Anförande och repliker i debatten om trafikbrott

Anf. 139 JOHAN LINANDER (c):

Fru talman! Tidigare i dag och de senaste veckorna har vi haft betänkanden med sådant som vi har debatterat så många gånger förut, men det här är ändå lite nytt. Det är första gången vi debatterar trafikbrott på det här sättet. Lite förnyelse är inte fel.

Till det här betänkandet har Centerpartiet tio reservationer. Man skulle kunna sammanfatta allihop i orden hårdare tag mot rattfylleri och andra trafikbrott men också stöd och behandling till dem som behöver hjälp att lämna ett missbruk.

Fru talman! Först vill jag yrka bifall till reservation 5 under punkt 8 om eftersupning, även om vi givetvis står bakom samtliga våra reservationer, som man brukar säga.

Jag tror att det är viktigt att man utgår från två utgångspunkter när man pratar om rattfylleri, dels att det är ett grovt brott som drabbar väldigt många människor med lidande och död, dels att de allra flesta som kör rattfulla faktiskt har ett missbruksproblem som de önskar bli av med. De här två utgångspunkterna måste på något sätt gå att förena. Polisen och tullen måste kunna använda effektiva åtgärder för att hindra rattfylleri, och de som blir tagna ska inte kunna skylla ifrån sig på eftersupning utan ska få ett fängelsestraff när det handlar om grovt fylleri. Under avtjäningen av straffet ska de få någon form av påverkansprogram och behandling för att kunna bli av med sitt missbruk.

Just när det gäller eftersupning som samtliga i alliansen vill kriminalisera medan majoriteten som vanligt väljer att avvakta regeringens ställningstagande läste jag en artikel i den utmärkta tidningen Skånska Dagbladet för någon vecka sedan. Rubriken var ”Eftersupning, en lucka i lagen som används alltmer”. Jag tänkte citera lite ur artikeln. ”Problemet med eftersupning har blivit allt större i takt med att polisens resurser minskat. Polisbristen gör att det ofta tar lång tid innan polisen kommer fram till olycksplatsen och då finns det också större möjligheter för den rattfulle att undkomma straff genom att hävda att han eller hon eftersupit.”

Tidningen hänvisade också till rattfylleriutredningen som ju har gjort en undersökning bland polismyndigheterna om eftersupning. De allra flesta polismyndigheterna svarade att mellan 1 och 5 % av alla misstänkta rattfyllerister kommer undan eftersom de åberopar eftersupning. Samtidigt som rattfylleriutredningen kommer fram till att det är mellan 1 och 5 % av alla fall säger man att det är ett så litet problem att det inte behöver åtgärdas. Det tycker jag snarast är häpnadsväckande. Visst finns det avancerade metoder att fastställa när spriten intogs. Men hur många tror att en stressad polisman en sen fredagskväll väljer det tidsödande arbetet i stället för att tyvärr acceptera eftersupningsargumentet och låta personen i fråga gå?

Fru talman! Jag tänkte också säga något om det som Johan Pehrson var inne på tidigare och som kanske är ett av Centerpartiets minst populära förslag. Så det är tur att det är helt tomt på åhörarläktaren. Men det kommer kanske med i protokollet i alla fall. Det handlar om dagsböter i stället för penningböter.

Det finns mängder av bilförare som varje dag kör för fort och mycket för fort, som beräknande kör för fort. Bötesbeloppet är fortfarande så lågt att det för väldigt många människor inte är speciellt kännbart om man blir tagen och får böter. Man kanske inte kör mer än 29 kilometer i timmen för fort. 30-gränsen där man blir av med körkortet är betydligt mer kännbar.
De fasta bötesbelopp som vi har i dag är 800 kr upp till 2 000 kr vid riktigt grova hastighetsöverträdelser. Regeringen föreslår visserligen att öka på dem, men det är fortfarande lika för alla. Därmed blir det väldigt olika för olika personer. För en student som käkar nudlar för att få studiemedlen att räcka till är 2 000 kr väldigt mycket pengar, men för en höginkomsttagare som en riksdagsledamot är inte 2 000 så väldigt kännbart. Det gör också att människor beräknar risken att åka fast någon vart femte år och ständigt kör för fort.
Frågan är om det är så värst rättvist att det är lika belopp för alla. När det gäller många andra brott säger vi att dagsbotsystemet är mycket mer rättvist, eftersom det gör att straffet blir lika kännbart oavsett ekonomisk situation. Vare sig man är höginkomsttagare eller låginkomsttagare ska det kännas lika mycket.

Systemet med dagsböter vid hastighetsöverträdelse fungerar i dag även i Finland. Där gäller det när någon har kört mer än 20 kilometer i timmen för fort. Jag tror att det skulle fungera alldeles utmärkt även i Sverige. Det skulle göra att böterna kan bli oerhört höga om man är en riktig höginkomsttagare. Det blir lika kännbart som för en student som kanske får ett par hundra kronor i böter.

En övergång till dagsböter skulle i princip omöjliggöra de försäkringar mot fortkörningsböter som en rad företag erbjuder på nätet. Mot en premie kan man försäkra sig så att företaget betalar fortkörningsböterna. Sedan är det bara att gasa på.

Det finns tydligen inte något lagligt sätt att stoppa de här försäkringsbolagen, eller vad man ska kalla dem. Ett bolag i Norrtälje var först. När jag letade på nätet i går hittade jag bolag i Norrköping, Malmö, Stockholm och Göteborg. Det finns säkert fler.

Det finns uppenbarligen en marknad för detta. Folk betalar in en årlig premie och sedan kan man gasa på och behöver aldrig vara rädd för att behöva betala böterna. Det finns oftast en gräns vid 30 kilometer i timmen för de här försäkringarna. Man kan ju hålla sig till 29 kilometer per timme över gränsen utan behöva riskera något alls.

Fru talman! Jag vill slutligen säga något om rabatt på böter vid flera trafikbrott. Ett tv-program för några veckor sedan uppmärksammade rabattsystemet. Det gällde utländska lastbilschaufförer som vid flera brott samtidigt fick betala den högsta boten och fick rabatt med 50 % på resten. Det handlade om hamnarna hemma i Skåne. Det var inte sällsynt att stoppade lastbilar hade för tung last, för dåliga bromsar, för dåliga däck, man hade brutit mot vilotidsreglerna med mera. Det är inte acceptabelt att man får rabatt på bötesbelopp.
När jag för väldigt många år sedan cyklade utan ljus fick jag böter både för att jag saknade framljus och bakljus. Det blev ingen rabatt på det. Självklart ska det inte vara rabatt när utländska lastbilschaufförer kör i Sverige och begår flera brott samtidigt.

Den här frågan finns tyvärr inte med i betänkandet eftersom det inte fanns någon direkt motion om detta. Centerpartiet har tagit upp frågan när det gäller bötesbelopp. Vi har motionerat i denna fråga. Frågan kommer upp senare i vår i utskottet och här i riksdagen.

Anf. 145 JOHAN LINANDER (c) replik:

Fru talman! Vi ska kanske inte tjata mer om utredningar och så vidare. Det känns som om vi är klara med den frågan för i dag åtminstone.

Men jag tänkte ändå testa Christer Erlandsson när det gäller två frågor, dels om eftersupning, dels om rättvisan att ha fasta penningbelopp i fråga om böter.

Jag ska börja med frågan om eftersupningen. Rattfylleriutredningens kontroll hos polismyndigheterna visar att mellan 1 % och 5 % av de misstänkta rattfyllerifallen inte rapporteras eftersom eftersupning åberopas.

Då är frågan om Christer Erlandsson och Socialdemokraterna tycker att detta är ett så litet problem att man inte behöver göra någonting åt det eller om det är ett så pass stort problem att man faktiskt behöver vidta några åtgärder, och då är frågan vilka. Vårt förslag är en lagstiftning som den som man har i Norge i fråga om eftersupning.

Det andra som jag tänkte testa Christer Erlandsson på gäller böterna vid hastighetsöverträdelser. När det gäller de flesta andra brott anser vi från samhällets sida att det ska vara ett lika kännbart straff för alla vad gäller bötesbelopp, man får alltså en dagsbot, och beroende på inkomst får man mer eller mindre att betala in. Men när det gäller fortkörning kan de som är lite mer välbärgade helt enkelt ta risken och köra för fort eftersom det ändå blir så pass låga bötesbelopp att det inte stör. Och man vet att man inte åker fast dagligen. Med ett dagsbotssystem skulle bötesbeloppen kunna bli väldigt mycket högre för dem som är oerhört rika. Det tror jag också skulle få dessa människor att vara lite lättare på gasen och inte överskrida hastighetsbegränsningarna lika mycket åtminstone.

Anf. 146 CHRISTER ERLANDSSON (s) replik:

Fru talman! Jag ska börja med frågan om eftersupningen som är allvarlig, precis som Johan säger. Däremot är det enligt de uppgifter som jag har 1 ½–2 % av samtliga rattfylleriärenden som är av den kategorin. Det är väldigt allvarligt.

Däremot är det positivt att den tekniska utvecklingen och hjälpmedlen för polis och åklagare har utvecklats, vilket gör att det i de flesta fall går att motbevisa sådana påståenden om eftersupning genom bland annat en kombination av urinprov och blodprov. Sedan har vi också det nya bevisinstrumentet, evidenser, som man påtalar från åklagarmyndigheterna och polismyndigheterna. Men det finns också med i denna rattfylleriutredning som regeringen handlägger. Och det kommer senare att komma ett förslag. Den 12 maj går remisstiden ut, och det är 75 olika remissinstanser som har fått möjlighet att komma med synpunkter.

När det gäller frågan om böter vid hastighetsöverträdelser kommer det i proposition 2005/06:122 att föreslås att böterna grovt förenklat ska fördubblas. Detta ska träda i kraft den 1 oktober 2006.

Utöver detta kommer man att ha en genomgripande analys av förhållandet mellan penningböter och dagsböter. Det blir föremål för överväganden inom ramen för det allmänna påföljdssystemet som regeringen tidigare skickat ut och som kommer.

Anf. 147 JOHAN LINANDER (c) replik:

Fru talman! Jag ska börja med frågan om eftersupning. Visst kan man säga att dessa möjligheter till urin- och blodprov finns. Men om vi återgår lite grann till verkligheten så vet en stressad polisman eller en bilist som kommer till en olycksplats att ledningscentralen vill att de snabbast möjligt ska köra till nästa ställe. Det finns ju inte så många poliser ute på helgkvällarna. Tror vi verkligen att de tar sig tid till detta? Det visar sig att de inte gör det eftersom de flesta polisdistrikt svarar att mellan 1 % och 5 % av alla misstänkta rattfyllerifall inte rapporteras över huvud taget. Man struntar alltså i det på plats. Man kan inte visa att det inte var eftersupning, och då struntar man i det därför att man har bråttom till nästa ställe. Det hade varit mycket lättare om man hade haft tydliga regler om att det är förbjudet att eftersupa och att man alltså har begått ett brott ändå.

Christer Erlandsson talade om en översyn. Jag antar att han menar riksåklagarens översyn av straffskalorna. Det är bra om man då också tittar på hastighetsöverträdelserna. Jag hade inte kunskap om att även det skulle finnas med i riksåklagarens uppdrag. Men om det gör det och om riksåklagaren tittar även på detta, så tycker jag att det är bra.

Anf. 148 CHRISTER ERLANDSSON (s) replik:

Fru talman! När det gäller eftersupningen så redogjorde jag för vad som gällde utifrån 1 ½–2 % och likadant i fråga om vad polis och åklagare gett uttryck för. Då är det enligt denna delrapport och utredning som vi har fått. Om det är relevant eller inte vet jag inte. Men utredningen pekar på detta. Då får vi också beakta de 75 remissinstanser som har på sig till den 12 maj att komma med synpunkter även på dessa delar.

Därefter kommer en beredning från regeringens sida. Sedan får hur vi se hur vi tar ställning här i riksdagen i den frågan, beroende på vad det är för underlag. Med det underlag vi har nu säger åklagare och polis att man klarar den delen, enligt utredningen.

This entry was posted in Anföranden i riksdagen. Bookmark the permalink.

Leave a Reply

Your email address will not be published.