Svar på fråga ang. utvecklingen inom rättsväsendet

Johan Linander har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att utvärdera hur genomförda organisationsförändringar inom rättsväsendet påverkar dess resultat.

Jag vill inledningsvis framhålla att förutsättningarna för rättsväsendets myndigheter – såväl polisen och domstolsväsendet som åklagarväsendet och kriminalvården – att bedriva verksamhet har förbättrats genom de ekonomiska satsningar som regeringen har genomfört de senaste åren.

För polisens del har de kraftiga ekonomiska satsningarna medfört att det finns goda förutsättningar för polisen att bedriva sin verksamhet. Polisarbete är dock inte enbart en fråga om resurser. Polisen måste också utvecklas och effektiviseras inom de resursramar som står till buds. Detta är något som Rikspolisstyrelsen kontinuerligt arbetar med.

Frågan om hur stort ett närpolisområde skall vara och hur bemanningen skall se ut skall styras av behovet i området och det är Rikspolisstyrelsens och polismyndighetens ansvar att göra den bedömningen. Det är personalen, inte stationen, som skapar trygghet och bekämpar brott.

När det gäller tingsrätterna så har den yttre tingsrättsorganisationen genomgått stora förändringar de senaste åren. Vi har nu 56 tingsrätter i landet. Utgångspunkt för reformarbetet är de målsättningar som riksdagen har ställt sig bakom, dvs. att med bibehållen tillgänglighet skapa möjligheter för en stärkt beredningsorganisation, säkerställa möjligheterna att rekrytera personal, skapa förutsättningar för återkommande kompetensutveckling, öka möjligheterna till specialisering och förbättra den geografiska samordningen med rättsväsendets övriga myndigheter. Ett motsvarande reformarbete pågår även i flera andra nordiska länder.

De tingsrättssammanläggningar som genomfördes under åren 1999–2001 har utvärderats med gott resultat av dåvarande Riksrevisionsverket (Tingsrätter i förändring, RRV 2002:9) och Utredningen om utvärdering av vissa förändringar i tingsrättsorganisationen (Förändringar i tingsrättsorganisationen, SOU 2003:5).

Jag följer självfallet noga det pågående reformarbetet.

Stockholm den 1 februari 2006

Thomas Bodström

This entry was posted in Skriftliga frågor och svar i riksdagen. Bookmark the permalink.

One Response to Svar på fråga ang. utvecklingen inom rättsväsendet

  1. flash-gordon says:

    Det som skrämmer mig med Bodströms agerande är att han mar med och pressade igenom förslag utan diskussion, frågan gick ju på rekordtid i parlamentet med en “överenskommelse med rådet”. Detta trots att rådet inte hade majoritet för direktivet, därav parlamentsvägen.
    Fuffens och fulspel mao rapportören för direktivet , Alvaro, sade upp sig själv i protest.

    Jag vet inte om det är departementsfolk som kör detta race, eller om Bodström är med på noterna.

    Man kan iaf inte hävda att allt var bra och alla är med efteråt som Bodström gör. Av de mer informerade länderna i EU-parlamentet,t.ex. hos de svenska EU-parlamentarikerna, så var en överväldigande majoritet mot direktivet. Bara s var för. 🙂

    Det behövs, inte minst efter detta, någon som övervakar användningen och en mycket restriktiv lista på hur man får och inte får ställa frågor.

Leave a Reply

Your email address will not be published.