När det gäller politikers kommentarer till olika saker så måste alla som jobbar med politisk kommunikation förstå att det inte finns en chans i världen att alltid gå till källan innan man kommenterar, inte med den hastighet som gäller inom nyhetsrapporteringen idag. Om en journalist ringer upp och säger att han intervjuat en kriminalvårdschef (bara som exempel, det hände för något år sedan) som säger att besparingarna gör att de intagna riskerar att komma ut som farligare människor än tidigare, ja då har jag enbart en möjlighet att kommentera utifrån det som journalisten säger att kriminalvårdschefen hävdar. Alternativet att försöka själv ringa upp den där kriminalvårdschefen (som jag inte visste vem han var) för att ställa frågor kring vad han egentligen tycker är inget verkligt alternativ. Sådan är verkligheten, sedan kan man tycka vad man vill om det.

Och jag vill understryka att det är typiskt ohållbar kommunikation att inte gå till källan, det vill säga till min bok, och undersöka vad jag har skrivit om min roll i centerns förnyelsearbete INNAN man tillskriver mig påståenden som jag inte har gjort.

Henrik Brors tolkning av min bok får stå helt och hållet för honom. Den som läser boken kommer att få en betydligt mer nyanserad bild av vad som hände – och där det mycket tydligt framgår hur olika centerpartister tillsammans åstadkom det som skedde.

Slutligen vill jag framhålla att mitt perspektiv på förändringsarbetet endast är en bit i det pussel vi lägger tillsammans, samt att huvudsyftet med boken är att främja kunskap om och i Hållbar kommunikation, för det tror jag behövs om medborgarna inte ytterligare ska tappa förtroende för er politiker.