Under det första halvåret ökade Sveriges folkmängd med 36 012 personer. Ett stort invandringsöverskott på 27 097 personer ligger främst bakom folkökningen. Jämfört med första halvåret 2008 har årets invandringsöverskott ökat med 18 procent. Den stora ökningen beror främst på minskad utvandring.

Eller för att tala klartext, massinvandringen är viktigare att bibehålla än att ens bry sig om arbetslösheten bland både gamla och unga.

Mona Sahlin tänker göra jämställdhet till nästa års stora valfråga. Speciellt gäller det tydligen att försöka få in några östermalmskärringar i styrelserummen. Och det är ju trevligt för dom som tycker det är viktigt…

Jag tror inte på flexicuritymodellen, man kan inte flytta en sådan modell mellan två helt olika arbetsmarknader som den svenska och den danska. Det enda jag köper är fokus på att stimulera rörlighet.

Problemet i Sverige är LAS, den är ett hinder mot ökad rörlighet på arbetsmarknden. Jag har själv, trots en mycket god arbetsmarknadssituation, tvekat att ta intressanta utmaningar för att jag har en så stark trygghet i min nuvarande anställning.

Sist-in-först-ut (om du inte kan mygla genom facket) är en historisk relik och borde förpassas till museum. Men, och detta är det svåra, den måste ersättas med något som kan fungera bättre och jag är inte helt säker på att det går att göra utan de starka särintressena i LO och TCO med på båten.

I princip är det bara en S-regering som kan lyckas med en sådan förändring, tror jag.

De tre saker du visar på tycker jag är bra, men jag vill lägga till individuellt inriktad kompetensutveckling. Då närmar vi oss den danska flexicuritymodellen som jag har skrivit om och förordat vid flera tillfällen.

Det är ett mindre problem om många ungdomar är arbetslösa en månad eller två mellan jobb så länge som de byter sin arbetslöshet.

Politiken bör istället fokusera på att skapa möjligheter för personer som sitter fast i långa arbetslöshetsperioder att ta sig vidare. Det kan man göra på tre sätt:
1) Undanröja hinder för nyanställningar
2) Starkare incitament för egen försörjning (t.ex. striktare regler för a-kassa, sjukförsäkring och socialbidrag)
3) Stimulera ökad rörlighet på arbetsmarknaden – det skapar fler chanser.

Balansen mellan dessa tre typer av åtgärder bör kontinuerligt följas och utvärderas – på alla nivåer.

Bidragsberoende uppstår inte om ersättningssystemen är tillräckligt strikta. Och det är de tyvärr inte i dag.

När någon kommer in i arbetslöshetspassivitet och bidragsberoende i tidig ålder så är det också lättare att fastna där, därför är det så viktigt att satsa på att få ut ungdomar i arbetslivet.

Om man går sista året på högstadiet och söker ett extrajobb genom arbetsförmedlingen, då betraktas man i statistiken som en “ungdomsarbetslös”. De eventuella 25% som du skriver om är en mycket uppblåst siffra.

Jag såg en siffra häromdagen att den genomsnittliga ungdomsarbetslöse (enligt ovan) försvinner ur statistiken på ca 6-8 veckor. Om det stämmer – är det ett samhällsproblem?

Sverige behöver starkare incitament för att fler ska jobba mer, även ungdomar. Det tycker jag att den nuvarande regeringen varit rätt bra på. I grunden är människan lat och det är väldigt få av oss som jobbar om vi inte känner att vi måste.

Och för människor som verkligen vill jobba så finns det alltid jobb – däremot kanske inte just där de bor för tillfället. Konstigt, va?

Det finns säkert de som får jobb, ofta korta, tillfälliga jobb, ganska snabbt, men det blir tyvärr allt fler som sitter arbetslösa under lång tid och de får det extra svårt att senare ta sig in på arbetsmarknaden.

Det är bra om de som söker jobb utan framgång ändå gör något meningsfullt, som t.ex. att studera. Men det gör inte situationen bättre. Sverige behöver en politik för fler jobb och för att hjälpa särskilt utsatta grupper att få in en fot på arbetsmarknaden.

Kan du svara sanningsenligt på de tre frågorna och fortfarande argumentera för att ungdomsarbetslösheten är ett stort samhällsproblem i Sverige 2009?

En begränsning av invandringen skulle räcka gott och väl för att kunna sänka argetsgivaravgiften rejält.
Så här såg kostnaden ut för 7 år sedan-
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/artikel_61728.svd

Det var alltså före rekordåren 2006 och 2007.