Malmö FF spelade tappert mot brutala skottar som också fick två spelare utvisade. Det är klart att Rangers ska vara ett bättre lag med en budget som säkert är tio gånger större än MFF:s, men med hjärta, talang och kämpaglöd så kan vilket lag som helst besegras.

På fredag får vi veta vilket lag som är sista hindret före Champions Leagues gruppspel. Det kan bli: Wisla Krakow (Polen), Maccabi Haifa (Israel), Dynamo Zagreb (Kroatien), FC Köpenhamn (Danmark), Genk (Belgien), Viktoria Plzen (Tjeckien), Sturm Graz (Österrike), Apoel Nicosia (Cypern), FC Zurich (Schweiz) eller BATE Borisov (Vitryssland). Många svåra lag, men inget som känns lika skrämmande som Glasgow Rangers gjorde.

Normalt skulle jag inte hänga ut henne på det här sättet, men eftersom hon var så oerhört självsäker i debatten och anklagade mig för både det ena och det andra så gör jag ett undantag.

Bakgrunden är att socialdemokraterna lagt ett förslag, och fått genom med stöd av Mp, Sd och V, att regeringen ska lägga fram ett förslag till riksdagen om att införa anmälningsplikt vid idrottsarrangemang. Tillkännagivandet till regeringen ger inget utrymme att lyssna på utredaren om han säger nej, på remissinstanserna om de är negativa eller ens på lagrådet om de avråder. Detta kritiserade jag och de andra i alliansen i debatten, men de båda socialdemokratiska debattörerna förstod inte eller ville inte förstå.

Efter ett tag gick det upp för mig att Kerstin Haglö inte förstod vad de hade föreslagit. Så här sa hon i sitt anförande:

“…tog vi socialdemokrater i justitieutskottet ett initiativ till att riksdagen ska göra ett tillkännagivande till regeringen om att snarast återkomma med förslag till lagstiftning om anmälningsplikt som ska träda i kraft 2012. Samtidigt har vi sagt, Caroline Szyber, i vårt initiativ att lagen ska utformas på ett rättssäkert sätt. Men Lagrådet kan inte titta på en lag som inte finns. Lagen måste fram först. Det är därefter Lagrådet tittar på den, innan den kommer till oss i riksdagen. Jag trodde att det var väl känt för Alliansen.”

Men, ursäkta? Vad säger hon? “Lagrådet kan inte titta på en lag som inte finns”. Jo, det är precis det som de gör. Efter en utredning och därpå följande remissrunda så tar regeringen fram en lagrådsremiss som skickas till lagrådet. Den ger lagrådet sitt yttrande över. Därefter tar regeringen fram en proposition som överlämnas till riksdagen. Propositionen utskottsbehandlas, bordlägges, debatteras och sedan antas eller förkastas lagförslaget.

I min replik sa jag därför: “Ni tycker inte att regeringen ska lyssna på utredaren. Ni tycker inte att regeringen ska lyssna på remissinstanserna. Ni tycker inte att regeringen ska lyssna på Lagrådet. Det är ju inte så att Lagrådet granskar efter att propositionen har lämnats till riksdagen. Lagrådsremissen kommer före propositionen.”

Vad svarade då Haglö? Jo….: “Johan Linander, jag undrar vem som blandar ihop vad här. Om Johan Linander hade lyssnat på mitt anförande hade han hört att steg ett är att man tar fram en lag. Därefter tittar Lagrådet på den innan den kommer till Sveriges riksdag. Det är väl då först som Lagrådet kan pröva både våra grundlagar och rättssäkerheten utifrån detta.”

Men, har hon förstått att lagrådet granskar före förslaget kommer till riksdagen men tror att regeringen stiftar lag? Det är ju nästan ännu värre…. Problemet kvarstår dock. Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet röstade genom att regeringen ska lägga fram en proposition för riksdagen om att genomföra anmälningsplikt oavsett vad utredaren, remissinstanserna eller lagrådet säger.

Efter debatten var samma Haglö dessutom sur på mig för att jag hade påstått i andra replikskiften att hon hade sagt att anmälningsplikten inte skulle vara ett slags frihetsberövande i bemärkelsen en inskränkning i de grundagsskyddade fri- och rättigheterna, nämligen rörelsefriheten enligt Regeringsformen 2:8 (“Var och en är gentemot det allmänna skyddad mot frihetsberövanden. Den som är svensk medborgare är även i övrigt tillförsäkrad frihet att förflytta sig inom riket och att lämna det”). Kanske bättre att ha koll på vad man själv säger, eller förstå vad man själv säger….

Haglö i replikskifte med Caroline Szyber (som hon konstant kallade för Carolina…): “Jag hörde i går att ni stod här och sade att man i så fall skulle låsa in och frihetsberöva folk. Jag tror att det finns andra möjligheter, utan att frihetsberöva folk. Vi frihetsberövar ju inte dem som har reseförbud, så varför skulle vi frihetsberöva en som ha tillträdesförbud med anmälningsplikt?”

Jo, men visst…. Tvingar man en person att vara på ett visst ställe vid ett visst tillfälle så har man inskränkt rörelsefriheten enligt RF 2:8. Ett slags frihetsberövande eftersom rörelsefriheten är inskränkt.

Det blev ett konstigt möte idag med justitieutskottet. Socialdemokraterna var i förväg helt säkra på att få med sig Sd, men på mötet delades det ut ett eget Sd-förslag (som var mycket rimligare än S-förslaget!). När vi voterade blev det 8-8 och Sd valde att lägga ner sin röst i den avgörande voteringen. Det betyder att det blev ett utskottsinitiativ med ordförandes utslagsröst, men att det kommer att falla i kammaren.

Måste också säga att Malmö FF-ledningens reaktioner har varit väldigt bra. Ödmjukt accepterar de kommande straff, förlust av matchen med 0-3 och böter, publiken ska kompenseras och de ser på sin egen del av problemet, t.ex. att säkerheten inte fungerade som den skulle. Det kan jämföras med AIK-ledningens reaktion med överklagande. Jag tycker också att MFF Support har uttalat sig bra, den som gör så mot klubben är ingen supporter. (Det kan hända att jag är lite partisk i detta…)

Problemet är när förslagen går ut på att straffa alla fotbollsfans för vad några idioter håller på med. Det är inte rätt väg att gå. Kollektiv bestraffning är inte lösningen. Det senaste förslaget är att ha en åldersgräns på ståplatsläktaren. 27 år! Fullkomligt orimligt.

Varför skulle inte alla fotbollsälskande 12-26-åriga killar och tjejer få stå och heja fram sitt lag? Det skulle ta död på den underbara supporterkultur som finns i (vissa av) klubbarna, bland annat i mitt eget Malmö FF, där mitt hjärta finns. Det är underbart att se tifona på ståplatsläktaren och hur tusentals supportrar lyfter fram sitt lag.

Nej, alla borde istället inrikta sig på att hitta lösningar som stoppar de få våldsverkare som kallar sig supportrar men som i själva verket bara förstör för fotbollen i allmänhet och laget i synnerhet.

MFF har gjort en grym säsong. Faktiskt både flest gjorda mål och minst antal insläppta. Högst publiksnitt, högsta publiksiffra (idag) och såklart den bästa publiken med de bästa supportrarna som står för landets bästa tifo.

15 av de 25 spelarna i truppen är yngre än 25 år och hela 10 är 20 år eller yngre. Det är inte heller komplementspelare utan många av dem är redan i startelvan. Molins, Hamad, Pekalski, Mehmeti, Rexhepi. Johan Dahlin i målet är fortfarande bara 24 år och Daniel Andersson är evigt ung oavsett ålder. Framtiden är helt enkelt himmelsblå!

Och för er som vill träna på MFF-hymnen….

Åh vi älskar Malmö FF
Ja vi brinner för vårt lag
Under himmelsblåa skyar
Blir vi starkare och bättre för var dag

Åh vi älskar Malmö FF
Bortom tid och bortom rum
Genom stadens gröna parker
Malmös hjärtan och själar står i blom

Se där Sveriges bästa
Stolt och stark
Och när stormen river
Ger vi allt
Ända sedan gamla dagar
Under våran ljusblå fana
står vi upp
För himmelsblått
Heja Malmö

Åh vi älskar Malmö FF
Ja vi brinner för vårt lag
Under himmelsblåa skyar
Blir vi starkare och bättre för var dag

Se där Sveriges bästa
Stolt och stark
Och när stormen river
Ger vi allt
Ända sedan gamla dagar
Under våran ljusblå fana
står vi upp
För himmelsblått
Heja Malmö

Ska jag vara helt ärlig så brukar ju S, V och Mp vinna, vår senaste vinst var 2003, men å andra sidan var det extra skönt att vinna ett valår.

För egen del så blev det spel i anfallet, en ganska ovan position för mig. Men, det gick ganska bra, två mål i andra halvlek, 2-0 och 4-0. 1-0 gjorde Annika Qarlsson så det var Centerpartiet som dominerade stort. 3-0 gjorde moderaternas gruppledare Lars Lindblad, så man kan även påstå att Skåne dominerade. Oppositionens tröstmål gjorde dessutom Göran Persson från Simrishamn.

Idag finns det bara en sak att säga: Usain Bolt. Vilket lopp! Att springa 100 meter på 9,58 sekunder är omänskligt. Det borde inte gå. Han krossade sitt eget gamla världsrekord med elva hundradelar, en evighet i de här sammanhangen.

Det är svårt att jämföra olika sportupplevelser och av naturliga skäl är det de svenska stora segrarna och bedrifterna som är allra starkast, jag tänker speciellt på Foppas straff i Lillehammer, Ravellis avgörande straffräddning mot Rumänien i VM-94, Stefan Holms gastkramande hoppning i Aten-04, upphämtningen mot Finland i VM 2003 (jag hörde det på radio och Lasse Granqvists kommentering är också världsklass) och Zlatans klack mot Italien i EM 2004.

Men om jag plockar bort de svenska sportupplevelserna så tror jag att dagens 100 meters lopp hamnar i topp. Så känns det åtminstone just nu. Men självklart finns det hård konkurrens, ta Michael Johnsons 19,32 från Atlanta-OS 1996, Mike Powells 8,95 m i den stenhårda längdhoppsfinalen i Tokyo-VM 1991, eller alla stora fotbollsminnen, Maradonas drömmål mot England 1986, Roberto Carlos omöjliga frispark, eller Man U:s osannolika vändning i Champions League-finalen mot Bayern München 1999. För egen del håller jag också Cathy Freemans OS-guld på 400 meter i Sydney väldigt högt. Jag var på plats och det var magiskt att få uppleva.