Hälften bidrag, hälften lån

Allt färre studenter tar studielån av oro att inte kunna betala tillbaka. Studenternas köpkraft har minskat med cirka 40 % de sista femton åren. Enligt regeringen går gränsen för fattigdom vid 8 300 kr per månad samtidigt som det totala studiemedlet är 7 256 kr tio av årets tolv månader. Vardagen för studenten är att ständigt behöva fundera på om och hur pengarna ska räcka till det allra mest nödvändiga. Vardagslyxen kommer ifall föräldrarna vill bidra med lite extra, en möjlighet som inte alla studenter har. Detta är ingen bra förutsättning för framgångsrika studier.

Det måste vara en självklarhet att ingen ska behöva avstå från högre utbildning på grund av ekonomiska eller sociala skäl. Högskolestudier är något som både individen och samhället tjänar på. Därför bör det ekonomiska ansvaret också delas lika. Centerpartiet förespråkar ett studiemedel som till hälften består av bidrag och hälften lån. Vi har som ett första steg föreslagit att studiemedlet höjs med 500 kr/månad, varav 300 kr är bidragshöjning. Därmed är centerpartiet det parti som föreslår den största bidragshöjningen för studenter.

Det är positivt att människor arbetar och tjänar egna pengar. För oss studenter är det dessutom ett bra sätt att få kontakt med arbetsmarkanden. Men i Sverige bestraffas studenter som vill arbeta vid sidan av studierna. Fribeloppet gör att studenter som tjänar över en viss summa per termin tvingas betala tillbaka studiemedlet. Staten ska inte lägga sig hur mycket en student vill och kan arbeta, därför ska fribeloppet avskaffas.

Den genomsnittliga handläggningstiden hos CSN var16-17 dagar 2005. I Finland där bankerna konkurrerar handläggs ett ärende på 1-3 dagar. Konkurrens skapar effektivitet och kvalitet, och nöjda kunder. Många är de studenter som är missnöjda med det statliga monopolet CSN. Genom att konkurrensutsätta studiemedelsnämnden och låta studenten vända sig till valfri bank kan man påverka räntan och återbetalningstiden i samråd med banken. Som garant står staten.

This entry was posted in Insändare. Bookmark the permalink.

11 Responses to Hälften bidrag, hälften lån

  1. Varför måste ni såssa-till er när det kommer till studiemedel? Varför skall min lillebror betala en del av mitt uppehälle för att jag valt att plugga – han bidrar ju redan till att betala själva utbidlningen? Jag betalar inte för att han bidrar till samhället med en sjujäkla kompetens i att laga bilar, annat än när han lagar min bil.

    Avskaffa CSN, marknadsanpassa utlåningen, höj den maximala lånesumman till rimlig existensnivå och se till att en akademiker ges möjligheten att tjäna mer än en bilmekaniker så att det inte bara lönar sig att plugga räknat i självkänsla utan även i plånboken. Gör inte framtidens studenter till bidragshjon!!! Det är en fantastisk möjlighet att få ubilda sig vid universitet gratis. Varför skall jag få betalt för att jag gör det jag vill?

  2. site admin says:

    Tyvärr tror jag att det system du föreslår omöjliggör för ungdomar utan egna tillgångar och fattiga föräldrar att läsa vidare. De skulle inte få några lån.

    Jag tycker att de som läser vidare på högskola gör samhället en så stor tjänst att samhället också kan bekosta en del av studentens försörjning.

    Dessutom är det inte politiker som fastställer löner utan det gör arbetsmarknadens parter. Så även om jag skulle vilja att akademiker ska ges möjligheten att tjäna mer så kan jag inte göra något åt det.

  3. Leffe says:

    Satliga lånegarantier löser problemet.

    Dessutom ger Sophias förslag styrning till utbildningar som lönar sig. De som väljer ubildningar med usel arbetsmarknad bör finansiera mer av detta själva.

  4. Styrning till de utbildningar som lönar sig? Vi vill alltså att folk ska välja utbildning efter framtida lön? Det finns inte ett samhällsintresse att även uppmuntra till utbildningar där helt klart finns en långsiktig samhällsnytta men där måhända den kortsiktiga ekonomiska vinsten inte är lika tydligt, såsom lärare, bibliotikarie, etc

  5. Leffe tolkar mig rätt. Med statlig lånegaranti ges alla möjligheten. Jag tillhör själv inte de ekonomiskt priviligierade men svälter hellre än lever på bidrag.
    Om bidragberoende inte är något att sträva efter för andra grupper – varför då för studenter?
    Bidrag sänker självkänslan, bidrag försämrar förhandlingsförhållandet gentemot universitet som tycker att de som får allt till skänks skall vara försiktig med att ställa krav.
    Vad gäller lönerna, så sätter politikerna givetvis inte nivåerna, men de skapar förutsättningar genom att stifta arbetsrättsliga lagar, besluta om skatter m.m. Det är upp till även den politiska delen av Sverige att visa att universitet inte är ett AMS-instrument och att investeringar måste löna sig.

    Andreas: Nej jag tror inte att människor väljer i första hand efter lön, men människor måste välja utbildningar som resulterar i arbete och en lön som de kan leva på. Finns det nödvändiga arbeten med lön som inte går ihop med studieskulder, så kan man ju fråga sig för vilka de är nödvändiga. Uppenbarligen inte för arbetsgivaren…

  6. site admin says:

    Visst skulle man önska sig att med akademisk utbildning skulle få välbetalda jobb, men sanningen är inte sådan idag. Lärare, sjuksköterskor, bibliotekarier och inte minst de akademiker som går arbetslösa skulle ha mycket svårt att betala ett vanligt banklån.

    Men visst kan jag tänka mig att bankerna kan ta över driften av studiemedelssystemet. CSN gör ju ingen glad…

    Sedan vill jag inte gå så långt som du Sophia i din beskrivning av bidrag. Självklart ska de som inte klarar att försörja sig själv kunna få bidrag. Socialbidrag, barnbidrag, bostadsbidrag, det finns många bidrag som är väldigt viktiga för många människor. Och jag tycker inte att dessa människor ska känna sig som dåliga människor för att de tar emot bidrag.

    Själv tar jag emot barnbidrag för min son, och jag känner inte mig som en dålig människa för det.

  7. Men stopp – det där var inte vad jag sade!
    Jag sade att det är ingen målsättning att göra människor till bidragstagare – inte att vi inte skall ha bidrag för dem som _behöver_.
    För studenter finns andra alternativ.
    Att jag vill att människor som behöver och får bidrag inte skall må dåligt av det är inte samma sak som att det inte att de inte mår dåligt.
    Barnbidrag var ju ett exempel. Prova att ta emot socialbidrag, eller att för ditt uppehälle vara beroende av bostadsbidrag för att hela systemet förutsätter bidragstagande så inser du att den som är satt i skuld inte är fri – och att leva på andras bekostnad känns väldigt mycket som att vara satt i skuld gentemot omgivningen.
    Vad gäller lönelägena så är finns det kanske ett samband i löneläget för de yrken du nämner och att det är offentlig sektor som är i princip den enda arbetsgivaren att välja på. Och offentlig sektor har valt att nedvärdera dessa arbeten. Det är sådant som du som politiker kan göra ngt åt.
    Gällande arbetslösa akademiker så beror ju det på vilka vilkor staten ställer för sin lånegaranti gentemot låneinstituten.

  8. site admin says:

    Sophia, vi är helt överens om att det bör bli fler möjliga arbetsgivare för offentligt anställda. Det skulle hjälpa framförallt kvinnor att kunna få upp sin lön.

    Men vi är inte överens om synen på hur viktigt det är för samhället att människor vidareutbildar sig. Jag menar att det är så viktigt att staten ska betala en ersättning/bidrag/lön till den som väljer en högre utbildning. Många står idag med studieskulder på 200 000 – 250 000 kr efter avslutade studier. Hade det inte funnits en del studiebidrag i studiemedlet så hade skulden varit minst 300 000 – 350 000 kr . Det tror jag inte skulle gynna ungdomars vilja att läsa vidare.

  9. Jag har gjort en grundläggande felbedömning. Jag var hel säker på att du beskrivit dig som liberal.
    När jag tittar igenom din sajt inser jag att så inte är fallet. Sannolikt drog jag för långtgående slutsatser av ditt engagerade försvar av den personliga integriteten.

    Det förändrar inte mina argument eller åsikter om dina. Men det minskar mina förväntningar på liberala ideer.

    Centern är det minst oliberala partiet i det förestående valet och det kommer ni vinna många röster på gissar jag. Så ni får väl hoppas på att planerna på ett liberalt parti inte realiseras. t.ex. när moderaternas liberaler tröttnar på att vara valboskap i makthungerns tjänst.

  10. site admin says:

    Ny beskrivning av Centerpartiet: “Minst oliberala partiet”

    Jag tycker nog att vi är liberala ändå, men “betyget” tolkar jag ändå som gott.

    Och angående mig själv så vet jag att jag är tämligen liberal, men visst finns det olika inriktningar även bland liberaler. Så kanske är vi båda liberaler Sophia.

  11. Pingback: Netza.se » Om studiemedlet…

Leave a Reply

Your email address will not be published.