F.ö. skriver jag från Johans gamla hemby i Skåne….

Jag bara gapflabbar när jag läser detta absurda påstående av JörgenL. Undrar om Jörgen skriver från Sveavägen?

Problemet är grundsynen, att folk hellre vill vara sjukskrivna än att arbeta och att om man bara ser till att sätta ordentliga gränser och ser till att det finns ekonomiska konsekvenser så kommer folk att jobba. Det finns ett starkt element av att rätten till värdighet kopplas till om man har ett arbete eller inte.

Det går igen både här och i resonemangen om arbetslöshetsersättningen och min slutsats blir att alliansens politik för ett minskat utanförskap ger konsekvenserna att det kanske blir lite färre i utanförskap, men de som trots åtgärder inte lyckas ta sig in på arbetsmarknaden av olika anledningar lämnas åt sitt öde i ett värre utanförskap än idag. Så vill jag inte att solidariteten med svaga grupper ska funka.

Kritiken mot LO kampanjen låter påskina att kritiken mot förslaget bara är en socialdemokratisk manöver, men jag ber att få påminna om att ett antal TCO-förbund + handikapporganisationerna framför i princip samma kritik som LO, och TCO kan väl knappas anklagas för att vara en socialdemokratisk kamporganisation?
(se pressrelease: http://metaformedia.se/evykort/pdf/TCO_HOS_SjukvardsFors.pdf ) Även de menar att det är “EN AV DE STÖRSTA FÖRSÄMRINGARNA
NÅGONSIN I SJUKFÖRSÄKRINGEN”

Jag har större förtroende för deras bedömning än regeringens.

Idag är reglerna otydliga men i princip kan en sjukskriven prövas mot hela arbetsmarknaden efter endast tre veckors sjukskrivning. Det tycker väl ingen är rimligt och därför har regeln inte använts. Istället inför vi tydliga regler så att alla från början vet vad som gäller. Det är betydligt rättssäkrare och rättvisare tycker jag.

När det gäller minskad ersättning så innebär vårt förslag tvärtom höjd ersättning för vissa. Istället för att få 64 % vid påtvingad förtidspenisonering så blir det möjligt med förlängd sjukpenning.

Jag har själv en pappa som är långtidssjukskrivning och för hans del så hade det varit utmärkt om han långt tidigare hade haft rätt att kräva åtgärder av Försäkringskassan. Hans arbetsgivare var beredd att hjälpa honom mycket mer än vad Försäkringskassan orkade med. Med tydligare regler så hade det varit mycket lättare att sätta press på Försäkringskassans handläggare istället för att allt bara drog ut på tiden.

Visst finns det säkert en och annan som är sjukskriven utan att det behöver vara det, men de som faktiskt är sjuka drabbas orättfärdigt av dessa försämringar. Det som Alliansen kallar arbetslinjen är i det här fallet en ursäkt för att säga till folk som är så sjuka att de inte kan rehabiliteras att man tror att de simulerar, eller åtminstone ska klämmas åt ekonomiskt.
Det är en cynisk politik.

I ett människovärdigt samhälle borde vi göra alla rehabiliteringsinsatser som är möjliga, men om det fortfarande inte är möjligt att komma tillbaka till arbetsmarknaden så borde det vara vår gemensamma sak att se till att dessa, av sjukdom plågade människor, åtminstone inte som sten på bördan ska dras med ekonomiska problem. Min åsikt är snarare att sjukersättningen för den gruppen bör höjas än sänkas, det har vi som samhälle råd med.