Comments on: Vilket ansvar har Sverige för svenska medborgare utomlands?

By: site admin

site admin — Wed, 14 Feb 2007 21:35:31 +0000

Hej Jerker, visst, när staten är arbetsgivare så är läget ett annat.

By: Jerker Thorvaldsson

Jerker Thorvaldsson — Wed, 14 Feb 2007 00:05:04 +0000

Mycket bra inlägg Johan. Jag tycker också det är bra att tydligare regler skapas. Sen tycker jag faktiskt att man får skilja något på turister och arbetstagare. Arbetsgivaren har faktiskt ett visst ansvar för sina utsända medarbetare, antingen det gäller privata företag eller statliga myndigheter. Både når det gäller privata företag och biståndsorganisationer ges före utresan en omfattande information och noggrann förberedelse. Jag tror, att åtminstone en del turister, inte riktigt klart inser vad det innebär att åka iväg till vissa länder, med helt andra kulturer, klimat, språk, traditioner etc etc.

By: Nan

Nan — Sun, 21 Jan 2007 11:33:26 +0000

> Min poäng är också att den akuta hjälpen blir betydligt mindre långtgående
> om Sverige som land, genom UD, avrått från att resa till landet.
> Då har man själv tagit risken och får också räkna med att det inte går
> att få samma långtgående …

Ja och nej som jag ser det. Det kanske inte går att få samma långtgående hjälp av samma orsaker som ligger bakom UD:s rekommendationer, men det får inte vara någon orsak till att UD inte ska anstränga sig lika mycket.

Det kan finnas högst legitima skäl att åka till ett land som UD avrått från resa till, det mest uppenbara för att skydda egna eller sin arbetsgivares intressen. I det senare fallet har de flesta svårt att vägra. Sedan har jag ett litet problem med att UD ska bedöma vad som är acceptabel risk för enskilda medborgare, det skulle utesluta många hjälparbetare från UD:s skydd.

Som jag ser det är det lite samma sak som akuten på ett sjukhus, en läkare gör sitt bästa för att hjälpa patienten oavsett hur han fick sina skador.

(I min förra kommentar, “Detta kan man t ex reglera ekonomiskt, t ex att obetalda räkningar för tidigare hjälp” försvann slutet på meningen, lägg till “kan vara ett skäl att vägra hjälp” så blir det begripligare…)

By: site admin

site admin — Sat, 20 Jan 2007 23:18:48 +0000

Det är ett bra påpekande. Det är skillnad mellan vilken hjälp som ska kunna ges akut och vad som staten respektive den hjälpte ska betala i efterhand. Min poäng är också att den akuta hjälpen blir betydligt mindre långtgående om Sverige som land, genom UD, avrått från att resa till landet. Då har man själv tagit risken och får också räkna med att det inte går att få samma långtgående risk.

By: Nan

Nan — Sat, 20 Jan 2007 18:42:52 +0000

Som jag ser det bör det vara enkla regler, så att det är så uppenbart som möjligt om de gäller eller inte.

Sedan ser jag det som två delfrågor, dels vad man kan begära akut, dels vad staten ska betala i slutändan. I den andra delfrågan ser jag inget klart svar, men i den första skulle jag vilja att staten snarare vore för snäll än för strikt. Specifikt, speciellt när det gäller juridisk hjälp, det finns länder du utan egen förskyllan kan hamna i situationer som är svåra att föreställa sig på hemmaplan.

Reseförsäkringar är ett bra sätt att reglera vem som ska betala, men inte ett sätt att minska statens ansvar att ta hand om akuta frågor. Det kan finns situationer som det behövs en stats tyngd för att överhuvudtaget få hjulen i rullning, dvs du bör initialt alltid kunna påkalla UD:s ovillkorliga hjälp om inget annat hjälper, men kanske bli tvungen att betala för det i efterhand om det.

Jag anser nog att om en svensk i Somalia begär att få hjälp att komma hem så ska inte UD kunna neka att göra allt som är rimligt, så länge det inte är så att personen missbrukar systemet. Detta kan man t ex reglera ekonomiskt, t ex att obetalda räkningar för tidigare hjälp. Däremot kan det vara helt berättigat att kräva personen på en dyr räkning i efterhand.