Din kommentar om att “spela RISK” måste jag anta är ett utslag av slagordism. Naturligtvis måste man bedöma och prioritera sina hjärtefrågor taktiskt, när man sitter vid makten. Vilka saker är viktiga för oss – vilka är mindre viktiga? Vilka saker är tiden mogen att driva igenom, och vilka får vi vänta med? Hur kan vi kompromissa – Vilka saker kan vi ge avkall på, till förmån för vilka andra saker? Hur mycket hinner vi med på en mandatperiod, och hur får vi väljarna med oss på en period till?

Den här frågan har tiden för länge sedan sprungit ifrån, nyttan med den är tveksam och den försämrar drastiskt chanserna att få fortsätta en mandatperiod till. Varför driver man den ändå? Anser du att alliansen har hunnit (eller kommer att ha hunnit, till nästa val) uträtta allt som behöver uträttas, politiskt?

Du kanske tycker svaret är självklart, men det är det inte (jag antar att vi bara avser FRA:s avlyssningsverksamhet). De ska bara få göra det om fördelarna uppväger nackdelarna. Om man “enkelt” kan få reda på informationen på annat sätt så skulle jag säga nej.

Även om man inte “enkelt” få reda på informationen på annat sätt så skulle jag säga nej till att det motiverar avlyssning i kabel.

Magnus Norell beskiver problemet här, andra halvan.

Den regering och riksdagsmajoritet som sitter och funderar på vilka frågor som “är värda att förlora makten för” har ingen framtid. Att leda ett land är inte som att spela Risk.

Ang. ett mail från en svensk med hotmail till en svensk med g-mail så har jag fått det förklarat så här:

Precis. Så första och sista gången meddelandet passerar gränsen kan det filtreras i IP-steget, men inte de gånger som det passerar däremellan. Då kommer det att ramla vidare till filtersteg 2.

Sen är det oärligt att säga

därför har jag ständigt skrivit “det går men inte till 100 %”.

. Du har skrivit helt andra saker tidigare, och det har vi redan utrett. Men frågan kvarstår, återigen och fortfarande: Hur hanterar man problemet med inomsvensk krypterad kommunikation (inte -trafik) som går mellan icke-svenska IP?

Slutligen hjälper det inte om Tolgfors och Ohlsson blir mer synliga om de fortfarande far med osanning!. För FRA-förespråkarnas skull hade det varit mycket bättre om Tolgfors helt hållit klaffen i debatten, eftersom han verkar slira på sanningen varje gång han öppnar munnen (och då stödjer jag mig inte bara på tidningsskriverier – Jag vet också hur pass pålitliga de kan vara – utan även TV- och radioframträdanden). Problemet, för lagförsepråkarna, är att varje gång de ljuger så blir de påkomna, och för varje gång de blir påkomna så naggas det lilla förtroendekapital de har kvar i kanten ännu mer.

Vi befinner oss inte längre i ett samhälle där auktoritetsord får stå ogranskade. Jag misstänker att inget förslag, oavsett hur bra det är, kommer att lyckas få tillräckligt många av folket lugnade, helt enkelt eftersom ingen längre tror på vad lagtillskyndarna säger i den här frågan. Det är vådan av att vara ovarsam med sanningen, och det kommer att bita oss långt, långt framöver.

Jag frågade förut men fick inget svar: Vem har bestämt att det här är en fråga värd att förlora makten för?

Jag har skrivit flera gånger att Tolgfors m.m. varit för osynliga i debatten. Och jag kan skriva det en gång till om det känns bättre. Men glöm att det är den politiker som uttalar sig som bestämmer vilken vinkling det blir på artikeln. Så fungerar inte nyhetsvärderingen eller rubriksättning varken hos seriösa morgontidningar eller sensationslystna kvällstidningar.

Rätt att det skulle vara oärligt att säga att all svensk trafik kan filtreras bort och därför har jag ständigt skrivit “det går men inte till 100 %”. Under Centerpartiets hearing i fredags nämnde Telias koncernsäkerhetschef 95 %.

Ang. ett mail från en svensk med hotmail till en svensk med g-mail så har jag fått det förklarat så här (korrigera gärna om det är fel): Svensken som skriver mailet “skickar” det till hotmail-servern i USA, denna kommunikation kan kopplas till svenskt IP och skulle kunna filtreras ut. Sedan skickar hotmail-servern mailet till g-mailservern som också finns i USA, om denna kommunikation skulle råka gå genom svensk kabel så kan den inte kopplas till Sverige och skulle inte filtreras ut. Därefter öppnar den svenske mottagaren sin mailbox och läser mailet, denna kommunikation kan också kopplas till svenskt IP och kan därmed filtreras bort.

Nan, FRA sysslar inte med “allmänt fiske” utan jobbar med specifika uppdrag från av regeringen bestämda myndigheter. Om uppdraget är att försöka få fram uppgifter om Ryssland kärnvapenbestyckat sin Östersjöflotta så finns såklart ingen brottsmisstanke. Skulle FRA då inte få utföra det uppdraget? Om man bara pratar om den signalspaning som sker mot enskilda personer så är det en väldigt liten del av FRA:s verksamhet och av denna lilla del är det en ytterst liten del som handlar om enskilda personer i Sverige. Är det den lilla delen som skulle kräva brottsmisstanke? I så fall är Centerpartiets förslag mer långtgående för vi vill ta bort den möjligheten helt för FRA redan innan lagen träder ikraft. Att tala om brottsmisstanke är att ge FRA en brottsutredande uppgift och de ska de inte ha.

Om det skulle handla om brottsmisstanke vid varje signalspaning mot enskild person, oavsett om denna finns i Sverige eller annat land, så tycker jag också att det är helt snett. Om signalspaning sker mot en statsledning i en diktatur (dvs mot ett antal enskilda personer) någonstans i världen så kan det knappast behövas brottsmisstanke mot dessa personer för att Sverige ska tillåta sig att signalspana på dem.

Jag skulle tro att det finns ett korn av sanning i just detta med VISA-korten (tänk urvalsdatabas), men varför skulle man tro att kvällstidningarna i just detta fall INTE skulle ägna sig åt sensationsjournalistik?

Om brottsmisstanke, du ser det från fel synvinkel. Det som jag förstått Birgitta Ohlsson ser hon det som är att du får inte avlyssna individer om du inte har brottsmisstanke, och därför faller massavlyssningen oavsett vad man kallar det och vad syftet är. Dvs allmänt fiske på kabeln är inte Ok, det som möjligen kan tillåtas är fiske i några speciellt grumliga vatten där man redan misstänker otillbörliga aktiviteter (vilket, noga att märka, är skilt från intressanta aktiviteter).