Linander tycker!
Korta mer eller mindre genomtänkta tankar efterfrågar likasinnade kommentarer.

Idag på förmiddagen har Centerpartiet antagit ett nytt jobbprogram här på stämman i Kalmar. Det har tidigare varit känt och diskuterat och företagares möjligheter att slippa undan orättfärdiga stridsåtgärder från facket är väl det som skapat mest uppmärksamhet. Programmet är ett utmärkt avstamp för de vidare diskussionerna inom alliansen. Man skulle ju önska sig att framförallt moderaterna skulle sluta vara så rädda för att stöta sig med facket, annars blir det svårt att för oss att genomföra så mycket av programmet.

Annars kan jag inte låta bli att klaga lite på hur stämman går. Centerpartiet har genomgått en oerhört stor förnyelse de senaste åren, även om vi inte kallar oss för det “Nya Centerpartiet”, men stämman fastnar i allt för stor utsträckning i de gamla debatterna som vi hört på stämmor i snart tio års tid. Framförallt tänker jag på “Nej till EU-falangen”. Igår så var det en lång debatt om folkomröstning om det nya konstitutionella fördraget. Den gamla falangen som 1994 propagerade för nej till EU är fortfarande i livet, även om de är mycket få, och nu kämpar de för att det ska bli en folkomröstning om fördraget (och i den folkomröstningskampanjen skulle de givetvis kämpa för ett nej). När det blev votering så hörde man så få röster, max 10, som sa ja till folkomröstning att det blev pinsamt för de 5-6 ombuden som varit uppe gång efter gång i talarstolen och propagerat för sin ja till folkomröstningslinje. Det blev inte ens rösträkning.

Idag har det varit fler gamla välkända debatter. En del står CUF för, t.ex. avskaffa LAS och inför grundtrygghet utan inkomstbortfallsprincip, men det har jag större förståelse för. Det är ändå frågor som skulle vara nya för Centerpartiet, och inte en tillbakagång. Den debatt som idag fått mest uppmärksamhet är att Centerpartiet fortfarande vill sänka skatten på öl och vin. Det ställningstagandet har vi sedan några år tillbaka, men de som då var motståndare fortsätter att kämpa för en återgång, men lyckades alltså inte.

Man skulle önska sig att fler av de förslag som läggs fram och debatteras ivrigt skulle vara framåtsyftande förslag och inte tillbakagång. Men man kan inte klaga på det engagemang som visas på stämman. De som vill följa stämman kan titta på SVT24.

Det har varit en mycket lång dag med möten och stämmoförhandlingar nästan konstant från i morse till halv elva nu ikväll. Vi har enhälligt ändrat stadgarna, sagt nej till folkomröstning om EU-fördraget och att rättshjälpslagen ska utvidgas så att den även gäller svenskar som utsätts eller misstänks för brott utomlands.

Givetvis har vi fattat många beslut, men dagens enda förändring var att vi numera inte vill ha skilda valdagar för riksdag och kommun/landsting.

Imorgon börjar Centerpartiets riksstämma i Kalmar. Vi ska behandla motioner, program, välja partistyrelse, ändra stadgar m.m. under fyra dagar. Därutöver blir det givetvis många viktiga personliga möten, rikstingståg genom centrala Kalmar och inte minst trevliga fester.

Jag ska försöka att blogga om vad som händer under stämman några gånger per dag, men det beror också på hur uppkopplingsmöjligheterna ser ut i stämmolokalen. “Mina” frågor, dvs rättspolitiken, kommer upp redan imorgon kväll. Otacksamt att ha en sen kvällstid, men för att vi ska hinna med allt så måste det bli en del sent kvällsarbete.

Svenska Dagbladet har idag en nyhet om att vi är oense inom alliansen om privata fängelser. Det är ingen nyhet att moderaterna kan tänka sig privata fängelser, det har de motionerat om tidigare i riksdagen, men jag är ändå förvånad om de skulle föra fram det förslaget nu.

Inför valet förra året så hade vi ett antal alliansarbetsgrupper för att ta fram en gemensam politisk plattform. Vi ville vara så tydliga som möjligt gentemot väljarna. I den rättspolitiska arbetsgrupp som jag satt med i, tillsammans med Beatrice Ask, Johan Pehrson och Peter Althin, skrev vi bland annat en rapport om kriminalvården och där står:

“Inte minst behandlingsverksamheten kräver ökad tillgång till specialutbildade medarbetare. För att klara det är vi positiva till att öka inslagen av entreprenader inom kriminalvården. Det kan gälla vård, behandling, utbildning, arbetsträning, mm. All myndighetsutövning t.ex. beslut om kontroller i cellerna, drogtester och inpasseringskontroller skall dock även i framtiden vara ett ansvar för det offentliga.”

Vi var överens om att vi inte är överens om privata fängelser, däremot vill vi alla ha fler privata inslag i kriminalvården, men det är något helt annat.

Idag kom Solveig Riberdahl med sin utredning om barnpornografibrotten. Utredningen tillsattes av förra regeringen, men utredaren prickar in alliansens tidigare förslag i sitt betänkande. Det handlar framförallt om en strikt 18 års gräns och att innehavsbegreppet utökas. Dagens 18 års gräns innebär egentligen inte en 18 års gräns utan “ser minst ut som 18 års gräns”. Detta har gjort att framställande av pornografi med minderårig har blivit straffritt om bara den minderåriga sett ut som “icke-pubertal”.

Innehavsbegreppet har också blivit ifrånsprunget sedan den gamla lagen skrevs. Den kräver att innehav ska innebära att bilderna finns på den egna datorn, medan det nya förslaget innebär att det blir innehav så fort det finns en betald rättighet att ta del av bilderna även om de ligger på någon annans server på en ö i Stilla Havet.

Justitieminister Beatrice Ask har uttalat sig positivt och det är ganska logiskt eftersom hon tyckte som utredaren redan innan utredaren fick sitt utredningsuppdrag av Bodström. Det ska inte bli några större problem för oss i alliansen att komma överens om en proposition och min förhoppning är att vi har ny lagstiftning på plats nästa år.

Dagens citat står Nerikes Allehandas ansvarige utgivare Ulf Johansson för. Tidningen har som de flesta säkert vet publicerat Lars Vilks teckning där profeten Muhammed framställs som en rondellhund och protester har framförts från diverse håll de senaste dagarna. En av de som uttalat sig och kritiserat publiceringen är Irans president Mahmoud Ahmadinejad. Hur reagerar då Johansson på att ett av de största muslimska ländernas president engagerar sig i vad lilla, lilla, lilla (ur iranska mått) Nerikes Allehanda gör?

“Knappt värt att kommentera”

Visst. Är man ansvarig utgivare för Nerikes Allehanda så måste man ju vara van vid att presidenter uttalar sig om vad de skriver i sin tidning…

Kanske inte någon stor nyhet i världen, men för en MFF-supporter med stort himmelsblått hjärta är det en stor nyhet. Enligt obekräftade källor så kommer Sören Åkeby att avgå idag. Ängelholms nuvarande tränare Mats Jingblad tar över. Efter att ha lidit på Råsundas läktare i söndags så känns det bra med en förändring. Det är uppenbart att Åkeby inte fått den starka truppen att prestera sitt bästa som lag. Självklart är det svårt för en ny tränare att förändra speciellt mycket under de sista sju allsvenska omgångarna, men tränarbytet i sig kan ge en nödvändig injektion.

Är ni morgonpigga kan ni se mig i TV4:s morgonsoffa kvart i sju imorgon bitti. Ska diskutera sexköp med en polis och, förmodligen, Katarina Wennstam.

Hej, hoppas att ni haft en riktigt skön och avkopplande sommar. Vädret var inget vidare i juli, men i början av augusti blev det riktigt fint. Jag och familjen har spenderat den största delen av sommaren i Stora Rödde med diverse utflykter i vårt vackra Skåne. Dessutom försökte jag hinna med att träffa alla vänner som jag försakar under året när den mesta av tiden spenderas i Stockholm. Jag har också börjat ”nyttja” min nya hemkommuns faciliteter med besök på vårdcentral (skadat svanskotan), återvinningsstationen, konsert i Sövde Amfiteater och, såklart, Sjöbo marknad.

Jag måste också få berätta om mina dagar på Svalbard med Nordiska rådets presidium precis efter midsommarhelgen. Det var en fantastisk upplevelse. Solen stod högt på himmeln mitt i natten, naturen är magnifik, allting är så annorlunda att det är svårt att tänka sig att det faktiskt är en del av Norden. Vi slapp se någon isbjörn, men de var ändå ständigt närvarande i de säkerhetsåtgärder som befolkningen, och vi som besökare, måste vidta. Så fort man ska utanför Longyearbyen (”huvudstaden”) måste man vara beväpnad för att kunna försvara sig mot isbjörn. När vi var i en gammal gruvby som heter Pyramiden så gick vår guide först med ett gevär och kaptenen (vi åkte båt dit) gick sist med ett gevär.

Budgetdiskussioner

Som ni säkert hört pågår budgetdiskussionerna inom alliansen just nu. Vi har haft ett första riksdagsgruppsmöte där vi diskuterat våra prioriteringar. Utan att avslöja för mycket så kan jag väl säga att det som stått i media om höjda garantipensioner och infrastruktursatsningar stämmer bra. Dessutom är det bl.a. skattesänkningar för låginkomsttagare och satsningar på miljön som vi i Centerpartiet betonar.

I media kan det uppfattas som att det finns ont om pengar i statskassan och att det därför krävs besparingar för att klara t.ex. skattesänkningen för låginkomsttagarna. Det är en sanning med modifikation. Det finns mycket pengar ”över” som en vänsterregering gärna hade satt sprätt på med diverse reformer, men det skulle innebära en överhettning av ekonomin som skulle leda till helt andra problem som högre räntor, ökad inflation, sämre konkurrenskraft för våra exportprodukter och på sikt en djupare lågkonjunktur. Finansminister Anders Borg är mycket tydlig på att Sveriges långsiktiga ekonomi måste klaras och det är en ansvarsfull politik som gäller.

Stämma i Kalmar

På torsdag börjar Centerpartiets fyra dagar långa riksstämma i Kalmar. Eftersom vi numera har stämma endast vart annat år så är det extra viktigt att träffas och diskutera Centerpartiets inriktning för framtiden. Alla motioner ska behandlas och därutöver finns det två program (jobb- och företagarprogram samt ett miljöprogram) som ska behandlas. Partistyrelse ska väljas och nya stadgar ska antas.

Självklart är det rent politiska i stämmosalen viktigt, men ännu viktigare tycker jag att de personliga mötena är. Under ett år hinner jag prata i telefon och maila med mängder av centerpartister som jag egentligen inte vet vem de är. Självklart har jag träffat de flesta som jag pratar med på tidigare stämmor och kommundagar, men det är så viktigt att få personliga möten och ”ett ansikte” till namnen på dem som jag inte tidigare träffat. Eftersom jag inte är ombud den här gången (riksdagsgruppen har fyra ombud, men jag är bara ersättare numera) så kommer jag mestadels att mingla runt och skapa de där personliga mötena.

Media under sommaren

Det har blivit en del media under riksdagens sommaruppehåll, men jag ska direkt medge (utan att skämmas det minsta) att jag inte gjorde många knop under juli månad. Då var det avkoppling och familjen som gällde.

Men före sommaren hann jag med ett utspel om rattfylleri som Aftonbladet skrev om och var med i Efter 12 i samma fråga. I juli gjorde jag nog bara en enda grej och det resulterade i en intervju i Aktuellt om hur den personliga integriteten riskerar att kränkas genom att information om vad vi handlar i affären, vad vi prenumererar på för tidningar osv säljs till företag som tar fram profiler på oss. I valrörelsen 2006 blev vi i Centerpartiet, och säkert de andra partierna också, erbjudna att köpa information på individnivå om hur stor chans det var att olika personer skulle välja att rösta på Centerpartiet med rätt marknadsföring. Vi hade en väljaranalys på kommun- och stadsdelsnivå, men tackade givetvis nej till att få ut en sådan analys på individnivå, det skulle vara alldeles för integritetskränkande.

Nu i augusti har det hänt lite mer. Jag har varit i SvD om IP-adresser, i SVT:s Värmlandsnytt om en dömd domare som får fortsätta döma, i SDS och SkD om grannen i Åkarp som förbjudits att röka i delar av sin trädgård (mycket märkligt), igår var jag i Ekot om insynsråd i Säpo och idag är det en stor artikel i DN om sexköp där jag är med. Därutöver tror jag att det var en SDS-artikel om kameraövervakning i Malmö (var med i en interpellationsdebatt när riksdagen ”tjuvstartade” den 16 augusti) och en debattartikel i SkD om försäkringsmedicinska riktlinjer.

Motionsförslag

Om du sitter och trycker på något förslag som skulle vara lämpligt som riksdagsmotion så hör av dig. Alla förslag är välkomna även om jag inte lovar att motionera om allt.

I gårdagens Lördagsintervju så föreslog den nya Säpochefen Anders Danielsson att ett nytt insynsråd, med full insyn i Säpos verksamhet, ska bildas för att granska och bedöma verksamheten. Ett bra förslag och vi har faktiskt redan politiskt diskuterat hur Säpos verksamhet ska kunna kontrolleras bättre, men det är ännu bättre att förslaget kommer från Säpo. Idag har Ekot gjort en uppföljning där jag fått uttrycka min positiva inställning.

Ibland blir något fel på kvällstidningsredaktionerna. Hur kan de få det till en nyhet att en ko håller på att gå ner sig i ett kärr. Det händer med jämna mellanrum, självklart tråkigt med djur som lider och dör, men inte riktigt en nyhet som håller ens för Aftonbladet (möjligtvis för Norra Skåne när de inte skriver om Fidel Castro…:-).

Men, så satt en journalist på Aftonbladet och kom på: “Men vänta, kossan ägs av Anders Lettström, han umgås med kungen”. Då, wow, en nyhet. Kungens kompis kossa nära att drunkna. Årets kalkonnyhet?

För en sportfanatiker som jag så är det givetvis en av årets höjdpunkter som startar om några minuter, friidrotts-VM i Osaka. Jag kommer att se så mycket jag bara kan, även nattetid, och självklart tror jag på ett framgångsrikt svenskt VM. Men, det verkar som att svenska folket tror att det skulle vara enkelt att plocka hem medaljer i ett friidrotts-VM. Så är det inte.

Okej för att vår stora världsstjärna Carolina Klüft tar medalj “om inget oförutsett händer”, men sedan är ingenting säkert. Kajsa, Holm och Kallur har också bra chans, men jag skulle bli förvånad om alla fyra tar medalj.

Tittar man på VM-historien så är det vid Paris-VM 2003 och Helsingfors-VM 2005 som vi tagit många medaljer men innan dess var det magert. I fyra av de fem första världsmästerskapen tog vi inga medaljer alls. Patrik Sjöbergs höjd-guld i Rom som härligt undantag. Sedan dröjde det till Ludmila Engqvists inträde i svensk friidrott innan vi fick några nya medaljer, hon tog guld 97 i Aten och brons 99 i Sevilla. 2001 hade de första i den gyllene svenska friidrottsgenerationen tagit steget in i världseliten och Edmonton-VM tog Christian Olsson silver och Kajsa Bergqvist brons. Fram till Paris 2003 hade Sverige tagit fem medaljer på åtta VM, men i den franska huvudstaden gick allt Sveriges väg och den totala VM-medaljskörden dubblerades tack vare guld av Olsson och Klüft, silver av Stefan Holm samt brons av Kajsa och Patrik Kristiansson. Carro var vid förra VM, 2005 i Helsingfors, den första svensken någonsin som försvarade sitt VM-guld i friidrott. Kajsa tog sin tredje raka VM-medalj genom sitt första guld, och den stora överraskningen var Emma Greens brons.

Magnus Arvidsson, Mustafa Mohamed, Linus Thörnblad, Alhaji Jeng, Johan Wissman och Emma Green, visst, väldigt duktiga friidrottare, men medalj? Nix.

Till slut, här kommer mitt tips: Två guld: Carolina Klüft och Stefan Holm. Ett brons: Kajsa Bergqvist. Inget mer. Sorry Kallur, du får fler chanser.

Det är inte varje dag som tidningen Norra Skåne är först med en världsnyhet, och då inte bara först i Sverige, utan i hela världen. Nja, nu vet jag inte riktigt om jag ska tro på det, men det är onekligen en speciell situation när en tidning dödförklarar en person som alla andra tror fortfarande lever.

Jag är ledamot i Skånska Tidningsföreningen som äger Skånska Dagbladet, Laholms Tidning och Norra Skåne, och jag är god vän med tidningens chefredaktör, men ändå kan jag inte tro på deras uppgifter. Det är helt enkelt för osannolikt för att vara sant. Inte osannolikt att Fidel Castro skulle ha avlidit, utan att denna lokala tidning i nordöstra Skåne skulle vara först med en sådan nyhet. Men är det sant, oj, vilken grej!

Aftonbladets webb-tv har träffat “Lucky” som enligt sig själv är världens mest tatuerade människa. I intervjun säger han att han är tatuerad i flera lager och att någon räknat ut att han är 240 % tatuerad. I sammanhanget förstår man vad han menar, men när sedan Aftonbladet skriver rubriken “Lucky har bläck över 240 procent av kroppen” så undrar man vad rubriksättaren gjorde när hans klasskamrater hade matematik.

Jag tycker mycket illa om cigarettrök och dagen då mina föräldrar slutade att röka var en lyckans dag. Nästan lika skönt var det när det blev rökfritt på krogen. Jag har nog blivit lite överkänslig och reagerar numera till och med om en medpassagerare på tåget hoppat av vid en hållplats för att snabbt ta några bloss för att sedan direkt hoppa på och andas i närheten av min plats. Jag säger inget men “röken” irriterar i halsen i någon minut.

Trots detta tycker jag att Miljödomstolen i Växjö gör en mycket tveksam inskränkning i ägande- och nyttjanderätten av en fastighet när de slagit fast att en kvinna i Åkarp inte får röka i delar av sin trädgård för att det stör en granne. Får se om målet går vidare till Miljööverdomstolen, skulle vara intressant att få ett prejudikat. Skulle det vara förbjudet för henne att grilla i trädgården (borde ryka mycket mer), elda upp torra grenar och löv i en plåttunna, och hur blir det med rök och lukt från en motorgräsklippare av äldre modell?

Sedan kan man fundera vidare på vad som ska vara förbjudet att göra i trädgården som tvingar grannen att höra, och kanske se, olika saker. Självklart finns det regler för att man inte får spela hög musik eller klippa gräset mitt i natten, men ska man få göra det på dagen om grannen råkar jobba natt i vården och behöver sova på dagen? Vem ska tvingas ta hänsyn till vem? Jag tycker nog att friheten att göra vad man vill på sin tomt, inom rimliga gränser och vad som är “normalt” att bli störd av, väger över eventuella grannars extrema känslighet för olika saker. Det finns hus längre ut på landet där man inte har några nära grannar. Är man extremt känslig så får man välja boende efter det.

Äntligen har jag hunnit läsa Stieg Larssons andra bok i Millennium-triologin, och som jag längtar till den tredje! Fick utmärkelsen “Bästa svenska kriminalroman 2006″ och det är den utan någon som helst tvekan värd. Så bra! För första gången någonsin har jag suttit på mitt riksdagskontor och läst skönlitteratur, men jag var bara tvungen att göra det igår. Jag hade nästan 100 sidor kvar av boken och visste att jag skulle hinna med 50-60 sidor på bussen hem, alltså var jag tvungen att läsa så mycket på kontoret att jag var säker på att hinna klart innan det skulle bli dags att hoppa av bussen. För att ha 5-10 sidor kvar och tvingas sluta läsa tycker jag är så irriterande.

Hur som helst och som ni säkert förstått vid det här laget så tycker jag att “Flickan som lekte med elden” är en fantastiskt spännande roman. En deckare när den är som allra bäst. Jag är sjukt imponerad av Stieg Larsson. Jag tror att jag träffade på honom vid två tillfällen som föreläsare om högerextremism, men jag minns inte honom som någon föreläsare utöver det vanliga. Men författare, det var han utöver det vanliga.

“Flickan som lekte med elden” handlar om Lisbeth Salander i första hand. Självklart har även Mikael Blomkvist en stor roll, men det är Salander som är “Flickan” i fokus. Mord och polisjakt, ingen ovanlig utgångspunkt i en kriminalroman, men det kvittar, Stieg Larsson gör jakten till gastkramande underhållning över 632 sidor. LÄS!

Jag har tidigare skrivit om att EG-domstolen kommer att avgöra huruvida Internetoperatörer ska vara tvingade att lämna ut identiteten på de som har IP-adresser som använts för upphovsrättsbrott till upphovsrättsinnehavaren.

Det dröjer ytterligare en tid innan EG-domstolen kommer med sitt domslut, dvs om de håller med Italien och Kommissionen att identiteterna inte ska lämnas ut eller om de anser som de andra medlemsländerna som redan har lagstiftning som ger upphovsrättsinnehavarna rätt att få ut uppgifterna, men redan nu har det kommit ett glädjande förslag till avgörande av generaladvokaten Juliane Kokott. Hon skriver bland annat (översatt från tyska): “Jag kommer emellertid i det följande att visa att överföring av personrelaterade trafikuppgifter enligt de gemenskapsrättsliga bestämmelserna om dataskydd vid elektronisk kommunikation endast är tillåten till behöriga statliga myndigheter och att en direkt överföring till upphovsrättsinnehavare som vill vidta civilrättsliga åtgärder mot intrång i deras rättigheter inte är tillåten.”

Generaladvokaten i målet ställer sig alltså på Italien och Kommissionens sida (och på Centerpartiets…:-).

Jag är fullt medveten om att Sverige och New York inte är fullt jämförbart vad gäller brottsutveckling. Men jag tycker ändå att statistiken som Sveriges f.d. generalkonsul i NY Olle Wästberg skriver om i sitt utmärkta nyhetsbrev är värt att ta upp.

Över 4 200 anmälda våldtäkter i Sverige 2006, i NY var det 1 500! Befolkningen är ungefär lika stor och i Sverige är det tydligt så att det begås fler brott i storstäderna än i övriga landet. Sedan NY påbörjade sin nolltolerans mot brott 1993 har antalet anmälda våldtäkter minskat med nästan 60 %. I Sverige visar BRÅ:s statistik att det varit en ökning med nästan 50 % under samma tidsperiod. Jag vet att lagstiftningen ändrats och att reglerna för vad som är “rape” respektive våldtäkt i USA:s och Sveriges brottsstatistik inte är samma sak, men det är inte de exakta siffrorna som jag vill visa på utan utvecklingen.

Varför begås det fler våldtäkter här? Hur kan NY minska antalet våldtäkter (finns inget som tyder på att det enbart skulle vara en minskning av anmälningsbenägenheten) medan vi inte gör det i Sverige? Jag kan inte svara på frågorna mer än lite om fler poliser, men jag tycker att det är oerhört angeläget att ta reda på svaret. New York visar att det går att minska antalet våldtäkter.

För några dagar sedan gick de borgerliga partisekreterarna ut och förespråkade möjligheten för kommuner att utlysa extraval på samma sätt som riksdagen kan göra det. Inget konstigt med det, förutom möjligtvis att rubriken på DN Debatt av någon anledning handlade om Sverigedemokraterna.

Socialdemokraterna har också varit ute och beklagat sig och säger nej till kommunernas rätt att utlysa extraval. Det intressanta i artikeln tycker jag är uttalandet av Marita Ulvskog (inte bara partisekreterare utan även ledamot i grundlagsutredningen där frågan utreds) där hon vrider ut och in på sig själv för att hitta argument: “Hon anser att kommunala extraval innebär att lokala politiker fråntas ansvar”.

Skulle det alltså vara att frånta lokala politiker ansvar att låta dem själva bestämma om det är en så omöjlig politisk situation i kommunen att det skulle behövas ett extraval? Jag hänger inte riktigt med i Ulvskogs logik. Men det är uppenbart att hon tycker att det är mer demokratiskt att riksdagen fattar detaljbeslut om hur kommunerna ska anordna sina val. Utöver möjligheten till extraval tycker hon också att riksdagen ska tvinga kommunerna att anordna kommunalvalet på samma dag som riksdagsvalet.

Det självklara för mig och vad som borde vara självklart i ett land med kommunalt självstyre är att kommunerna själva måste få bestämma när de ska ha val till kommunfullmäktige. Jag ser ett behov att i grundlag slå fast att val ska hållas i kommunerna (det ska inte vara möjligt för en majoritet att införa diktatur i kommunen), men därutöver tycker jag att kommunerna själva måste få ta ansvar för sin demokrati. Medborgarna i en kommun kanske vill ha val på våren medan medborgarna i en annan kommun kanske tycker att det är lämpligt med val till kommunfullmäktige vart tredje eller femte år. Inte ska jag som riksdagsledamot detaljstyra hur medborgarna i kommunerna ska utse sina förtroendevalda.

Efter varje opinionsundersökning måste tidningarnas rubrikmakare hitta något intressant och den här gången var det tydligen svårt. Sifos augustiundersökning gav spridda skurar. Först när jag läste om undersökningen på text-tv var rubriken ungefär: “Kd kraftigt framåt i ny undersökning”, sedan blev det “Sd närmar sig riksdagsspärren” och läser man Svd.se är rubriken: “Alliansen tar in på vänsterblocket”.

Man skulle kunna tro att det hänt mycket intressant i den här undersökningen, men sanningen är snarare att det inte hänt något speciellt. Visst har Kristdemokraterna tagit ett ordentligt kliv uppåt över 4 %-spärren, Sverigedemokraterna ökar med låga 0,3 % och är nu bara 0,3 % från spärren, och alliansen har tagit in lite drygt 2 % på vänstersidan, men inget är väl så spännande att det är värt att varken bli glad eller nervös över.

Just nu verkar det som om alla väntar på att något skulle hända, men som jag ser det så följer opinionen sin normala gång. Kristdemokraterna fick uppmärksamhet vid sitt riksting, även om det inte var enbart positivt så påminns väljarna om varför de tidigare röstade på kd och när Sifo ringer upp några dagar senare så blir svaret åter kd. Sverigedemokraterna fick uppmärksamhet i samband med misshandeln av SD Ungdoms ordförandes sambo i slutet av perioden då Sifo ringde runt, och den lilla extra uppmärksamheten kan säkert ha gett den lilla uppgången på 0,3 %.

Mona Sahlin fick ett ordentligt ryck uppåt i samband med att hon blev vald till partiordförande, men sedan har hon varit osynlig och opinionen faller tillbaka till ett mer “normalt” läge. Inget konstigt alls. Fredrik Reinfeldt har hållit en alltför låg profil och moderaterna tappar lite varje mätning.

För Centerpartiets del så går vi och väntar på ett ryck uppåt, men ärligt talat så har vi inte gjort så mycket för att få det där rycket. Centerpartiet har inte synts så mycket i media som vi skulle behöva. Men när septemberundersökningarna presenterats så har vi nyligen haft riksstämma med förhoppningsvis mycket uppmärksamhet, så då skulle jag tro att vi klättrar uppåt något snäpp. Även folkpartiet har sitt landsmöte i september (6-9/9 i Västerås) och då väljs Jan Björklund till ny partiordförande. Lita på att folkpartiet kommer att se ett märkbart ryck i opinionen efter den uppmärksamheten.