Även om jag håller med om Aktuellts slutsats att Thomas Bodström som justitieminister har inneburit minskad personlig integritet för Sveriges befolkning, så tycker jag ändå att det var en dålig sammanställning av “minst 30 förslag som begränsar den personliga integriteten” som de presenterade ikväll.
Så här ser jag på de olika förslagen (vad vi i Centerpartiet tidigare sagt och hur jag nu tycker rent spontant):
Pågående utredningar (Dessa förslag kan knappast Bodström anklagas för.)
* Skärpt lagstiftning mot s.k. stalkers (personförföljare).
Detta har justitieutskottet “beställt”, ursprungligen en motion från folkpartiet som alla partier i grunden höll med om.
* Översyn av påföljder och straffmätning.
Detta har jag själv yrkat på, men fick då nej från JuU. Behöver inte alls betyda höjda straff. T.ex. så tycker jag att straffen för ekonomiska brott ligger för högt i förhållande till våldsbrott.
* Förändrad preskriptionstid för mord.
Fullt rimligt med bättre tekniska möjligheter. Kräver även alliansen.
* Fotboja vid besöksförbud.
Har jag själv drivit. Något måste göras åt dessa eviga överträdelser av besöksförbud. Kräver även alliansen.
* Mildare straff för “tjallare”.
Jag håller med, och även fp, men har tidigare fått nej av JuU. Krävs för att nå längre upp i brottshierarkin, men givetvis måste man vara mycket försiktig.
* Kriminalisering av sexinviter på internet.
Bra, vuxna som söker barn och ungdomar på chatsidor m.m. bör kunna straffas. Finns redan i vissa andra länder. Problemet idag är att polisen måste vänta tills de gjort något, och då har ett barn eller flera redan lidit skada.
* Översyn av lagstiftningen mot barnpornografibrott.
Bra, den tekniska utvecklingen ställer nya krav.
* Kommande EU-direktiv. Lagring av trafikdata från telefonsamtal, sms, internetsurfande och e-post.
Inte alls bra. Socialdemokraterna fick stöd av fp och kd. C, m, v och mp mot i EU-nämnden.
Färdiga utredningar, betänkanden och propositioner (Allt detta kan inte heller Bodström klandras för.)
* Förslag att lagreglera så kallad brottsprovokation.
Bra med lagreglering. Idag används metoderna utan reglering så detta förslag ökar rättssäkerheten.
* Polisen ska få rätt till bl.a. pejling av mobiltelefoner och hemlig dataavläsning i brottsbekämpande syfte
Har ännu inte tagit ställning. Pejling av mobiler är okej, men hemlig dataavläsning är jag mer skeptisk till. Krävs åtminstone tydliga “skyddsmurar” runt åtgärderna, med bättre fungerande offentliga ombud, utökad parlamentarisk kontroll, kanske ska den “utsatte” få veta vad som skett i efterhand och om åtgärden vidtagits felaktigt så bör skadestånd kunna bli aktuellt.
* Fängelse för psykiskt störda lagöverträdare.
En mycket svår fråga som justitiedepartementet passat på i en hel mandatperiod. Jag är för tidsbegränsade straff eftersom de är mer förutsägbara. Alltså ökad rättssäkerhet.
* Polisen ska få rätt att i förebyggande syfte eftersöka vapen i fordon.
Bra, det är inte mer integritetskränkande att polisen får titta i bageget än att de gör kroppsvisitering.
* Utvärdering och översyn av rattfylleri- och sjöfyllerilagstiftningen.
Protesterna mot låga straff när någon rattfyllerist kört ihjäl någon annan har varit starka. Jag håller med. Jag har också själv lagt fram förslag på fast promillegräns för sjöfylleri.
* Målsäganden får rätt lämna information vid prövning av tidsbegränsning av livstidsstraff. Ej som part i målet men kan åberopas som vittne.
Tveksamt, vi vet hur det gått för Annika Östberg i Kalifornien.
* Polisen får möjlighet att i förebyggande syfte använda bl.a. hemlig telefonavlyssning, kameraövervakning och husrannsakan.
Mycket tveksamt. Det ska krävas någon slags misstanke om brott för att staten ska få vidtaga tvångsåtgärder. Jag kan gå med på att t.ex. husrannsakan i en gänglokal ska få göras utan att man vet exakt vilken person i ett gäng som begått brottet. Men att använda tvångsmedel utan misstanke om att brott begåtts eller planeras är inte rätt väg.
* Stöd till polisen från militären vid terrorbrott.
Detta har diskuterats länge. Vid ett storskaligt dåd så har inte polisen tillräckligt med resurser och då måste alla samhällets resurser kunna användas, inklusive militären. Viktigt att säga att militär alltid ska lyda under polisbefäl och inte tvärtom. Alliansen håller med.
* Möjlighet för poliser att använda hemlig identitet.
Har jag själv tidigare motionerat om. Alliansen håller med.
* Säpo får rätt till insyn i patientjournaler.
Centerpartiet motionerade om avslag. Vi tycker att begränsningarna i den föreslagna lagstiftningen var alldeles för vaga.
* Buggning, hemlig rumsavlyssning, införs.
Detta har vi väntat länge på. Alliansen håller med. Viktigt dock med “skyddsmurarna”, se hemlig dataavläsning.
* Olagligt befatta sig med vissa ämnen för tillverkning av narkotika.
Beslöts enigt i riksdagen idag. Har varit en brist i svensk lagstiftning i förhållande till EU.
Nya lagar och lagändringar
* Polis har rätt att beslagta bilnycklar och fordon vid misstänkt rattfylleri.
Bra, alla var eniga.
* Digital ansiktsbild i pass.
Bra, om jag minns rätt var alla partier eniga. Svenska förfalskade pass används mycket i den internationella kriminaliteten eftersom de är så enkla att förfalska.
* Utvidgad användning av DNA.
Centerpartiet sa nej med hänvisning till en för dålig integritetskonsekvensbeskrivning, men i grunden är jag positiv.
* Skärpt klotterlagstiftning, kroppsvisitering.
Bra, tror att alla var eniga. Kanske var v och mp emot i någon detalj.
* Tillträdesförbud, i förebyggande syfte, till idrottsarenor
Behövs verkligen för att stoppa huliganer. Jag och övriga i alliansen la förslag om ett mer långtgående tillträdesförbud.
* Maskeringsförbud.
Centerpartiet sa nej.
* Tillåtet att använda överskottsinformation från hemlig teleavlyssning till utredning av annan brottslighet än den teleavlyssningen avsåg.
Detta var en åtgärd som ökade rättssäkerheten. Förut var det fritt fram, nu kom en reglering av hur överskottsinformation får användas. Detta hade vi efterfrågat i flera år.
* Snatteribrott utreds per telefon.
Egentligen helt fel väg att gå. Men samtidigt är det svårt att motivera att polisen ska lägga sin tid på snatterier när det finns betydligt allvarligare brott att jobba med.
* Överlämnande av medborgare som misstänks eller dömts för brott. Lag om överlämnande från Sverige enligt en europeisk arresteringsorder.
Den behövdes för att reglera förhållandena mellan EU-länderna, tidigare byggde överlämning på mellanstatliga avtal vilket inte innebär bättre rättssäkerhet. Självklart ska en person som begått brott i t.ex. Spanien lämnas ut för att dömas där och lika självklart är det att Spanien ska lämna ut en person som begått brott här i Sverige.
* 1952 års tvångsmedelslag. Förlängs för fyrtionde (40) gången.
Vi har kritiserat detta eviga förlängande. Bättre att se över lagen och göra den permanent i de delar som behövs.
* Utvidgade möjligheter till förverkande av vinning m.m. från brott.
Vi ville gå längre.
* Terroristbrott.
I efterhand kan man fundera på om lagen blev optimal. Men i grunden är den bra.
* Skärpt sexualbrottslag.
Jag har kritiserat Bodström hårt för att han inte ville gå längre t.ex. vad gäller samtyckeskrav.
Min slutsats är att Aktuellt borde nöjt sig med att visa på de ca 10 förslag/lagändringar som faktiskt ger en minskad integritet. Nu verkar det som att de försökt hitta så många som möjligt för att visa på kvantitet. Jag tycker att de övertramp som Bodström gjort är så kvalitativa att inte denna kvantitet var nödvändig. Nu är det ganska enkelt för Bodström att visa på en mängd förslag som inte är integritetskränkande, som han inte står för eller som alla partier stått bakom.
Det som skrämmer mig med Bodströms agerande är att han är delaktig i att pressa fram förslag utan diskussion, frågan gick ju på rekordtid genom EU-parlamentet i en “överenskommelse med rådet” – Trots att rådet inte hade majoritet för direktivet, därav parlamentsvägen.
Fuffens och fulspel mao, rapportören för direktivet, Alvaro, sade upp sig i protest.
Jag vet inte om det är departementsfolk som kör detta race, eller om Bodström är med på noterna.
Man kan iaf *inte* hävda att allt var bra och alla är med efteråt. Av de mer informerade länderna i EU-parlamentet,t.ex. hos de svenska EU-parlamentarikerna, så var en överväldigande majoritet mot direktivet. Bara s var för rådets och justitiedepartementets linje. Jag tror att det samma skulle gälla här om man bara lyfte frågorna lite.
Jag ser fram emot en debatt om integritet.
))
Du klargör rätt tydligt att skillnaderna mellan (s) och alliansen på rättsområdet är marginell. Här avgörs inte valet, det är en sak som är säker.
Tro det eller ej, men jag håller i stort med dig, Alliansen och Bodström om vilken väg som är rätt att gå…
Sedan över till något som är intressant, och som har stor inverkan på politiken – såväl den förda som den som kommer att presenteras i valrörelsen. Ämnet är mediabilden.
Det spelar inte så stor roll vad förslagen innehåller, vilka bedömningar och avvägningar som ligger bakom, hur processerna har skötts, vad remissinstanserna med sakkunskap tycker osv. Det viktiga är mediabilden.
Om nu Aktuellt bestämmer sig för att Bodström har 30 integritetshotande förslag och säger det tio gånger, då blir det den verklighet som alla inblandade har att förhålla sig till. Då är avsteg från den världsuppfattningen något en politiker kan bli idiotförklarad på ledar- och debattsidor runt om i landet.
Journalistiken – även den av sämre kvalitet – ritar upp spelplanen, påverkar politiker, opinionsbildare och i förlängningen även väljare.
Och detta fenomen ökar i takt med att politiken blir mer taktisk samt att maktspelet och makten blir viktigare än sakfrågorna. Det innebär att förslagen som blir lagar i riksdagen bygger på en felaktig beskrivning av verkligheten, det innebär att bra idéer blir “politiskt omöjliga att genomföra” och att dåliga idéer blir “politisk omöjliga att inte genomföra”. Detta leder till dålig debatt, dålig demokrati (den saknar upplysning) och dåliga lagar.
När detta är ett faktum skall lagarna tillämpas av myndigheter och domstolar. När de dåliga lagarna visar sig inte fungera i verkligheten, då kommer journalisterna att spy galla över myndigheterna och dess anställda (jfr. t.ex. migrationsverket). I värsta fall leder det till att myndigheten tvingas till en dyr omorganisation, som inte hjälper, därför att den i grunden liggande lagstiftningen har dålig kvalitet.
Men det blev ju i alla fall bra TV…
Leffe, du får nog läsa en gång till om du tror att jag och Bodström tycker likadant.
Jag tycker att Aktuellts sammanställning var dålig eftersom de tog med en mängd förslag som antingen inte är integritetskränkande eller som Bodström inte står bakom (eller vi vet inte om han står bakom).
Men det ändrar inte att vi har helt olika syn på teledatalagringen, maskeringsförbudet, tvångsmedel i förebyggande syfte (tror att Bodström uttalat sig positivt till detta, men är inte helt säker), Säpos insyn i patientjournaler, DNA-registrering (utan nödvändig integritetskonsekvensbeskrivning), och jag kan lägga till synen på vad parlamentarisk kontroll innebär och hur utsatta för hemliga tvångsmedel ska kunna få upprättelse vid felaktig användning av tvångsmedel.
Att du har ett intresse av att försöka framställa det som att Bodström inte är värre än alliansen eller Centerpartiet är tydligt. Men du lyckas inte Leffe…:-)
Men ska jag vara helt ärlig så anser jag att den största likheten finns mellan Bodström och folkpartiet. Ibland går till och med folkpartiet längre, som t.ex. när det gäller straffrihet för poliser som jobbar under skyddad identitet. Men det är inte folkpartiet som styr vad hela alliansen ska tycka, det gör vi tillsammans.
Folkpartiet har nog en väljarbas på ca 15%. Deras uppfattning i de här frågorna – inom alliansen – är därför 2-3 gånger tyngre än centerns. (Sedan är jag fullt medveten om att man inte kan räkna så, siffror är inte allt, goda argument har ett värde osv. Men till sist kokar saker ned till en fråga om rå röststyrka..) Och eftersom Johan Persson, Bodström och du/centern har ungefär samma (minimala) inbördes avstånd (från min horisont) i dessa frågor borde det inte vara särskilt betydelsefullt vem av er som får sista ordet.
Jag tror därför att en alliansregering skulle landa nära samma position som den nuvarande eftersom grundtänket är ungefär detsamma. Ni har i huvudsak samma värdegrund på det här området, synen på rättsstaten och kriminalpolitiken är ungefär densamma. Ni måste också förhålla er till samma EU.
Och detta är i grunden bra, det finns ofta en bred samling i mitten kring viktiga frågor. Det kan vara en kreativ miljö för att skapa en bra kriminalpolitik.
Inom alliansens samarbete fungerar det inte så att fp skulle ha dubbelt så mycket att säga till om som c för att de hade dubbelt så många röster i förra valet. Det kan jag garantera. Vi är fyra likvärdiga partier. Det kanske kan reta en del moderater, men så är det.
Leffe, jag beklagar att du inte ser skillnaden i min och Centerpartiets grundsyn på integritetsfrågor och socialdemokraternas, men jag hoppas att andra gör det.
Johan, du kan väl försöka förklara skillnaden i grundsyn, dels i förhållande till (s), dels i förhållande till (fp)?
Om alliansen vinner valet kommer ni att slåss om ministerposter. Grundläggande då kommer nog att vara röststyrkan. När ni väl bildat regering kommer ni att slåss i viktiga frågor, också då kommer röststyrkan att vara viktig.
För du anser väl inte att du lika gärna ser att någon röstar på moderaterna som på centern, eller att var tyngdpunkten hamnar i alliansen är irrelevant?
Om (kd) får 2,8% – kommer de fortfarande aty ha inflytande på alliansens politik då?
Bra inlägg och vettiga kommentarer
Jag reagerade också på det faktum att inte ens hälften av svt:s sammanställning var av typen integritetskränkande. Synd att dom på det viset tar luften ur en debatt och diskussion som är viktig.
Nu har jag inte räknat här ovan men jag fick det till 7 st. förslag där man kan diskutera ev. kränkning av den personliga integriteten.
Leffe, jag tycker att teledatalagringen visar tydligt på skillnaden mellan C och S/Fp i integritetsfrågorna. Teledatalagringen förbättrar säkert möjligheten att lösa några brott, hur betydelsefullt det är finns det olika meningar om, men medan S/Fp säger ja utan några större funderingar på den integritetskränkning som åtgärden innebär så funderar vi i Centerpartiet ett varv till. Vi gör en integritetskonsekvensbeskrivning och i den avvägningen mellan behovet och kränkningen av personlig integritet. Vi kom fram till att behovet inte motiverar integritetskränkningen och därför sa vi nej.
När det gäller samarbetet inom alliansen så är vi fyra lika parter i alla de diskussioner som vi har före valet. Valresultatet i höst bestämmer givetvis hur statsrådsposterna ska fördelas. Det största partiet får flest poster, inget konstigt med det. Och visst har det stor betydelse vilket parti som har ansvarig minister för vilket departement. På det sättet har det röststyrkan inom alliansen stor betydelse. Om Kd skulle åka ur riksdagen, vilket jag inte hoppas, så deltager de inte i regeringsarbetet och skulle givetvis ha mycket lite inflytande.
Stefan, jag får det till minst 10, kanske upp till 15 förslag med kränkning eller försämring för den personliga integriteten, men det beror mycket på vad man menar med personlig integritet. Varje straffhöjning skulle ju kunna sägas vara en kränkning av den personliga integriteten, det är mycket värre att sitta 12 månader än 9 månader i fängelse.
Läs SvD Brännpunkt idag
Tycker att det är en ganska bra artikel av Thomas Ahlstrand. Han glömmer dock vissa av åtgärderna i sin sammanställning, t.ex. DNA, maskeringsförbud, Säpos rätt till patientuppgifter osv.
Dessutom gör han misstaget angående teledatalagringen som även Bodström och så många andra gör. Det är, åtminstone enligt mitt sätt att se det, en enorm skillnad mellan att telebolagen sparar uppgifterna för fakturering efter överenskommelse med kunden (man godkänner det när man tecknar abbonemanget) och att staten tar sig rätten att lagra uppgifterna.
Jag tror du missuppfattat datalagringen – den ställer krav på teleoperatörer (m.fl.) att lagra uppgifterna. Det är inte staten som lagrar dem.
Staten kan dock, genom sedvanliga rättsliga åtgärder, kräva fram uppgifter från teleoperatörerna. Men det enligt de regler som gäller för de rättsliga åtgärder redan idag.
Den stora skillnaden är kravet på att lagra uppgifter.
Jag har inte missuppfattat datalagringen det minsta, däremot uttryckte jag mig kanske otydligt. Men det kvittar för skillnaden är lika avgörande. Bodström, som du försvarar Leffe, uttrycker sig likadant varje gång. “Uppgifterna lagras redan.”
Jo, men det är en gigantisk skillnad mellan att operatör och kund kommit överens om det och att staten bestämmer att uppgifterna ska lagras.
Johan – i teorin är det naturligtvis en avsevärd skillnad. I praktiken finns ingen möjlighet för en kund att idag välja att uppgifterna inte lagras.
Jag försvarar inte Bodström, jag önskar bara att diskussionen faktiskt fick handla om de liggande (och eventuellt kommande) förslagen/direktiven, inte om mer eller mindre fria fantasier.
Även personer som är kritiska mot de förslag som nu läggs borde ha ett intresse av högre grad av saklighet i debatten. Kritiken har nämligen ingen som helst effekt om den uppfattas som fullkomligt orimlig och utan koppling till verkligheten.
Det är bättre att lägga fokus på de saker som eventuellt kan vara riktigt problematiska, en sådan sak är tvångsmedelsanvändning utan konkret brottsmisstanke. Där finns det verkligen något att diskutera för det är ett paradigmskifte i svensk straffprocessrätt. Men för att klara den diskussionen måste man vara insatt i dagens svenska system för straffprocessrätt. Min gisning är att det idag finns max 10 riksdagsledamöter av 349 som kan tala om var någonstans man hitar reglerna om straffprocessrätt och straffprocessuella tvångsmedel. Och de som kan frågan – poliser, domare, åklagare och advokater – de håller sig tyvärr utanför den svenska debatten i hög utsträckning och lämnar fältet fritt för “it-strateger” och andra.
En annan sak som tål att diskuteras är frågan varför vi lägger så mycket fokus på terroristbekämpning, trots att terrorism är ett relativt litet problem i vår del av världen. Det är ett skrämmande problem, visst, men vem är det vi spelar i händerna när vi låter oss skrämmas och investerar enormt med tid och resurser på terroristbekämpning? Jo, terroristerna.
Men istället för diskussion om viktiga frågor fastnar vi i en diskussion om ett storebrorssamhälle som inte finns. Oändligt tröttsamt, men i grunden kanske ett teken på att vi har det så bra att vi har tid för oväsentligheter?
Teori eller praktik, för mig är det en avgörande skillnad att staten bestämmer något eller att två parter bestämmer att det ska vara så (med fasta priser finns det alternativ, det är just det som Bodström är rädd för).
När du skriver om saklighet, betyder det att du inte tycker att jag är saklig i debatten?
Men du har rätt i både hur få riksdagsledamöter som “kan frågan” (så är det med de flesta frågor eftersom vi måste specialisera oss för att hinna med) och att fokuseringen på terroristbekämpning är överdriven i förhållande till andra kriminalitetsproblem.
Men saken är ju just den att Bodström m.fl. använder just terroristhotet för att motivera införandet av allt fler integritetskränkande lagar. Så nog hör de två diskussionerna ihop.
Jag tycker att du är saklig, men att det finns element i den här debatten som inte anstränger sig för att vara sakliga. Från båda håll.