig personligen. Jag drev vid tillfället en website för TV-spelsintresserade med över 100 000 unika besökare om dagen. Oturligt nog befann sig min server den dagen i samma lokal som Pontén & co. Efter att ha sett precisionen med vilken de arbetar känns det förstås måttligt intressant att ge dem ytterligare befogenheter att rota i folks liv.

    Framför allt är ju frågan kring krav på bevisning för att få ut abonnentens personuppgifter rätt oklar. Säg nu inte att det blir upp till domstolarna, frågan är nämligen helt avgörande för hur lagen kommer fungera i praktiken och alldeles för stor för att skjutas över på en domstol.

  15. André Rickardsson says:

    Hej Johan,

    Jag ber om ursäkt för att jag missförståd din tekniskalösning 🙂

    Det som är min poäng är att det inte står ett enda ord vad denna månad har för syfte och det är då inte konstigt att ingen har reflekterat över detta. Det borde ha förklarats i texten vad denna månad har för syfte. Som du förstår av reaktionerna på min artikel på newsmill så har detta inte varit så självklart.

  16. af says:

    “Anledningen till att information inte ska ges tidigare än efter en månad är att abonnenten inte ska ges en möjlighet att undanröja eventuell bevisning.“

    Ja, det det framgår ju av proppen (s. 169).

    Intrångsundersökning är just till för att säkra bevis. Enligt SvD talade du om att det inte i första hand är civila husrannsakningar som ska till. Däremot talade du om vittnesbevisning. Du kan väl inte rimligen mena att “karensmånaden” i första hand är till för att informationen inte ska ge abonnenten en möjlighet att undanröja eventuella vittnen.

    Här säger du nu att “inom ramen för en civilrättslig process kan domstolen under vissa förutsättningar besluta att bevisning ska säkras hos motparten, s.k. civilrättsligt beslag. Dessa regler finns redan, det är inga nyheter alls”

    Så kallade civilrättsliga beslag (som är mer ingripande än intrångsundersökningar) syftar inte till bevissäkring. Åtgärden får också genomföras innan än eventuell rättegång har inletts. Se nedan.

    Enligt 15 kap 3 § första stycket rättegångsbalken gäller att om någon visar sannolika skäl för att han mot någon annan har ett anspråk, som är eller kan antas bli föremål för rättegång eller prövning i annan liknande ordning, och det skäligen kan befaras att motparten genom att utöva viss verksamhet eller företa eller underlåta viss handling eller på annat sätt hindrar eller försvårar utövningen av sökandens rätt eller väsentligt förringar dess värde, får domstol förordna om lämplig åtgärd för att säkerställa sökandens rätt.

    I proppen (s. 180) sägs följande. Som närmare har beskrivits ovan kan en domstol med stöd av 15 kap. 3 § rättegångsbalken besluta att varor som misstänks göra intrång i en immateriell rättighet ska omhändertas, för att säkerställa ett anspråk på att de exempelvis ska ändras eller förstöras, när det skäligen kan befaras att motparten genom att utöva viss verksamhet eller företa eller underlåta viss handling eller på annat sätt hindrar eller försvårar utövningen av sökandens rätt eller väsentligt förringar dess värde. Ett sådant omhändertagande kan ske genom Kronofogdemyndighetens försorg eller genom att en syssloman, exempelvis en advokat, förordnas att omhänderta, förvara och vårda egendomen (Westberg, Det provisoriska rättsskyddet i tvistemål, Bok 2, s. 48). Genom dessa åtgärder förhindras att varorna införs eller omsätts på marknaden. Åtgärden kallas inte beslag på grund av att detta uttryck enligt svensk rätt endast används i samband med straffrättsliga åtgärder (se exempelvis 27 kap. 1 § rättegångsbalken). Den kallas inte heller överlämnande av varor. En åtgärd enligt 15 kap. 3 § rättegångsbalken innebär emellertid att egendomen på samma sätt som vid ett civilrättsligt beslag och överlämnande av varor omhändertas. Därmed förhindras att egendomen införs eller omsätts på marknaden. (uttrycken “civilrättsligt beslag” och “överlämnande av varor” är hämtade ur direktivet – min anmärkning för att underlätta läsbarheten)

    “Rättighetshavaren får alltså en månad på sig att föra en civilrättslig talan”

    Ja, i förhållande till tidpunkten för när abonnentens uppgifter lämnades ut har sökanden i praktiken en månad på sig att säkra bevisning. Dessutom ska talan väckas inom en månad från verkställigheten av en intrångsundersökning. I annat fall ska de åtgärder som har vidtagits vid verkställighet av undersökningen omedelbart gå åter, i den mån det är möjligt.

    Hur menar du?

  17. André Rickardsson says:

    Jag hade fel,
    det är mycket riktigt såsom Johan Linander skriver i sin blogg.
    “När det gäller månaden, som egentligen är hela grunden till din kritik om jag uppfattat det rätt, så är det inga konstigheter alls. För att ingen ska tro att det bara är jag som inte tycker att det är några konstigheter så får ni gärna läsa på sid 167 i propositionen. Inte en enda remissinstans hade något att invända mot att information till abonnenten ska ges efter mellan en och tre månader.
    Anledningen till att information inte ska ges tidigare än efter en månad är att abonnenten inte ska ges en möjlighet att undanröja eventuell bevisning. Rättighetshavaren får alltså en månad på sig att föra en civilrättslig talan. Inom ramen för en civilrättslig process kan domstolen under vissa förutsättningar besluta att bevisning ska säkras hos motparten, s.k. civilrättsligt beslag. Dessa regler finns redan, det är inga nyheter alls. Men det antar jag att du också känner till.”
    Jag kan tycka att det hade varit bra om ovan förklaring hade varit med i förarbetet så att alla som läst skulle kunna förstå konsekvensen av denna månad. Dvs genomföra en privat husrannsakan.
    Tack Johan för förtydligande. Du är den första politikern som ger ett rakt svar på denna frågan och hela syftet med denna lagförändring.
    Frågan nu är om dina politikerkollegor också har denna informationen. Så de kan ta ett informerat beslut när de trycker på knappen.

  18. site admin says:

    Leo, jag har förklarat varför jag satte citattecken på säkerhetsexpert. Om André tog illa vid sig så beklagar jag detta.

    Jag kan inte säkert säga om det blir fler intrångsundersökningar med den nya lagen, men det är svårt att se att domstolen kan komma att ge tillstånd till intrångsundersökning hos privatpersoner om det bara handlar om fildelning i mindre skala. En proportionalitetsbedömning ska göras.

    Ang. närvarande vid intrångsundersökningen så är det tydligen så (jag medger att min tidigare slutsats var förhastad, får skylla på den sena timmen) att fogden får använda utomstående kompetens om de inte anser att de själv klarar av undersökningen. Men att Antipiratbyrån eller Pontén själv skulle ha varit närvarande vid själva intrångsundersökningen ställer jag mig tveksam till. Kan du ge någon länk?

    Ang. dina sex punkter så får inte upphovsrättsindustrin någon rätt att göra husrannsakan. De har däremot en rätt att ansöka om intrångsundersökning som sedan domstol beslutar om och kronofogden verkställer. Upphovsrättsindustrin får inte heller någon rätt att frysa bankkonton får misstänkta fildelare (vilket obegripligt påstående, hur skulle det gå till, skulle de gå in på banken..) Däremot finns det regler om kvarstad i Rättegångsbalken, inget nytt det heller.

    Förberedelse till intrång i upphovsrätt är inte att inneha en dator (hmmm, det blir värre och värre med påståendena). Att förberedelse och försök behandlas på samma sätt som fullbordat intrång (eller för den delen fullbordat brott) är helt normalt. Idag finns de reglerna redan i 41 § fjärde stycket varumärkeslagen, 59 § fjärde stycket patentlagen, 37 § fjärde stycket mönsterskyddslagen, 20 § fjärde stycket firmalagen och 9 kap. 8 § tredje stycket växtförädlarrättslagen. Samma sak anses redan gälla enligt 55 § upphovsrättslagen, men för att det inte ska finnas någon tveksamhet så skrivs det nu in. Men i sak är det inte heller någon förändring mot befintlig rätt.

    Ang. månaden, se andra svar.

    Din femte punkt är en fullt berättigad kritik. Det är alltså så att domstolarna ges möjlighet att ålägga den som har begått ett intrång att bekosta lämpliga åtgärder för att sprida information om dom i målet, exempelvis kostnader för att publicera den i en tidning. Detta är helt främmande i svensk rättsordning och jag har kritiserat det hårt. Men, det direktiv som Bodström var med och förhandlade fram är tydligt på att detta måste genomföras. Jag gillar inte det alls.

    Din sjätte punkt är också korrekt. En lagändring förbereds så att det inte ska vara svårare för polisen att få ut abonnentuppgifter än vad det är för upphovsrättsinnehavaren. En tråkig följd av IPRED.

    Nej, det är inte rimligt med husrannsakan för fildelning för privat bruk. Och jag tror inte heller att det kommer att ske.

    Tack för ditt inlägg Henrik. Jag har tidigare bloggat om tillslaget, i kritiska ordalag. Ang. bevisningen så gäller sannolika skäl. Det är den starkaste misstankegraden som används. Den lägsta är “anledning att anta” (används t.ex. för när polisen får göra husrannsakan), den andra är skäligen misstänkt (går t.ex. att häkta på den grunden) och den tredje och högsta är alltså sannolika skäl som nu krävs för att abonnentuppgifter ska lämnas ut. Alltså inget konstigt med den nu föreslagna lagen.

    Ingen fara André. Som jag skrev på annat ställe, allt finns i propositionen och fanns garanterat också i lagrådsremissen och i remissförslaget.

    af, du är oerhört väl insatt märker jag. Jag har inte menat något om att “undanröja vittnen”. Hela den intervjun var konstig och jag tycker inte själv att jag uttryckte mig bra. Du har också helt rätt vad gäller civilrättsliga beslag. Vad menar du med “hur menar du”?

  19. André Rickardsson says:

    Från propen Sidan 269
    “När ett sådant utlämnande har skett ska den aktuella abonnenten underrättas om detta i efterhand. Av bestämmelsen framgår att underrättelsen ska ske tidigast efter en månad och senast efter tre månader från det att informationen lämnades ut. Där framgår även att underrättelsen ska ske skriftligen, t.ex. via e-post eller vanlig post. Av sista meningen framgår att kostnaden för denna underrättelse ersätts enligt första stycket.”

    I Författningskommentar kan jag bara återfinna ovan. De finns ingen analys av att operatören tidigas får kontakta sin kund. Detta förfarande att inte meddela kunden är under denna månade att jämställa med hemliga tvångsmedel. Intill det blir känt av abonnent.

    Det jag hänger upp mig på är avsaknaden av analys och kommentarer i just Författningskommentar och därför drar jag slutsatsen att man försökt att smyga in denna skrivning.

    Handlingen som sig är en allmän handling hos tingsrätten och vad jag förstår inte sekretessbelagd.

    Vad kommer straffet att bli för den som lämnar ut denna uppgift tidigare än en månad?

  20. Micke vK says:

    Bra att det faktiskt finns utrymme att reda ut frågorna. Jag har försökt följa debatten men är osäker på om jag dragit rätt slutsatser:

    När upphovsrättsinnehavaren fått ut abonnentnamnet bakom en IP-adress som misstänkts ha använts för illegal fildelning, kan han ansöka i domstol om att få göra en intrångsundersökning för att säkra bevisning.

    I så fall är det kronofogdemyndigheten som genomför intrångsundersökningen. De får gå igenom material på plats, men inte t.ex. ta med sig datorer. (Får datorns ägare vägra lämna ut lösenord? Det framstår som osannolikt att det ev. brottet kan bevisas utan att beslagta eller kopiera hårddiskar.)

    Domstolen skulle antagligen inte, enligt din bedömning Johan, tillåta en intrångsundersökning för fildelning “i mindre skala”.

    Kontentan av det här måste väl vara att folk som får kravbrev lugnt kan slänga dem, bara de formaterar sin hårddisk ifall de var skyldiga.

    De enda som kan fällas är de som inte får ett brev, utan en plötslig intrångsundersökning. Eftersom kronofogdemyndigheten inte får tillgång till datorerna borde dock även de vara ganska poänglösa. Först i en Bahnhof-kedja där kronofogden kallar in polisen börjar det öppna sig någon slags reell möjlighet att åtminstone bevisa vilken dator som brottet skett från.

    Sorry att det blev långt. Johan, jag vet att du är kritisk till lagförslaget, men kan du hjälpa till att reda ut vad det innebär i praktiken skulle det kunna göra debatten betydligt bättre. Tack för den hjälp du gett hittills.

  21. site admin says:

    Kort, stå i kön på väg in i planet, intrångsundersökning blir det inte hos privatpersoner. Förarbetena ska enligt uppgift säga att hemfriden ska respekteras. Intrångsundersökningar sker alltså på företag. Det anses också vara ett trubbigtl instrument som inte ger så mycket, används därför sällan.

    Antipiratbyrån eller Ponten själv var för övrigt inte närvarande på Bahnhof enligt uppgift.

  22. af says:

    “Förarbetena ska enligt uppgift säga att hemfriden ska respekteras. Intrångsundersökningar sker alltså på företag.”

    Så här står det i förarbetena (prop. 1998/99:11):

    Även bostäder bör kunna genomsökas. Det är inte helt ovanligt att immaterialrättsintrång av stor omfattning begås i bostadsutrymmen. Vid prövningen av ett yrkande om intrångsundersökning i en bostad måste dock integritetsaspekten tillmätas särskild tyngd vid den intresseavvägning som […] alltid skall företas (s. 36 f).

    Skyddet för hemfrid och privatliv måste särskilt beaktas. En intrångsundersökning i en bostad torde därför i regel endast bli aktuell vid allvarliga immaterialrättsintrång (s. 55).


    I förarbetena sägs alltså uttryckligen att intrångsundersökningar får göras i bostäder. Ribban för detta ligger dock betydligt högre än då det gäller att beordra att abonnentuppgifter lämnas ut.

  23. site admin says:

    Tack af (jag har för övrigt blivit intervjuad av Radio AF idag…), du gör det jag inte hinner med.

    Slutsatsen är att det inte blir fråga om några intrångsundersökningar hemma hos fildelare. Jag har också hunnit prata med några andra om frågan. Det har funnits tillfällen där intrångsundersökning skett i hemmet, men då har det antingen berott på att näringsverksamhet sköttes från hemmet eller att hemlig information kopierats och tagits med hem (t.ex. ett kundregister).

Leave a Reply

Your email address will not be published.