Riksdagsveckobrev v. 48-49 (i väntans tider)

Hej, i slutet av förra veckobrevet så beskrev jag i korta drag vad jag skulle göra under de kommande veckorna. Livet blir inte alltid som man förväntat sig. Som jag tidigare skrivit så väntar jag och min fru tvillingar. Tjejernas nedkomst är beräknad till den 18/2. Alltså gott om tid att avsluta allting före juluppehållet även om de skulle komma för tidigt som tvillingar oftast gör. Trodde jag.

Förra fredagen var min fru på en av de vanliga ultraljudsundersökningarna. Eftersom vi väntar enäggstvillingar så är det täta besök. Varje gång tidigare har allting varit bra, men inte den här gången. Jag är inte medicinare men den tolkning som jag gjort av läkarnas förklaring är att den ena av tvillingarna tar en del av den andra tvillingens blod. Då skulle man kunna tro att det är den som får lite som är i riskzonen, men det är tvärtom. Det är den som får för mycket blod som kan skadas om hennes hjärta får jobba för hårt och för länge.

Sussi åkte in för ett vanligt ultraljud och har nu en vecka senare inte blivit utskriven från sjukhuset ännu. Hon har dock fått permission några gånger. De gör flera kontroller per dag och bedömningar om barnen ska plockas ut eller få vara kvar. Eftersom det fortfarande bara är vecka 30 så vill läkarna, och vi såklart, att barnen ska vara kvar i magen så länge som det bara går. Detta får hela tiden vägas mot att det är blodöverföring mellan tvillingarna, och den fara som det innebär. De har otrolig kontroll så jag är inte speciellt orolig för tjejernas, eller Sussis, hälsa, men det går inte att planera någonting. Bara att vänta. Om en kontroll visar att blodöverföringen ökat rejält så kan det bli akut kejsarsnitt. Ständigt beredskapsläge med andra ord. Och definitivt svårt att sköta ett riksdagsuppdrag samtidigt.

För att klara situationen så bra som möjligt har jag avbokat i princip allting under den vecka som gått och fram till jul. Fyra olika möten i Skåne, kommittémöten, möte med Jusek, besök på tullen i Malmö, budgetdebatten om rättsväsendet i riksdagen, utredningar m.m. Dessutom har jag fått ständig utkvittning av vår kvittningsman Sven. Om jag fått ett samtal om akut kejsarsnitt är risken ganska stor att jag glömt bort att ringa och ”be” om kvittning.

Bör dröja 125 år

(Jag skriver inte detta för att någon ska tycka synd om vår familj, absolut inte. Jag tycker inte synd om oss, vi har fått en helt underbar son och tjejerna kommer säkert också bli hur underbara som helst.)

Som många av er säkert redan vet så föddes Erik utan fungerande matstrupe, han har det ovanliga funktionshindret esofagusatresi. Om denna missbildning kan man läsa på Socialstyrelsens hemsida: ”Missbildningen drabbar i Sverige ett barn per 3 500 – 4 000 nyfödda, dvs med nuvarande födelsetal cirka 25 barn per år. Överlevnaden var mycket låg fram till långt in på 1960-talet varför det i Sverige torde finnas högst 1 000 personer som överlevt missbildningen. Numera är dock överlevnaden nära 100 procent.” Han blev opererad under sitt första levnadsdygn och nu kan han äta och dricka utan större problem.

När det nu gäller tvillingtjejernas problem så är oddsen nästan lika höga. Det finns lite olika uppgifter men ungefär en av 80 födslar är en tvillingfödsel. En av fyra tvillingfödslar är enäggs, och alltså är chansen att få enäggstvillingar ungefär en på 320. När vi pratade med läkarna om de komplikationer som nu drabbat tjejerna med blodöverföring så sa de att det inte är så ovanligt utan händer vid ca en av tio enäggsgraviditeter. Med andra ord vid en graviditet av 3 200, eller vid ca 30 graviditeter per år i Sverige.

Givetvis har jag funderat på vilken risk vi haft för att först få Eriks esofagusatresi och sedan tvillingtjejernas komplikationer och det bör hända en familj per ca 12 miljoner. Eftersom det föds ca 90 000 barn per år i Sverige så borde det rent statistiskt dröja minst 125 år till nästa familj råkar ut för dessa två udda graviditetsproblem. Så har du som läsare blivit orolig av att läsa vad vi råkat ut för så borde du kunna vara lugn. Det händer inte dig, möjligtvis dina barnbarns barnbarn….

Lite politik också

Trots allt har det varit en bra mediavecka för mig. Förstasidan i Sydsvenska Dagbladet händer inte varje dag. Tror i själva verket det är första gången. Det handlade om spelmonopolets vara eller icke vara. Av förstasidan kunde man tro att Centerpartiet tagit ställning för att avreglera den svenska spelmarknaden, men läste man inne i tidningen förstod man att det var jag personligen som tycker att Centerpartiet ska ta ställning för ett licenssystem där även andra spelbolag får vara med på samma villkor som Svenska Spel. Jag har även varit med i Kvällsposten/Expressen i samma fråga.

I diskussionen om pengar till friidrotts-VM i Göteborg har jag också funnits med, bland annat i Svenska Dagbladet och Skånska Dagbladet. Jag är medveten om att Friidrottsförbundets ansökan var ovanligt dåligt genomtänkt, men jag tycker ändå att regering ska besluta om att ge statliga garantier för en förlust på kanske upp till 200 mkr. Vi vet att ett sådant stort mästerskap ger ökade skatteintäkter som uppgår till betydligt mer än 200 mkr.

Utöver frågan om spelmonopol så har Sydsvenskan skrivit om äktenskapsutredningen där jag sitter med. Tyvärr blev det lite väl vassa formuleringar från min sida som gjort en del kristdemokrater upprörda. Men att det finns åsiktsskillnader mellan kd och övriga riksdagspartier i denna fråga är ingen överraskning. Riktigt hur det ska lösas inom alliansregeringen har jag inget svar på. Med all sannolikhet kommer det att bli en fråga för partiledarna att lösa. Men att det ska bli en ny svensk äktenskapslagstiftning som inte skiljer på tvåkönade och samkönade par är jag helt övertygad om.

Den fjärde frågan jag varit i media om under denna ”i väntans tider-vecka” handlar om Riksåklagarens förslag till straffrabatt om den åtalade hjälper till att få fram bevis m.m. Jag och Centerpartiet har tidigare motionerat om ungefär samma sak, så det var inte så svårt för oss att ställa oss bakom RÅ i denna fråga.

Mediastatistik

Jag har hittat en nyhetssökmotor som gav mig ett överraskande men intressant svar. Eftersom det inte finns så många fler än jag som heter Johan Linander (har hittat sex andra när jag sökt på nätet), som åtminstone syns frekvent i media, så är det ganska lätt att se hur ofta jag varit med i olika tidningar. Hade Skånska Dagbladet funnits som nättidning hade den säkert gett mig flest träffar, men av de tidningar som finns i sin helhet på nätet så skulle jag tro att jag varit flest gånger i någon av tidningarna i min valkrets. Men icke.

Sökmotorn hittar träffar sedan maj 2004 och sedan dess har jag varit med oftast i Svenska Dagbladet! Vid 54 tillfällen. Därefter kommer Trelleborgs Allehanda med 53, Ystads Allehanda med 52 och Sydsvenska Dagbladet med 42. Andra större tidningar är GP 38, HD 36, DN 25, Aftonbladet 17, Expressen 12 och Metro 9. På SVT:s text-TV har jag varit med 12 gånger och på TV4:s hemsida 17 gånger.

God Jul & Gott Nytt År!

Jag hade tänkt skriva ytterligare ett veckobrev före jul, men eftersom tvillingsituationen är som den är så konstaterar jag att detta blir årets sista veckobrev. Självklart vill jag önska alla en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År!

Efter jul så kommer Mildred Thulin att tjänstgöra i riksdagen medan jag är föräldraledig. Det är egentligen Katarina Erlingson som är första ersättare, men eftersom hon blivit regionråd och regionstyrelsens 1:a vice ordförande så passar det inte för henna att vara i Stockholm i tre månader. Jag är övertygad om att Mildred kommer att göra ett bra jobb och önskar henne lycka till.

Exakt när jag är tillbaka i tjänst har jag inte kunnat bestämma eftersom det beror på när tjejerna föds. Men räkna med att jag är borta till och med april. Så nästa veckobrev kommer kanske i vecka 18 eller något i den stilen. Självklart kommer jag att hålla igång min blogg även under föräldraledigheten, så där kan ni alltid läsa mer om vad som händer både inom politiken och privat.

This entry was posted in Veckobrev. Bookmark the permalink.

Leave a Reply

Your email address will not be published.