Frikyrkornas intensiva lobbying

Som riksdagsledamot får jag väldigt många mail, skulle tro mellan 100 och 200 per dag. En hel del är skräp, men många måste givetvis läsas och kanske besvaras. Inför olika beslut i riksdagen är det vanligt att enstaka personer eller organisationer mailar och försöker övertyga oss om att rösta på ett visst sätt. Vid större frågor är det också vanligt att organiserade mailkampanjer överöser oss med i princip identiska mail.

En av de organisationer som är flitigast med mailen är frikyrkorna. Tidigare har det handlat om äktenskap och adoption och just nu handlar det om lesbiska kvinnors rätt till insemination på samma villkor som heterosexuella kvinnor. Så fort det finns något förslag om att ge homosexuella samma rättigheter som heterosexuella så går mailkampanjerna igång.

Det händer att argumenten är av stilen “homosexualitet är synd”, men oftast handlar det om vi ska tänka på barnen och liknande. Något som väldigt många skriver är att vi riksdagsledamöter inte ska falla för den starka “homolobbyn”. Det verkar som om frikyrkorna bestämt sig för att beskriva de homosexuella som få men med stark lobbying. Undrar vem det är som har stark lobbying. Det är ytterst sällan jag får organiserade mailkampanjer för homosexuellas lika rättigheter, men frikyrkorna de kan de.

Jag vill tvärtom uppmana mina riksdagskollegor att inte falla för den starka frikyrkolobbyn!

This entry was posted in General. Bookmark the permalink.

One Response to Frikyrkornas intensiva lobbying

  1. Marcus F says:

    Tackar för de vettiga orden.

    Jag är själv i allra högsta grad hetero, såvitt jag vet 😀

    Samtidigt har jag aldrig förstått vad kalabaliken går ut på, folk får väl leva sitt liv som de vill – det vill säga så länge de inte skadar någon annan. Att homosexuella skulle vara sämre föräldrar på något sätt, eller att barn till homosexuella skulle må sämre eller få skumma värderingar ställer jag inte upp på.

    I sådana fall skulle jag ha lättare att ifrågasätta vissa frikyrkliga rörelser 😀 Homosexuella har i alla fall inte på grund av sin sexualitet idéer om att barnet inte får ta emot blod; att barnet måste följa arbiträra religiösa regler som isolerar det från sina jämlikar; att barnet prackas på en särskild trosinriktning utan att vare sig få eller kunna vara kritisk och ta egen ställning.

    Men strängt taget skulle sådana saker vara tabu att ifrågasätta i ett samhälle med religiös frihet – och med all rätt. På samma sätt har vi senast jag kollade sexuell frihet, och det enda rimliga är att vi inte håller på och naggar friheten i kanten.

    Nej det enda rimliga är att vi förändrar våra egna attityder, då faller de frikyrkliga argumenten av typen “tänk på barnen” eftersom de då får växa upp utan att det pekas finger av moralpaniska religiösa nötter. Ursäkta kraftspråket.

Leave a Reply

Your email address will not be published.