Kristdemokraterna går på Centerpartiets buggningslinje

Jag ska ärligen säga att det är skönt att även Kristdemokraterna nu säger nej till den buggningsproposition som regeringen lagt tillsammans med folkpartiet. Under de här dagarna sedan vi i Centerpartiet meddelade att vi inte ställer upp på buggningspropositionen, trots att vi anser att buggning kan behövas mot den allra grövsta kriminaliteten, så har det varit ett ganska hårt tryck på mig. Ett antal personer har ringt och försökt övertala mig med argument som “de som nu stoppar buggningen tar på sig ett mycket stort ansvar”. Jag menar då inte de “vanliga medborgare” som ringt och mailat, utan person med olika positioner i rättsväsendet. Jag vill inte skriva vem det är, för det är egentligen inte väsentligt, men det har varit anmärkningsvärda samtal som känts mer eller mindre olustiga.

Jag skriver inte detta för att jag inte klarar av pressen, utan för att jag för mig själv känner att “ja, vi har gjort en riktig bedömning”. Buggning kan vara viktigt i brottsbekämpningen men vi måste klara av att försvara integriteten samtidigt som vi är måna om att få fast grovt kriminella. Att Kristdemokraterna nu följer Centerpartiets linje känns som en bekräftelse, en behaglig bekräftelse i det här läget.

Det känns också bra ur ett Alliansperspektiv. Det har funnits antydningar om att Centerpartiet inte följer det som vi skrivit under i den rättspolitiska arbetsgruppens slutrapport. När nu Kd och Peter Althin tycker som jag så bekräftar det att jag inte gjort en helt felaktig bedömning av vår överenskommelse. Jag är givetvis mån om att inte bryta överenskommelser, speciellt inte när bläcket knappast ens hunnit torka, och nu har jag blivit lite tryggare i att min tolkning är riktig.

This entry was posted in General. Bookmark the permalink.

Leave a Reply

Your email address will not be published.