Vad jag skulle ha sagt…

I förmiddags fick jag en preliminär förfrågan om jag kunde vara med i SVT:s morgonsoffa imorgon bitti för att diskutera problemen i landets domstolar med bl.a. justitieminister Thomas Bodström. Nu i eftermiddags fick jag ett samtal från SVT om att de fått ditt justitieutskottets ordförande Johan Pehrson (fp) istället för mig och att de återkommer till mig i annat sammanhang…

Tråkigt att bli bortprioriterad men inte förvånande att de väljer utskottets ordförande istället för mig som vanlig ledamot och dessutom tillhörande riksdagens minsta oppositionsparti. Hur ska man då få ut sitt budskap om inte via bloggen?

Om jag hade suttit i SVT:s morgonsoffa imorgon bitti kl. 07:15 så hade jag sagt att regeringen skapat problemen för domstolarna pga framförallt tre begångna fel. För det första resursbrist. Regeringen har sett ärendeutvecklingen men inte tillfört pengar. För det andra nedlagda tingsrätter. Regeringens centralisering har inneburit att snart hälften av landets tingsrätter lagts ner. Det innebär också färre tingsmeriterade jurister och färre som därmed väljer domarbanan. För det tredje behandlingen av domstolsväsendet som vilken myndighet som helst. När regeringen lägger generella sparbeting på myndigheterna för att hämta hem “normal rationaliserings- och effektiviseringsvinst” så gör de inte undantag för domstolsväsendet. Ingen vill väl att domstolarna ska döma snabbare? Domstolarna ska inte försöka bli effektivare, de ska vara rättssäkra och döma rätt.

Regeringen tillsköt 175 mkr i tilläggsbudgeten (kommer Bodström att säga), men detta är pengar för asylprocessen och överklagande av riksfärdtjänst. Mycket lite av detta kan användas för en allmän förbättring. Dessutom får domstolsväsendet inte en krona för trängselskatten i Stockholm. Detta kommer att leda till oerhört många mål i Stockholms tingsrätt och ännu störrre kaos.

Centerpartiet har i sin budget för 2005 100 mkr mer än regeringen till domstolarna och för 2006 ökar vi detta till 200 mkr.

This entry was posted in General. Bookmark the permalink.

2 Responses to Vad jag skulle ha sagt…

  1. Der Richter says:

    En dömande församling behöver ett visst antal fall för att kunna upprätthålla rättssäkerheten och kunna vidareutveckla sin kompetens. Det är inget konstigt utan naturligt om man tänker efter. Barnmorskor måste ha hand om ett visst antal fall hela tiden för att hålla sin kompetens i trim och vidareutveckla den, samma sak med läkaren. Detta är mycket svårt att uppnå på mindre orter eftersom det inte är så attraktivt att söka tjänst i Lycksele och Hässleholm just eftersom man handhar färre fall där än på de större platserna. Att en del av dessa små tingsrätter finns kvar ännu beror på att vissa av dem har inskrivningsmyndighet på sin ort, en myndighet vars uppgifter förväntas överlämnas till Lantmäteriet centralt. Men bara för att tingsrätterna blir större, blir de knappast “snabbare”. En rättsprocess tar den tid den tar även på större platser och i längden kan man ofta utnyttja tingslokalerna mer effektivt genom att man måste ta hand om fler ärenden och på så vis behöver inte utrymmen stå tomma.

    Ett svenskt genomsnittslän har 250000 invånare, vilket är lika mycket som i hela Malmö. Domstolsverkets rekommendation är att en tingsrätt ska handha minst 1400 fall om året vilket knappast kan uppnås på de mindre orterna. Följden blir att man måste slå ihop domsagorna till en enda för ett genomsnittligt län och låta residensstäderna få bli tingsställe. Det är i längden det enda som kan locka folk att aktivt söka sig till ett visst län eftersom mindre platser inte är lika lockande att söka sig till. Domstolarna måste förbli attraktiva arbetsplatser som du skriver. Om en tingsrätt i Surkukaryd inte kan locka till sig domare och notarier, hur kan du då mena att man lyckas upprätthålla rättssäkerhet där? Så är fallet på många av de mindre tingsrätterna i Sverige idag.

    När vi ändå är inne på domstolsväsendet kanske herrn vill återinföra häradstingen? Det vore ett typiskt centerpartistiskt förslag och du skulle säkert få med dig LRF helhjärtat i frågan. Länge leve domsagoindelningen av 1834 års modell!

  2. site admin says:

    Du har helt fel när du påstår att alla mindre tingsrätter skulle ha problem att få folk. Hässleholm som du nämner har t.ex. inga sådana problem. Problemet har funnits och finns i norra Norrland, men där har regeringen ändå tagit ställning för att de små tingsrätterna ska vara kvar eftersom avstånden blir alldeles alldeles för långa annars. Så det argumentet håller inte alls.

    Sedan har du lika fel när det gäller antalet mål för att upprätthålla kompetensen. En domare hinner inte med fler mål för att han sitter på en stor tingsrätt, det kan vi vara överens om (statistiken visar det omvända). Hade det varit så att domarna på de större tingsrätterna skulle specialiserat sig mer, vilket de kanske borde göra, så hade centralisering givit det resultat du argumenterar för. Men nu är det så att domarna inte har för avsikt att specialisera sig för att tingsrätter läggs samman. Det blir bara fler domare som är generalister på samma tingsrätt. På vilket sätt gör då mängden mål att de ökar sin kompetens?

Leave a Reply

Your email address will not be published.