Idag strax efter kl. 12 ringde en man från LO Skåne och berättade att de tänkte skicka en inbjudan till mig och alla andra skånska borgerliga riksdagsledamöter. Jaha, tänkte jag, märkligt att ringa och berätta att man tänker göra någonting. Bättre att göra det istället.
När jag läste Sydsvenska Dagbladet på nätet för en stund sedan förstod jag samtalet lite bättre. LO Skåne har sagt till tidningen att de har bjudit in alla skånska borgerliga riksdagsledamöter till offentliga möten i Malmö, Helsingborg och Kristianstad den 8/12 fastän de inte gjort det ännu. De insåg väl det olämpliga med att vi ska läsa i tidningen att vi blivit inbjudna innan vi faktiskt blivit inbjudna, och därför ringde han och “förvarnade” för att på något sätt minska skadan.
Pinsamt. Men jag tycker bara att det visar att de är mer intresserade av att berätta att de protesterar mot att vi genomför den politik vi gick till val på än att faktiskt försöka påverka beslutet.
För egen del tar jag gärna diskussionen när som helst. Men den 8/12 har jag EU-nämnden på förmiddagen, så är inte mötet förrän lite senare på eftermiddagen kan jag tyvärr inte deltaga. Kommer jag kunna deltaga ska jag ställa följande frågor till de som protesterar:
- Tycker ni att det är bra att få behålla mer av den intjänade lönen genom jobbavdraget?
- Tycker ni att det är bra att det ska löna sig bättre att arbeta?
- Tycker ni att det är bra att politiken är inriktad på att skapa fler jobb i Sverige?
Svarar de ja på någon eller några av frågorna så är slutsatsen att deras protester är rent politiska. De vill helt enkelt jobba för att den borgerliga regeringen ska bytas ut mot en socialdemokratisk nästa val. För att bryta ut enbart A-kassan ur den totala politiken för fler jobb och att arbete alltid ska löna sig är ett politiskt argumentationssätt. Det går inte att tro att någon regering kan sänka inkomstskatten och göra det mer lönsamt att arbeta utan att röra A-kassan. Jag får åtminstone inte ihop den ekvationen.
Hela alliansens jobbpolitik, inklusive A-kasseförändringar, måste ställas mot hela socialdemokraternas gamla arbetsmarknadspolitik. Med samma höga inkomstskatter för låg- och medelinkomstttagare, med arbetsmarkndadsåtgärder fastän det är högkonjunktur och med en A-kassa som inte är en omställningsförsäkring. Det var precis detta som valrörelsen handlade om och väljarna sa att de ville att vi i alliansen ska genomföra vår politik.