Alla talar sig varma för den tyska lagstiftningen eftersom Europadomstolen godkänt den. Samtidigt tycks den tyska kontrollfunktionen inte fungera som den borde. Inom loppet av tre år har minst två jätteskandaler kommit i dagen. Den tyska motsvarigheten till FRA, BND, är kraftigt ifrågasatt liksom kontrollfunktionen TKG.

Mot den bakgrunden är detnärmast tragikomiskt att ta just Tyskland som förebild. Signalspaningen har aldrig varit så ifrågasatt där som just nu.

Under flera månader har en tysk journalist på der Spiegel avlyssnats trots att BND inte får spana på

a) tyska medborgare
b) journalister.

Men huvudpoängen är att detta inte upptäcktes av kontrollorganet. Det var tack vare ett tips inifrån BND som skandalen avslöjades.

Så då inställer sig frågan: Kommer FRA-anställda att kunna avslöja oegentligheter utan att riskera repressalier? Vill minnas att Centern hade något förslag om detta. Vart tog det vägen?

Och är ni verkligen säkra på att de svenska kontrollorganen kommer att ha full insyn i allt som sker på FRA och i deras utländska utbyte?

Du skriver:”En viktig del av Europadomstolens positiva utslag om den tyska signalspaningen var just att tyska FRA inte fick tillgång till alla signaler. Nu när regeringen föreslår ett sådant system så är det bara “blå dunster”. ”

På vilket sätt är det en skillnad ifall staten får tillgång till signalerna via en myndighet som heter FRA eller en annan myndighet som heter nåt annat?

Det finns ingen anledning att betrakta detta som uppenbart annorlunda jämfört med den ursprungliga konstruktionen.

Jag håller med Nan, låt FRA via specialdomstolen begära vad de vill ha ut och överlåt till ISP’n att leverera detta mot ersättning för jobbet.

Då finns det en bredare insyn av folk som kan reagera och risken för missbruk minskas genom att de inte kan få en total tillgång på annat än den trafik de redan i princip har tillgång till.

Öch för övrigt anser jag att lagens proportionalitet inte på något sätt är belagd, men den diskussionen tycks ingen ens våga låtsas om…

Ingvar Åkesson säger ang. trafikstråk “”Ja, det där är nånting som politikerna hittat på, så jag vet inte riktigt. ”

Ingen tekniker,ingen juridisk person vet vad det innebär. Chefen för myndigheten som lagen gäller vet inte vad som defineras. Och det ska vi basera säkerhetspolitik på, menar du på fullt allvar?
En lag med tillägg som baseras på ord som inte betyder något?

För enkelhets skull formulerar jag om fråga 1 från #70, så vi ej behöver ödsla tid på företeelser som vi endast kan spekulera om.

Om du undrar över relevansen i fråga 3, påvisar den att myndigheter som tillåts att operera utan fullgod insyn från fristående organ, glider ifrån det övriga samhällets normer, vilket redan verkar att ha skett med säkerhetspolisens utlandssamarbete.

1.Varför behöver vi i sverige införa sk. samverkanspunkter när Tyskland med vad synes mycket större hotbild klarar sig utan?
mao. Vilken hotbild mot Sverige ser du som motiverar införandet av samverkanspunkter?

2. Anser du att ni riksdagsledamöter hade ett fullgott beslutsunderlag innan ni röstade igenom lagförslagen den 18 Juni 2008?

3. Anser du efter att ha tagit del av kommentar Nr.61 att det finns skäl att granska villkoren för SÄPO’s aktiviteter och instruktioner, i uppdrag som liknar ovan nämnda?

4. Anser du efter att ha tagit del av kommentar Nr.61 att det finns skäl att granska de dubbla lojaliteter som nämns angående FRA i “Rapport till Journalistfonden för vidareutbildning”?

Jag deltog i de samtal som föregick överenskommelsen och svaret är att inga begränsningar införs för insamling och bearbetning av trafikdata – varken till trafikstråk, hot eller något annat. Ingen förändring här alltså. Vid sidan av överföring av kommunikation från operatörerna till staten är detta den viktigaste frågan. Det är här FRA får sin enorma övervakningspotential. Oroväckande att denna fråga inte verkar diskuteras bland riksdagsledamöterna. Nu är det för sent eftersom alliansens ledamöter redan bestämt sig för att rösta ja.

FRA begär om spaningstillstånd för att få tappa av trafikdata i ett antal kanaler varje månad. Detta sker inom utvecklingsverksamheten och syftar inte till att alstra någon underrättelserapportering. På detta sätt betar man successivt av stora delar av “trafikstråken”. Materialet lagras 1 år.

När ett spaningsuppdrag godkänts av domstolen söker FRA i sin databank och gör en skattning av vilka trafikstråk som kan vara av intresse. FRA begär sedan av domstolen att få spana i dessa stråk.

Är detta en modell som ni har diskuterat, Johan?

Det talas visserligen om FRA-lagen, men problemet är att staten får tillgång på kablarna. Så länge inte §19a förändras kvarstår detta. Och, vid närmare eftertanke, en ny myndighet kan faktiskt lika gärna stjälpa som hjälpa situationen, allt beror på hur bra denna nya myndighet, som har tillgång till allt, ser till att skydda kommunikationen; någon ska ju koda och debugga filtren också.

Hur kommer urvalet av “tafikstråk” ske?
Är det FRA som väljer och hur?
Är de fjärrskådare, med en magisk låda enligt Gösta Petterssons modell. Eller måste de, eller ett “mini-FRA” avlyssna samtlig trafik först.

För hur skall de annars kunna veta, vad som är intressanta “trafikstråk” eller ej? Har de datasniffande hundar, som de narkotikahundar som sniffar på baggage.
Vilket är en modell, som FRA har använt som förklaring.

Hur du än vrider på det, blir det massavlyssning med den nya lagen och den gamla tekniken.
Inget har i praktiken ändrats, när någon måste “bereda sig tillträde, till telehemlighet”.

/Jens

Om svaret om trafikstråk är det som du själv har fått har du blivit vilseledd. Du behöver inte alls ta det personligt att så är fallet. Tvärtom hoppas jag att du är glad över att ha fått veta att så är fallet, bland annat här i kommentarerna på din blogg. Men faktum kvarstår: just den förklaringen av vad trafikstråk skulle vara är ren rappakalja.

I övrigt är jag förstås glad över att du betraktar oss som ett riktigt parti, och är beredd att diskutera med oss på samma villkor som med andra partier. Vi begär inte att få bli behandlade med några särskilda silkesvantar, så det är helt okay för vår del.

Men jag blir väldigt förvånad när du skriver att det innebär att du inte vill svara på några frågor. Det kan väl ändå inte vara så du menar att det demokratiska samtalet ska föras?

Jag har försökt svara på vad trafikstråk är, utifrån vad som sagts på de möten vi haft med tekniker och operatörer. Den gången valde du att lägga ut mitt svar på en “hånsida” med uppmaning till andra att hitta fler att håna. Är du förvånad över att jag inte tänker svara dig på nytt? Sedan får du nog vänja dig vid att bli behandlad som andra partiledare (och vice), och det borde vara det du vill. Om sossarnas vice partiledare mailat mig och frågat vad jag tycker i en fråga, tror du att jag skulle svara? Knappast, jag har ingen anledning att hjälpa andra partier.