Det tas fram departementspromemorior dagligen. De flesta kommer aldrig ens till allmänhetens kännedom. I många läggs det fram förslag som aldrig leder till något beslut, inte sällan innehåller de flera förslag i motsatta riktningar. Allt för att vi som ska fatta besluten får tillräckliga underlag.
Med andra ord. En departementspromemoria är inte ett regeringsförslag.
Det är DN som fått tag i det interna arbetsmaterialet och deras rubrik är “Regeringen överväger ytterligare en karensdag“. Det stämmer inte riktigt, men det är ändå relativt nära sanningen och läser man artikeln förstår man att det är departementsförslag som ännu inte diskuterats mellan partierna. När sedan Aftonbladet hänger på nyheten så blir rubriken “Regeringen vill införa ännu en karensdag“. Totalt felaktigt, eftersom frågan inte ens diskuterats mellan allianspartierna ännu så kan regeringen som helhet inte ha någon vilja i frågan. Läser man artikeln ser man också att både Centerpartiet och Folkpartiet är skeptiska.
I sak så tror jag att det finns bättre vägar att få ner sjukskrivningarna än att göra dag två till en karensdag. Men att det behövs både morot och piska håller jag med om. Det behöver också verkligen diskuteras om det ska gå att vara sjukskriven hur länge som helst och även bli förtidspensionerad för att man inte klarar av det jobb som man hade när man blev sjuk/skadad. Låt mig ta ett tydligt exempel: En dansare bryter benet och blir av någon anledning inte riktigt bra igen. När det gått ett år så är han fortfarande sjukskriven eftersom benet inte håller för de påfrestningar som dansen innebär. I övrigt är det inga problem, han kan gå och springa som vem som helst. Ska han få fortsätta att vara sjukskriven?
Jag kan tycka att gränsen för hur länge man ska få vara sjukskriven ska vara flytande, det är svårt att ha en bestämd gräns som passar alla fall. Men i exemplet ovan tycker jag att ett år är mer än tillräckligt. Han ska vara tvingad att söka andra jobb. Om jag förstått det rätt så är förslaget att han ska vara tvingad att söka andra jobb redan efter sex månader och efter ett år försvinner sjukpenningen. Fullt rimligt.
Ok, men vem ska bekosta hans omskolning till en ny karriär? Som dansare har man utbildat sig från det att man är 8-10 år med början i balettskola. Därefter fortsätter man och i de allra flesta fallen får man jobb innan man ens gått ut gymnasiet. Vilka jobb ska man tvinga personer att söka som inte har någon som helst utbildning för något annat än de yrket man har haft fram tills man blev långtidssjukskriven? Är det verkligen rimligt att kräva av en som har utbildat sig under en längre tid än tex en läkare att söka sådana jobb som inte kräver någon utbildning? För det är ju faktiskt enbart de jobben dansaren i ditt exempel möjligtvis skulle kunna få. Känns inte särskilt rättvist, tycker jag.
Skulle detta scenario ändå inträffa hoppas jag verkligen att man istället för att behöva gå omkring och vara sjukskriven och “belasta” samhället på det sättet, får hjälp med att omskola sig till ett yrke av samma dignitet vad det gäller lön och andra förhållanden som det man hade innan skadan uppstod. Fullt rimligt.
Comment by Mange — 17/6/2007 @ 02:06
Men då måste ni för fan se till att man får utbilda sig till nya jobb! Jag har en vän som har varit förtidspensionerad i flera år för att han lider av en fysisk sjukdom som blir värre vid stress. Han klarar inte sitt gamla jobb, men har än så länge inte fått utbilda sig till nåt jobb han kan klara av (och läkarna har inte lyckats behandla honom tillräckligt framgångsrikt för att han ska kunna gå tillbaka till sitt gamla). Och att börja plugga på högskolan funkar inte för enligt läkarna blir det för stressigt för honom att försöka ta CSN poäng varje termin/år. Så han går och mår dåligt (fysiskt och psykiskt) och får inte skaffa nåt jobb trots att han vill.
Sen undrar jag hur det är tänkt att fixa förtidspensioneringarna och långtidssjukskrivningarna genom en extra karensdag? Risken blir ju att det blir tvärtom istället. Folk som inte har råd att vara hemma varje gång de blir t.ex. förkylda går till jobbet ändå och gör så gång på gång tills kroppen till slut säger ifrån på ett större sätt och man blir hemma i mer än bara 3-4 dar. Det finns idag gott om människor som inte skulle ha råd att vara sjuka med en andra karensdag (jag är en av dessa och jag har redan idag med en karensdag vid 2-3 tillfällen i år gott till jobbet trots att jag varit sjuk, helt enkelt för att jag inte har haft råd att vara sjukskriven).
Ja, det behövs göras nåt åt förtidspensioneringarna och långtidssjukskrivningarna, men försök istället få systemet humanare, flexiblare och mer lyhört till patienterna. Och ge folk möjligheten att utbilda sig.
Comment by Anonymous — 17/6/2007 @ 09:06
Helt rätt, det behövs en mycket mer aktiva rehabiliterings- och omskolningsmöjligheter. De som är långtidssjukskrivna och de som blivit förtidspensionerade i unga år är de som svikits mest av samhället. Jag är övertygad om att alla mår bäst av att kunna jobba på något sätt. Alla kan inte jobba full tid, en del behöver mycket lägre arbetstempo och en del kan jobba full tid i normalt tempo om man bara får en anpassad arbetsplats. Detta måste samhället klara av.
Angående andra karensdag så säger jag just att jag tror att det finns bättre sätt.
Comment by site admin — 17/6/2007 @ 16:18
Kanon! Bra att du håller med. Men kan du då snälla försöka fixa det istället för olika sätt att “tvinga” sjuka att jobba.
Bra! Hoppas du kan jobba för att vi slipper en 2:a karensdag då.
Comment by Anonymous — 17/6/2007 @ 21:26
Hoppas att vi också är överens om att alla människor som kan i grunden har ett eget ansvar att försörja sig.
Comment by site admin — 17/6/2007 @ 23:32
Oh, ja. Absolut. Men vissa människor behöver mer hjälp än andra för att komma till ett läge där de kan försörja sig. De som är helt friska behöver knappast nån hjälp alls, medan de som är sjuka (fysiskt och psykiskt) behöver olika grad av hjälp.
Visst det finns de som utnyttjar systemet, men att ha en inställning om att alla som är sjukskrivna/arbetslösa är det för att de är för lata för att jobba tycker jag är fel grundinställning. Tyvärr har jag fått intrycket att många inom alliansen… har en grundinställning som lutar åt det hållet.
Comment by Anonymous — 18/6/2007 @ 08:46
Självklart kan man aldrig utgå från att alla eller de flesta som får ersättningar ur socialförsäkringssystemet är fuskare. Samtidigt vet vi att det finns de som fuskar. Problemet är alltså att komma åt de som fuskar utan att det drabbar de som inte gör det. Inte alldeles enkelt.
Svenska och internationella erfarenheter visar att lägre ersättningsnivåer leder till att färre sjukskriver sig och att fler arbetslösa söker mer jobb. Det kan bero på att t.ex. en halvsjuk inte har råd att sjukskriva sig, men jag tror inte att det är hela sanningen.
Karensdagen som finns nu visade sig vara effektiv för att få bort en hel del endagarssjukskrivningar. Ofta måndagar eller fredagar, ofta efter stora nattliga sporthändelser. Det tror jag inte överraskar någon.
Comment by site admin — 18/6/2007 @ 11:55
Nej, det är tyvärr inte enkelt och lär nog aldrig bli det.
Kanske inte hela sanningen, nej. Jag tippar på att man kommer åt en del av fuskarna, men samtidigt så kommer de halvsjuka gå till jobbet i alla fall. Man måste hela tiden göra en avvägning mellan hur många fuskare man klämmer åt och hur många sjuka som hamnar i kläm när man gör det.
Det förvånar mig inte ett dugg, men frågan är vad två karensdagar leder till. Jag tror de negativa effekterna blir större än de positiva med två karensdagar.
Comment by Anonymous — 18/6/2007 @ 21:34