Linander tycker!
Korta mer eller mindre genomtänkta tankar efterfrågar likasinnade kommentarer.

Idag har socialdemokraterna valt klart sitt verkställande utskott. VU har en väldigt stor makt inom det socialdemokratiska partiet och när jag ser namnen förundras jag över hur svag deras viktigaste uppställning är. Det är uppenbart att det finns en lång rad viktiga, och i vissa fall mycket duktiga, socialdemokrater som inte vill sitta i VU: Jan Eliasson, Margot Wallström, Thomas Bodström, Urban Ahlin och Leif Pagrotsky är fem som borde ha platsat hur lätt som helst.

Det kan också vara intressant att göra en jämförelse med hur en “Allians-VU-uppställning” skulle kunna se ut:

Mona Sahlin – Fredrik Reinfeldt
Ibrahim Baylan – Jan Björklund
Wanja Lundby Wedin – Maud Olofsson
Elvy Söderström – Kristina Axén Olin
Thomas Östros – Anders Borg
Heléne Fritzon – Lena Ek
Sven-Erik Österberg – Göran Hägglund

Stefan Löfven – Carl Bildt
Anneli Hulthén – Cecilia Malmström
Carin Jämtin – Anna Kinberg Batra
Tomas Eneroth – Gunilla Carlsson
Mikael Damberg – Andreas Carlgren
Ylva Johansson – Ebba Lindsö
Peter Hultqvist – Erik Ullenhag

Om socialdemokraternas VU-uppställning är svag så är deras beslutade jobbpolitik ännu svagare. Ett antal förslag som vi redan genomför och ytterligare lite som knappast har någon betydelse alls för att skapa nya jobb. Samtidigt ska man lägga till en lång rad åtgärder på minussidan, dvs tar bort jobb, exempelvis borttagande av RUT-avdraget (heter numera HUS-avdrag), ökade skatter, försämringar för unga att komma in på arbetsmarknaden, sämre villkor för företag inom vård- och skolsektorn osv.

På S-kongressen var det tydligen många ombud som skulle vilja ha mer långtgående politik för att skapa jobb. Inte för att jag skulle föredra den typen av överbudspolitik som förordades från talarstolen, men jag är ändå förvånad över att Sahlin/Östros vill hålla tillbaka önskemålen på det sätt som de gör. Det var knappast så som Göran Persson gjorde inför valen.

Jag är också förvånad över att de bara vill fatta beslut om sådant som de kan genomföra direkt efter ett (usch, hemska tanke) regeringsskifte 2010. Varför skulle de inte kunna ta inriktningsbeslut var de vill, utan att lova att det ska genomföras direkt? Persson var expert på att få fram beslut av typen “så här bra ska alla i Sverige få det…., när det statsfinansiella läget tillåter…”.

Jag blir både besviken och rädd när jag läser om att även Storbritannien vill stänga av folk från Internet. Den brittiske närings- och industriministern Peter Mandelson vill följa i Frankrikes Hadopifotspår och vill inte bara kunna stänga av folk från Internet utan dessutom göra det utan rättslig prövning.

Avstängningar från Internet är för mig och Centerpartiet helt otänkbart och det är skönt att vi redan har en alliansöverenskommelse om att någon sådan lagstiftning ska vi inte ha i Sverige. Förlikningsförhandlingarna i Telekompaketsfrågan pågår och där handlar det bl.a. om rättslig prövning eller inte, men för mig är det nästan lika illa att överhuvudtaget stänga av folk från Internet. Något sådant nytt straff ska inte finnas i Sverige. Punkt slut!

Det är också så typiskt att franska och brittiska gubbar kommer med de här förslagen. Jag kan inte låta bli att fundera på om de själva använder Internet eller har förstått vad Internet används till. Har någon brevbombare någonsin förbjudits att använda posten? Lägg där till förbud mot att betala räkningar, ha kontakt med vänner, finna information, titta på sina bilder, läsa tidningar m.m. så borde de förstå att straffet avstängning från Internet är feltänkt från början till slut.

I Aftonbladet uttalar sig Vänsterpartiets MEP Eva-Britt Svensson. Hon uttalar sig ofta i de här frågorna och vinner säkert sympatier, men dagens uttalande visar på häpnadsväckande kunskapsluckor (eller så har journalisten hört, förstått eller skrivit fel): “Tyvärr tyder allt på att vi inte kommer att få igenom vårt krav på rättslig prövning, och då kommer fildelningslagarna liknande dem i Frankrike och Storbritannien gälla i hela EU.”

Ursäkta, tror hon att usla franska och brittiska lagar kommer att gälla i alla EU-länder inklusive Sverige om inte EU säger att de inte ska göra det? Eller tror hon att Telekompaketet innehåller regler om att medlemsländerna ska ha avstängningslagar? Det värsta är att det säkert finns läsare som tror att hon vet vad hon pratar om.

Alliansregeringen är från tid till annan värd att kritisera (en del tycker att det är så ofta, jag lite mer sällan) och när det gäller genomförandet av den nordiska språkdeklarationen så föreligger ett sådant tillfälle.

Det är inget kul att höra och läsa “Sverige sviker de nordiska språken” och ännu värre är att kritiken är berättigad.

Under Nordiska rådets session var jag presidiets talesperson i tre frågor. Den fråga som jag engagerar mig klart mest i är avskaffandet av gränshinder mellan våra länder. Mitt anförande handlade framförallt om att de olika nordiska ländernas departement måste ha en tätare kontakt så att ny nationell lagstiftning och implementering av EU-rättsakter inte innebär att det skapas nya gränshinder. Jag la också till min vanliga fras om att avskaffande av ett gränshinder inte är att informera om att det finns.

Jag har suttit på Nordiska rådets session hela veckan och helt missat att det varit en debatt om ett europeiskt FBI. Det är, föga förvånande, Folkpartiet som föreslagit en europeisk motsvarighet till USA:s FBI. Den här gången är det Birgitta Ohlsson som fört fram förslaget. Hur hon vill undvika de revirproblem som finns i USA mellan FBI och delstatspolisen skriver hon dock inget om.

Eftersom jag själv har missat Ohlssons utspel så är jag tacksam för att Lena Ek är vaknare än jag. Hon har svarat på ett utmärkt sätt på SVT Debatt.

För övrigt har Birgitta Ohlsson rätt i att Östersjöstrategin är bra och viktig, men det ska inte blandas ihop med ett europeiskt FBI.

I riksdagen fattar vi beslut om hur mycket pengar som polisen i landet ska få. Sedan är det upp till Rikspolisstyrelsen att fördela pengarna till de 21 polismyndigheterna och de nationella delarna av polisen (RPS, Polishögskolorna, Rikskriminalpolisen och Statens Kriminaltekniska Laboratorium).

Budgeten för 2010 och tilläggsbudgeten för 2009 är inte antagen ännu i riksdagen, men utifrån att förslaget går genom så har RPS nu gjort medelsfördelningen för 2010. Som skåning kan jag glädja mig åt över 100 miljoner kronor i tillskott till Skånepolisen. Av detta är ca 28,5 mkr medel för den särskilda s.k. GOB-satsningen, dvs mot grov organiserad brottslighet. Totalt får polisen i Skåne 2,139 miljarder år 2010 för sin verksamhet.

Idag har vi haft två voteringar, sådana är inte lika vanliga i Nordiska rådet som i riksdagen eftersom vi här har som grundidé att söka samförstånd. Båda voteringarna slutade “rätt”, vi ska öppna en nordiska informationskontor i Vitrysslands huvudstad Minsk (om det är möjligt) och Norden ska ha ett tätare försvars- och säkerhetspolitiskt samarbete.

I övrigt idag har jag hunnit med tre inlägg i debatten, lunchmöte med de fem nordiska utrikesministrarna, nu på väg till ett möte med de nordiska samarbetsministrarna, sedan mottagning på finska ambassaden och till slut middag med Mittengruppen (den partigrupp där vi, fp, kd och mp ingår).

Som vanligt så här års är det dags för Nordiska rådets session (årsmöte) och i år är vi i Stockholm. Just nu presenterar den danska statsministern Lars Lökke Rasmussen det danska ordförandeskapsprogrammet för Ministerrådet.

Tidigare idag har det varit nordiskt toppmöte med de fem statsministrarna, de tre självstyrande områdenas landskapsförmän och partiledarna från de största oppositionspartierna i de fem länderna. Temat var Norden i EU, men det blev mycket finanskris, Island och klimatfrågor inför Köpenhamnstoppmötet.

Jag har också hunnit med en lunch på slottet med kungen, drottningen och kronprinsessan. En trevlig förmån med att sitta i Nordiska rådets presidium.

Jag ska försöka uppdatera bloggen med vad som händer här på sessionen. Imorgon ska jag bland annat debattera gränshinder och hur Nordiska rådet ska kunna jobba med de EU-förslag som har stor betydelse för Norden.

Såg i SvD att de har gjort en undersökning och kommit fram till att Mona Sahlin dominerar bilden av socialdemokraterna mer än vad Göran Persson gjorde. Resultatet är att Sahlin har nästan 3 av 5 S-artiklar medan Persson bara hade 3 av 10. Jämförelserna har gjorts mellan 08/09 och 04/05.

Jag har svårt att förstå att de överhuvudtaget har gjort jämförelsen. 2004-2005 hade socialdemokraterna 21 ministrar vid sidan av Göran Persson, var och en med ett eget politiskt ansvarsområde där de var landets viktigaste politiker. Nu, 2008/09, har socialdemokraterna lyckligtvis inte en enda minister och det är alldeles självklart att socialdemokraternas talespersoner för olika frågor inte är lika intressanta som ministrarna var (möjligtvis med undantag för Thomas Bodström som alltid lyckas få media).

Hade man gjort samma jämförelse med Moderaterna så är det klart att Reinfeldt hade en mycket större andel av M-artiklarna före 2006 än vad han har nu när ytterligare 10 moderater är ministrar och ansvarar för sina politikområden.

Med andra ord en dålig undersökning och en orättvis bild av Mona Sahlin som mer dominerande än vad Göran Persson var.

Jag är orolig för Kriminalvårdens planer på att lägga ner häkten (och anstalter) runt om i landet för att spara pengar. Givetvis ska de hålla sin budget, men är centralisering rätt sätt att spara? Jag är högst tveksam. Det kan kanske ge några kronor i besparing för Kriminalvården, men hur mycket extra kostar det för polisen (även för åklagare och advokater) att köra längre sträckor med de anhållna?

Kriminalvårdens generaldirektör Lars Nylén har föreslagit en nedläggning av 14 häkten och anstalter. En del av dem är redan nedlagda och ytterligare några behöver verkligen läggas ner med tanke på att de är mycket omoderna och det knappast går att längre bedriva kriminalvård i lokalerna. Men i andra fall är det rena besparingsåtgärder för att finansiera nybyggnationer på andra platser.

I Skåne föreslås en nedläggning av häktena i Trelleborg och Ängelholm. Resultatet skulle bli längre transporter till Malmö och det stora nybyggda häktet i Helsingborg. Sparade skattepengar?

Skulden ska givetvis läggas till en del på regeringen som inte tillskjuter så mycket pengar som Kriminalvården önskar sig, men å andra sidan har Kriminalvården fått historiskt mycket pengar i resurstillskott de senaste åren och ändå får de inte ihop sina finanser. Till 2010 får Kriminalvården ett resurstillskott på 700 mkr och sedan början av 2000-talet har de nästan fått ett fördubblat anslag.

Fler intagna (dock ingen fördubbling), högre säkerhet och “beordrad” utbyggnad av säkerhetsfängelser av den förra S-regeringen bidrar till kostnadsökningen, men jag är ändå tveksam till hur ekonomin har hanterats och hanteras inom myndigheten. Åtminstone behövs det en ordentlig genomlysning av hur Kriminalvården använder sina ca 7,3 miljarder kronor.

Centerpartiet
Skåne

Johan Linander, distriktsordförande för Centerpartiet Skåne:

”Ett starkt frihetligt valmanifest för C i Skåne!”

På lördagen hade Centerpartiet i Skåne sitt Skåneråd i Eslöv. Skånerådet är distriktets höstmöte och i år var det även en valupptakt där distriktets valmanifest antogs.

Valmanifestet bygger på fyra politikområden; jobb och företagande, miljö och klimat, förnyad välfärd, samt öppenhet och trygghet. Valmanifestet är starkt frihetligt och grunden för vår politik ska vara varje människas egen vilja att forma sitt liv utifrån sina förutsättningar.

Valmanifestet ger den politiska grunden för våra kandidater till riksdagen och regionfullmäktige i nästa års val. De mer konkreta politiska förslagen kommer senare att arbetas fram av kandidaterna genom en handlingsplan på varje av de fyra områdena. Under lördagen diskuterade också skånerådsombuden vilka konkreta politiska frågor som vi ska driva i valrörelsen, bland dessa kan nämnas fast förbindelse Helsingborg-Helsingör, polis i samtliga 33 kommuner, pågatåg till nordöstra Skåne och en satsning på mobil vård.

– Även om det är nästan elva månader till valet så är det dags att sätta igång valrörelsen. Vi i Centerpartiet har haft svårt att nå ut med vår politik men är övertygade om att många skåningar är potentiella centerpartister. Vi har slagit fast våra mål för valet:
o Fem riksdagsmandat varav minst ett i varje valkrets (idag tre, inget i Malmö)
o Tolv regionfullmäktigemandat varav minst ett i varje valkrets (idag nio, varav minst ett i alla valkretsar)
o Mandat i samtliga 33 kommunfullmäktige (idag inget i Malmö och Landskrona)

Höga mål, men realistiska, avslutade Johan Linander.

Idag har regeringen beslutat att Biljana Plavsic ska friges den 27 oktober när hon har avtjänat två tredjedelar av sitt 11-åriga fängelsestraff. Hon är visserligen inte dömd i svensk domstol, men avtjänar sitt straff här efter domen i FN:s krigsförbrytartribunal i Haag 2003.

Visst kan man diskutera två tredjedelsfrigivningen som vi har i Sverige, men jag tycker att det är ett mycket märkligt folkpartistiskt resonemang om att brottets art skulle förändra möjligheten till villkorlig frigivning. Oavsett om någon har dömts till sex månader för stöld eller till tio år för mord så friges den dömde efter två tredjedelar av tiden om han har skött sig i fängelset. Brottets art har ingen betydelse och speciellt oroväckande skulle det vara om regeringen eller riksdagen ska göra en politisk bedömning av när villkorlig frigivning ska ske. Precis detta har vi jobbat för att komma ifrån vad gäller tidsbestämningen av livstidsstraffet, det sker nu i Örebro tingsrätt.

Plavsic har skött sig klanderfritt, Haagdomstolen har sagt ja till att normala svenska frigivningsregler ska gälla och hon är dessutom 80 år vid det här laget. Med detta i åtanke anser jag inte att det finns anledning att frångå två tredjedelsregeln.

Jag befinner mig för närvarande i Finland (möte med Nordiska Investeringsbankens kontrollkommitté) och ska upp tidigt imorgon, så det blir ett kort inlägg även om det gäller en mycket viktig fråga.

Det är glädjande att vi äntligen kan säga att Centerpartiets motstånd mot trafikdatalagringen har gett resultat. Det blir ingen proposition för att genomföra trafikdatalagringsdirektivet i svensk lagstiftning förrän tidigast nästa höst.

Jag blir inte överraskad, men likväl upprörd. En kille spred nakenbilder på sin f.d. flickvän och idag friades han i hovrätten. Det är inte olagligt. Domen har ännu inte vunnit laga kraft, men det skulle förvåna mig om HD tar upp målet. Lagstiftningen är helt enkelt så här dålig.

Redan när sexualbrottslagstiftningen ändrades 2005 så yrkade jag på att det ska vara olagligt att sprida den här typen av fotografier utan personens medgivande. Det borde falla under sexuellt ofredande. Tyvärr är det inte så.

Jag kommer att fortsätta att driva frågan och jag hoppas att allt fler inser behovet av en sådan lagstiftning till skydd för människors personliga integritet. För det är precis det det handlar om. Att utsättas för att nakenbilder sprids på nätet är en fruktansvärd integritetskränkning.

En arbetsgrupp i försvarsdepartementet har föreslagit ett lagstadgat krav på fungerande brandvarnare i alla bostäder. Är det rätt väg att gå?

Själv tvekar jag väldigt mycket inför en sådan lag. Självklart tycker jag att alla ska ha brandvarnare, men är det rätt att lagstifta om det?

En lag som ger en skyldighet måste också innehålla en påföljd om lagen inte följs. När huset brunnit ner och ett barn dött, ska då pappan eller mamman dömas till böter för att de inte hade en fungerande brandvarnare? Nästa fråga är vem som ska kontrollera att jag har en fungerande brandvarnare i mitt hem? En lag måste kunna följas upp på något sätt. Ska vi ge någon (polisen) befogenhet att kontrollera? Inte så tilltalande. Om jag då har en brandvarnare uppsatt men den inte fungerar, hur ska uppsåt kunna bevisas, eller ska det vara ett vårdslöshetsbrott så att påföljd kan utdömas redan pga vårdslösheten att jag inte har kollat brandvarnarens batteri tillräckligt ofta?

Jag har inga som helst problem med lagstadgat krav på brandvarnare i alla hyreslägenheter, i kontorsfastigheter och liknande, men att lagstadga om vad som ska finnas i privatägda hem känns mycket mer tveksamt oavsett hur stort behovet är.

Få uttryck har fått sådant snabbt och starkt genomslag som “verklighetens folk”. Kristdemokraterna har verkligen lyckats sätta ett nytt begrepp i folks medvetande som ska symbolisera deras politik. Det återstår fortfarande för Kd att fylla begreppet med innehåll, men på dagens DN Debatt gör Hägglund, Larsson och Odell ett försök.

För att få utrymme på DN Debatt var de tvungna att använda något riktigt oväntat budskap och det blev en “pudel” på det alkoholpolitiska området. Men är det en alkoholpolitisk omvändning? Jag tvekar. De använder tre exempel i sin artikel: “Exempelvis är det rimligt att förbudet för restaurangägare att krydda och ombuteljera brännvin efter eget recept hävs. Vi tycker också att den som bedriver cateringverksamhet för slutna sällskap ska kunna få ett stadigvarande serveringstillstånd, liksom att det ska bli möjligt för restauranger att servera alkohol utan att de prompt måste servera varm mat.”

Det är väl steg i rätt riktning, men det är definitivt mindre saker i den större alkoholpolitiska diskussionen. Den fråga som debatterats mest och som Kristdemokraterna sitter ensamma i regeringen och stoppar, nämligen gårdsförsäljningen, nämner de inte alls.

Trots allt välkomnar jag kristdemokraternas nya framtoning, från ett förbudsivrigt konservativt parti till ett “frihetligt trygghetsparti”. Vad det nu betyder?

Ska bli intressant att höra hur de ställer sig till förslaget på lagstadgat krav på fungerande brandvarnare i alla bostäder som en arbetsgrupp inom försvarsdepartementet tagit fram. Det är ett typiskt förslag som “de gamla” kristdemokraterna reflexmässigt skulle säga ja till, men vad säger de nya?

Jag blev uppmärksammad av en bloggläsare att Kalla Fakta-granskarna Ann Tiberg och Björn Häger skrivit en artikel på Newsmill om sin granskning av Thomas Bodström.

Den hade en kul rubrik, “En studie i konsten att prata Bodströmska”, och jag började läsa. Det är nog den längsta artikel jag har läst på länge, snarare en novell, och det allra sista fick mig att höja på ögonbrynen ordentligt:

“Fotnot: Fakturan för datumet 090116 där det ser ut som att Bodström fakturerat för 26 timmar på ett dygn, valde vi att inte ta upp i Kalla faktas program. Men vi tyckte att det var intressant att fråga om och få utrett, bl.a. därför att domaren som godkänt utbetalningen studsade till och sa “märkligt, det går ju inte 26 timmar på ett dygn”.

Vid datumet det gällde, var Bodström dessutom på resa med Justitieutskottet till Australien. Resan kombinerade han med semester till Thailand med familjen.”

Jag har skrivit dagbok i 20 år och skriver väldigt detaljerat (någon som vill veta vad jag åt till lunch 4 mars 1996?) och letade fram kollegieblocket från början av året. Den 16 januari är nog den dag som jag har spenderat mest tid någonsin med Thomas Bodström. Kvart över åtta på morgonen åkte vi buss till ett ungdomsfängelse för tjejer (där kan tjejer hamna från 10 års ålder!) i utkanten av Sydney. Till lunch var vi tillbaka vid hotellet och sedan var eftermiddagen fri eftersom det var sista dagen på vår studieresa. Hela eftermiddagen, kvällen och fram till midnatt var vi ett gäng som gjorde gemensamma saker och tiden spenderades helt utan förundersökningsprotokoll. Det kan jag med säkerhet säga.

Bodström säger i intervjun att fakturan kan vara feldaterad och det är en möjlig förklaring. Just den dagen var det åtminstone inte mycket till läsning av förundersökningsprotokoll.

(Sedan måste jag säga att det inte kan vara så märkligt att tid för ett advokatuppdrag redovisas i klump. Det vore nästan orimligt om varje timme under ett stort och utdraget uppdrag skulle redovisas på exakt dag eller klockslag. Domstolen måste göra en bedömning av om tidsåtgången är rimlig, det skulle ändå inte vara möjligt att kontrollera om en exakt tidsredovisning stämmer. I sammanhanget vill jag nog även påstå att en och annan advokat fortfarande saltar räkningarna även om lagstiftningen ändrades 2005 och det är inte så sällsynt att domstolen drar ifrån timmar.)

Idag blev jag uppringd av en journalist som frågade om jag vill sänka myndighetsåldern. “Nej. Varför det?” Kanske inte det bästa svar jag gett i en intervju…

När journalister ringer så brukar det handla om rättsliga eller skånska frågor, men det händer såklart att det även kommer allmänpolitiska aktuella frågor. Men dagens fråga kom så plötsligt att jag knappt kunde svara honom. Är det något som jag har missat? Är det någon som har föreslagit sänkt myndighetsålder?

Nu när jag kom hem till datorn så googlade jag “sänkt myndighetsålder” och fann att Miljöpartiet, med Åsa Domeij i täten, motionerade om sänkt myndighetsålder 1991. Kanske något de vill lyfta upp igen?

Det har blivit något av en vana att recensera de böcker som jag läser, men den här gången gäller det att hålla tungan rätt i mun. Författaren är nämligen min frus chef…:-)

Boken handlar om finanskillen Henrik som är smart och framgångsrik. Han har ett bra jobb och tjänar rikligt med pengar. Han är stilmedveten och fixar tjejer på löpande band. Han är missbrukare. Från början kan han kombinera missbruket med jobbet, men allt eftersom det blir mer och mer piller, pulver och sprit så går det utför. Han själv inser inte vad han håller på med utan anser att det är övriga världen som inte förstår hur stor han är. Boken handlar i stort sett om författaren själv.

Det är en roman om hur drogerna tar en människas liv, om vilken lycka det kan finnas i ett piller och om vilket helvete samma piller kan leda till senare. Fredrik Ljung har skrivit en mycket trovärdig berättelse och det är inte så konstigt när han utgått från sitt eget liv som missbrukare. Språket är grovt, snuskigt och äckligt, men helt rätt i sammanhanget. Det är 351 snabblästa sidor som kan rekommenderas, dock inget för känsliga magar.

Folkpartiet har idag föreslagit att alla gymnasieskolor ska kunna erbjuda kinesiska som tillvalsämne. Vet inte riktigt om det behövs, men språk är alltid bra och allt tyder på att kinesiska kommer att bli allt viktigare.

Själv har jag redan idag fått ett väldigt roligt exempel på att det behövs fler som kan översätta kinesiska till svenska. Köpte en ny grill (inte riktigt grillsäsong, men bra rabatt så här års), trodde att det var ett tyskt märke, men givetvis var den tillverkad i Kina. Medföljande bruksanvisning på svenska, eller rättare sagt på “svenska”, gav mig några goda skratt.

Angående montering av en slang: “För att garantera en sund sammanhang använda ett friår slang klipp, som vanligtvis är tillsammans med slang och klippen är standardiserade.” (Något för miljöpartister kanske…)

Angående montering av regulator: “Kom ihåg att brandfarlig gas anslutningar kommer att ha en vänster hand tråd. Knurled anslutningar får hand skärpts men slutlig skärpa kan kräva användning av en rörtång eller vattenpump tång. Anslutningar med skiftnyckel lägenheter kräver användning av en lämplig storlek med skiftnyckel. I båda fallen se till att inte rubba eller lossa någon säljer brickor.

När tillsynsmyndigheten är korrekt monterad på flaskans ventil, gas bör flödet genom regulatorn till utlopp slang.”

Google language är bra, men de borde kanske inte använda det för att översätta bruksanvisningar….