När du skriver om saklighet, betyder det att du inte tycker att jag är saklig i debatten?

Men du har rätt i både hur få riksdagsledamöter som “kan frågan” (så är det med de flesta frågor eftersom vi måste specialisera oss för att hinna med) och att fokuseringen på terroristbekämpning är överdriven i förhållande till andra kriminalitetsproblem.

Men saken är ju just den att Bodström m.fl. använder just terroristhotet för att motivera införandet av allt fler integritetskränkande lagar. Så nog hör de två diskussionerna ihop.

Jag försvarar inte Bodström, jag önskar bara att diskussionen faktiskt fick handla om de liggande (och eventuellt kommande) förslagen/direktiven, inte om mer eller mindre fria fantasier.

Även personer som är kritiska mot de förslag som nu läggs borde ha ett intresse av högre grad av saklighet i debatten. Kritiken har nämligen ingen som helst effekt om den uppfattas som fullkomligt orimlig och utan koppling till verkligheten.

Det är bättre att lägga fokus på de saker som eventuellt kan vara riktigt problematiska, en sådan sak är tvångsmedelsanvändning utan konkret brottsmisstanke. Där finns det verkligen något att diskutera för det är ett paradigmskifte i svensk straffprocessrätt. Men för att klara den diskussionen måste man vara insatt i dagens svenska system för straffprocessrätt. Min gisning är att det idag finns max 10 riksdagsledamöter av 349 som kan tala om var någonstans man hitar reglerna om straffprocessrätt och straffprocessuella tvångsmedel. Och de som kan frågan – poliser, domare, åklagare och advokater – de håller sig tyvärr utanför den svenska debatten i hög utsträckning och lämnar fältet fritt för “it-strateger” och andra.

En annan sak som tål att diskuteras är frågan varför vi lägger så mycket fokus på terroristbekämpning, trots att terrorism är ett relativt litet problem i vår del av världen. Det är ett skrämmande problem, visst, men vem är det vi spelar i händerna när vi låter oss skrämmas och investerar enormt med tid och resurser på terroristbekämpning? Jo, terroristerna.

Men istället för diskussion om viktiga frågor fastnar vi i en diskussion om ett storebrorssamhälle som inte finns. Oändligt tröttsamt, men i grunden kanske ett teken på att vi har det så bra att vi har tid för oväsentligheter?

Jo, men det är en gigantisk skillnad mellan att operatör och kund kommit överens om det och att staten bestämmer att uppgifterna ska lagras.

Staten kan dock, genom sedvanliga rättsliga åtgärder, kräva fram uppgifter från teleoperatörerna. Men det enligt de regler som gäller för de rättsliga åtgärder redan idag.

Den stora skillnaden är kravet på att lagra uppgifter.

Dessutom gör han misstaget angående teledatalagringen som även Bodström och så många andra gör. Det är, åtminstone enligt mitt sätt att se det, en enorm skillnad mellan att telebolagen sparar uppgifterna för fakturering efter överenskommelse med kunden (man godkänner det när man tecknar abbonemanget) och att staten tar sig rätten att lagra uppgifterna.

När det gäller samarbetet inom alliansen så är vi fyra lika parter i alla de diskussioner som vi har före valet. Valresultatet i höst bestämmer givetvis hur statsrådsposterna ska fördelas. Det största partiet får flest poster, inget konstigt med det. Och visst har det stor betydelse vilket parti som har ansvarig minister för vilket departement. På det sättet har det röststyrkan inom alliansen stor betydelse. Om Kd skulle åka ur riksdagen, vilket jag inte hoppas, så deltager de inte i regeringsarbetet och skulle givetvis ha mycket lite inflytande.

Stefan, jag får det till minst 10, kanske upp till 15 förslag med kränkning eller försämring för den personliga integriteten, men det beror mycket på vad man menar med personlig integritet. Varje straffhöjning skulle ju kunna sägas vara en kränkning av den personliga integriteten, det är mycket värre att sitta 12 månader än 9 månader i fängelse.

Om alliansen vinner valet kommer ni att slåss om ministerposter. Grundläggande då kommer nog att vara röststyrkan. När ni väl bildat regering kommer ni att slåss i viktiga frågor, också då kommer röststyrkan att vara viktig.

För du anser väl inte att du lika gärna ser att någon röstar på moderaterna som på centern, eller att var tyngdpunkten hamnar i alliansen är irrelevant?

Om (kd) får 2,8% – kommer de fortfarande aty ha inflytande på alliansens politik då?