Linander tycker!
Korta mer eller mindre genomtänkta tankar efterfrågar likasinnade kommentarer.

Frågan är inte så enkel som man skulle kunna tro. I kvällens “Agenda” på SVT berättade Ohly att han inte längre kommer att kalla sig för kommunist. Men på frågan om han fortfarande är kommunist svarade han inte. En aning till svar gav han när han sa att han är sina ideal trogen. Om han tidigare varit kommunist för att det är hans ideal så är han alltså fortfarande kommunist.

Vad har då blivit bättre av denna omvändelse under galgen? Ohly själv tror att han kommer att få ut vänsterpartiets budskap på ett bättre sätt om inte det inte skyms av kommunistbegreppet.

Jag tror att han kommer att få dubbel kritik. De rättrogna kommunisterna inom vänsterpartiet kommer att kritisera honom för att han inte vågar stå för sina ideal och de så kallade förnyarna kommer att kritisera honom för att han inte tar tydligt avstånd från kommunismen utan bara slutar att använda begreppet om sig själv.

Mitt tips är att vänsterpartiet är splittrat inom fem år och Lars Ohly själv kommer att sitta någonstans mittemellan och undra vart han hör hemma.

Idag hade nazisterna i Nationalsocialistisk Front tillstånd för en demonstration i centrala Linköping. Hur illa jag än tycker om deras inhumana och rasistiska åsikter så har de rätt att demonstrera. Tyvärr tycks s.k. motdemonstranter vilja hjälpa dem att få fler sympatisörer. Det tror jag är den direkta följden av att maskerade personer som kallar sig antirasister börjar kasta sten, inte bara mot nazisterna utan även mot polisen och dessutom var det en sjuk människa som knivrånade en polis på hans radio. Obegripligt dumt!

Självklart tycker jag att vänsteraktivisterna (enligt Corren) också har rätt att ha sin motdemonstration, och jag tycker till och med att det är bra att de engagerar sig för att visa att nazisterna inte hör hemma i Linköping, eller i Sverige eller världen för den delen. Men varför kasta sten, cyklar (?) och annat på polisen? Varför råna en polis på hans radio?

Hade motdemonstranterna haft sin tillståndsgivna demonstration lugnt och samlat för att visa på massivt motstånd mot att nazisterna finns i Linköping så hade det givit respekt och dessutom hade NSF inte fått uppmärksamhet i all nationell media. Jag kan tänka mig att nazisterna i NSF jublar över att vänsteraktivisterna hjälper dem genom att uppföra sig som svin mot vårt samhälle. För det är vad jag tycker att de gör. Att kasta sten mot polisen som ska upprätthålla ordningen i samhället är svinaktigt och att råna en polis på hans radio är ännu värre.

Under rubriken “Olyckligt fildelningskrig” skriver Ulf Blomqvist, forskarstuderande, Lars-Erik Eriksson, teknisk doktor, Olle Findahl, professor, Håkan Selg, seniorkonsult och Roger Wallis, professor, på Svenska Dagbladets Brännpunkt det bästa jag läst om fildelning på mycket länge.

Deras sista stycke är klockrent: “Upphovsrätten skall försvaras. Men samhället kommer enbart att acceptera detta om dess tillämpning åstadkommer vad som uppfattas som en rimlig balans mellan allmänhetens och upphovsmännens intressen. Långsiktigt måste siktet ställas in mot ett innovativt och kreativt samhälle där teknikutvecklingen kan utnyttjas fullt ut och de som ger oss nya idéer och glädje får rimlig ersättning för sina insatser.”

Riktigt bra att professorer och andra oberoende med hög trovärdighet går in i diskussionen. Tack för det.

Ett lite pinsamt erkännande. Men min son sov så oroligt och bäst gick det när han låg på min mage, så jag fastnade helt enkelt framför TV:n utan att nå fjärrkontrollen och TV4 stod på. (Dessutom fastnade jag ganska snabbt i de märkliga intrigerna och ville inte byta kanal.)

Det kanske är någon som följt programmet och kan berätta en sak för mig. Varför inriktar TV-produktionen och deltagarna sig på “Maries otrohet” mot Natacha och inte på vad David gjort? Det är han som först hade ett förhållande med Natacha och sedan direkt när hon försvunnit låg med hennes kompis. Marie kunde inte ens veta om vad Natacha tyckte om David. Det är han som betedde sig som ett stort svin som ville ha sex med så många silikon-tjejer som möjligt, ändå vänds ilskan mot Marie. Jag förstår ingenting.

Nu tänker SVT dessutom göra en politik-dokusåpa inför valet. Jag gillar inte att man försöker göra politiken till underhållning, men om SVT gör dokusåpan på rätt sätt så kan det ge nytt intresse till politiken. Det allra viktigaste är att de inte “snuttifierar” politiken så att det gäller att tycka om enstaka frågor. Politik är en helhet och ställningstaganden bygger på grundläggande värderingar och ideologier. Dessutom går det inte att vara för allt som kostar, då går inte budgeten ihop. Hur som helst ska det bli intressant att se om SVT väljer att göra det hela till publiklockande underhållning som inte har mycket gemensamt med verkligheten eller om de faktiskt tänker spegla politiken som den verkligen är.

Att intagna rymmer från sina fängelsestraff är tyvärr inte så ovanligt som man skulle hoppas. Ikväll har det hänt på nytt när två rymde från anstalten i centrala Norrköping. När jag läste nyheten på dn.se så reagerade jag inte så mycket på själva rymningen utan på:

“De båda männen – enligt polisen födda 1970 och 1980 – sågs klättra över muren av ett vittne vid 19-tiden, men fängelseledningen var tvungna att räkna in fångarna för att kunna konstatera att en flykt verkligen skett.”

Menar de att rymningen kunde ske utan att någon anställd såg det “live” eller på övervakningskamera? Och om nu ett vittne såg det och meddelade anstaltsledningen, kunde de inte titta på en inspelning av övervakningskameran? Att behöva samla ihop alla intagna för att räkna dem verkar osannolikt omodernt. Hur lång tid tog inte det och därmed fick rymmarna ett extra försprång. Pinsamt för svensk kriminalvård.

Det var ganska väntat. Båda “sidorna” kan framställa sig som vinnare men känner sig nog som förlorare. Det blev bara böter och därför ska inte IP-nummer lämnas ut, men å andra sidan godtog domstolen en skärmdump som ett starkt bevis.

Trots allt tycker jag nog att Antipiratbyrån ska vara nöjdast. Domstolen sa tydligt att fildelning av en film inte är ett “småbrott”. Det blev visserligen “bara” böter, men det blev oväntat höga böter (intressant att filmen Hip Hip Horas regissör Teresa Fabik tycker att böterna var för höga). Dessutom visar Västerås TR att de anser att Antipiratbyrån har oklanderlig trovärdighet. Skärmdumpen godtogs och en kommentar var att Antipiratbyrån inte har någon anledning att försöka sätta dit någon oskyldig. Det har de säkert inte, men jag tycker ändå att det är ett rättsosäkert resonemang.

Oavsett vem som lägger fram ett bevis i domstol så bör detta bevis granskas. Kan det vara fel/missvisande så kan det vara det oavsett vem som lägger fram beviset. Om en polis vittnar i en rättegång så måste givetvis även detta vittnesmåls sanningshalt granskas. En domstol ska aldrig utgå från att någon har så hög trovärdighet att man kan utgå från att beviset/vittnesmålet är helt rätt.

Västeråsdomen är säkert bara en början. Jag är övertygad om att ytterligare fildelningsmål kommer att nå domstolarna för att fastställa rättspraxis. Jag hoppas att jakten inriktas på de personer som tjänar pengar på fildelning eller regelmässigt tillgängliggör ny musik, film och spel, och inte på vanliga svenska ungdomar som är ute efter några låtar.

Idag slutade Malmö FF:s usla säsong lika illa som man hade kunnat förvänta sig. Efter Champions League-kvalfiasko och UEFA cup-misslyckande så borde man väl ha tappat hoppet. Men inte. Jag stod där på Malmö Stadions ståplatsläktare och trodde på vinst och därmed en tredjeplats och följaktligen Intertoto och Royal League.

Hammarby var bättre. Det finns inga ursäkter. MFF:s B-lag (från startelvorna i våras fanns bara Asper, Olof Persson, Elanga och Daniel Andersson kvar, och då var Persson och Elanga på nya positioner) var för vekt och chanserna blev aldrig speciellt farliga. Nu slutade vi på en riktigt pinsam femte plats i Allsvenskan. I poäng närmre Landskrona på kvalplatsen än Djurgården i toppen.

Nu krävs det nya tag i klubben. Ny tränare är klar och nu behövs det en rejäl rensning och förstärkning av truppen. Ska vi vara med och slåss om Lennart Johanssons pokal i oktober nästa år så krävs det bra förstärkningar i alla lagdelar.

Som jag önskar att jag inte brydde mig så mycket, då hade jag sluppit lidandet.

(Så typiskt att mannen beskrivs med efternamnet och kvinnan med förnamnet, ett gammalt sätt att förminska kvinnans betydelse.)

Aftonbladet lyckas verkligen koka sopa på en spik. Sanningen är att Maud Olofsson ska hålla två föredrag på konferensen i Turkiet som Aftonbladet försöker göra en skandal på. Hon ska hålla två föredrag, ett på tisdagen och ett på torsdagen. Hon kommer ner till Turkiet på måndagskvällen och åker hem igen på torsdagseftermiddagen efter det andra föredraget.

Självklart ska Svenskt Näringsliv som anordnar konferensen betala för hennes resa och uppehälle. Jag hade blivit betydligt mer upprörd om Centerpartiet skulle stått för räkningen. Då hade väl rubriken blivit att skattepengar betalar resa till näringslivets lyxkonferens i turisparadis (en del av Centerpartiets intäkter består av det skattefinansierade partistödet, så de hade nog fått till en “skandal” på det också).

Mest upprörande tycker jag att den lilla rutan om muta och bestickning är. Det finns ingenting som ens kan missuppfattas som en muta, men självklart sätter Aftonbladet dit den lilla rutan för att slöläsande personer ska koppla “Reinfeldt och Maud” till mutor.

Folkpartiets Maria Carlshamre dömdes för bokföringsbrott och nu kräver folkpartiet att hon ska lämna sin plats i Europaparlamentet. Carlshamre kontrar med att hon inte alls tänker lämna. Hon har ett personligt mandat och tänker fullfölja det.

Givetvis har hon all rätt i världen att sitta kvar i de fyra år som återstår av mandatperioden. Men sedan tycker jag att en märklig inkonsekvens dyker upp. Varken Maria Carlshamre själv eller folkpartiet tycks se någon anledning till att hon ska lämna partiet.

Om folkpartiet beslutar sig för att offentligt avrätta henne för det brott hon begått och kräva att hon lämnar Bryssel så borde de vara tämligen upprörda på det hon gjort. De bör också bli ännu mer upprörda när hon svarar att hon tänker sitta kvar mot partiledningens uttryckliga vilja. Bör inte konsekvensen, för att kravet på avgång ska ha någon som helst trovärdighet, bli att de utesluter henne ur partiet?

Jag har förståelse för att folkpartiet inte vill ha en dömd person på ett av sina viktigaste förtroendeuppdrag. Jag har också förståelse för Maria Carlshamre. Hon fick 17 000 personkryss i valet och kryssade sig därmed till Bryssel. Hon känner sig som vald som person och inte vald för ett parti. Men jag har inte förståelse för att båda tycker det är okej att fortsätta arbeta som om ingenting hänt. Carlshamre borde vilja lämna det parti som tar sådant avstånd från henne att de uppmanar henne att lämna sitt förtroendeuppdrag. Folkpartiet borde vilja utesluta en person som tycker att hon kan sitta kvar på en av två fp-stolar i EP utan att ha partiets förtroende.

Eller så är det så att de kommit överens om att partiledningen måste ta tydligt avstånd från hennes handling för att behålla trovärdigheten i sin hårdare-tag-mot-brottslingar-politik, men att de ändå tycker att hon bör kunna stanna kvar eftersom stormen blåst över till EP-valet 2009 och då kan hon åter vara en röstmagnet.

Men det är givetvis bara en liten elak spekulation.

Ibland känns den mediala världen orättvis. Ni tycker säkert att jag bara är gnällig, och det kanske jag är, men jag tycker ändå att det känns orättvist. Vadå?

Jo, idag kom HD-domen om den rattfulle man som utanför Umeå körde ihjäl en farmor och hennes barnbarn. TR- och HovR-domen på 1,5 års fängelse fastställdes. Riksåklagaren hade överklagat till HD eftersom de tycker att 1,5 år för ett så här grovt vållande till annans död är för lite när straffskalan sträcker sig till 6 år. HD tyckte inte det. Man kan fråga sig vad som ska krävas för 6 års fängelse. När vårdslösheten ligger så nära uppsåt borde åtminstone övre halvan av straffskalan kunna användas. Men givetvis är det inte HD som har fel, utan det är lagen som måste ändras.

Självklart gör media uppföljningar och på TT kan man läsa att folkpartiet krävt i en motion att en motsvarande situation ska kunna bedömas som dråp. Det är glädjande att folkpartiet nu tycker som vi i Centerpartiet, men det känns orättvist att det nu framstår som att det är de som drivit frågan. Den 22 oktober förra året skrev jag om rattfylleri och dråp. Då hade jag och Centerpartiet nyligen motionerat i frågan, vi var då enda partiet. I år tycks fp hängt på. Jag ska också vara självkritisk, vi i Centerpartiet är allt för ofta för långsamma med att kontakta media i aktuella frågor som man kan förvänta sig att de ska rapportera om på kvällen eller ska skriva om dagen därpå. Det finns många andra partier som har en helt annan vana att använda den mediala situationen.

Då för snart ett år sedan skrev jag att jag skulle ta upp frågan i Riksåklagarens rådgivande nämnd där jag är ledamot. Det har jag gjort och så sent som för en och en halv vecka sedan pratade jag med Riksåklagaren om det när vi hamnade bredvid varandra på en middag. Han tycker inte att det är orimligt att tala om eventuellt uppsåt i de här situationerna men ingen åklagare har hittills drivit det i domstol.

Nu är jag inne på min andra dag som föräldraledig. Visserligen har jag redan hunnit vara inne på kontoret och haft ett möte med Allians för Sveriges rättspolitiska arbetsgrupp som jag sitter med i. Men ändå, det är underbart att vara föräldraledig.

Ännu känns det väl mest som en längre helg. Som nu i eftermiddag somnade vi tillsammans och jag sov en hel timme (Erik sover fortfarande, därav tiden till att blogga). Tänk att få sova på en tisdagseftermiddag. Lyx. Och att dessutom få göra det med sin son efter massor av bus är sjukt härligt.

Är du pappa? Ta ut så mycket föräldaledighet som du kan! Jag är inte det bästa föredömet, ska bara vara hemma året ut, men med nästa barn (om det blir fler, det vet man aldrig) kan jag redan nu säga att jag kommer att vara hemma längre.

Det är inte ofta min hemstad Lund befinner sig i händelsernas centrum. Men dagens gripande av Mogadishus polischef Abdi Qeybdiid lär få uppmärksamhet långt utanför Sveriges gränser. Han är misstänkt för folkmord under krigen i Somalia på 90-talet.

Det märkliga är kanske inte att han grips i Lund, utan att han faktiskt varit här på en konferens inbjuden av Sida! Det är alltså svenska staten som bjudit in och finansierat en massmördares medverkan vid en konferens i Sverige. Man frågar sig vilken kontroll Sida har över sina samarbetspartner runt om i världen.

Visst kan man säga att det inte är lätt för Sida att kontrollera vad personer gjort tidigare i sitt liv, men i det här fallet är han tydligen känd som “bödeln från Somalia” bland svensksomalier. Man bör kunna kräva att en sådan bakgrund kommer fram vid en åtminstone grundläggande kontroll över vilka personer man samarbetar med.

Såg en intervju med Zoran Lukic inför matchen mellan Örgryte och Djurgården, dvs mellan hans nuvarande klubb och hans förra klubb som han förde till dubbla SM-guld. Han hävdade med det bestämdaste att han och spelarna skulle göra allt för att stoppa Djurgården på sin väg mot nytt SM-guld.

Så måste han givetvis säga, men ärligt talat så finns det ingenting som tyder på att det finns riktig vilja bakom orden.

Lukic har självklart en del av sitt hjärta kvar i Djurgården. Har man haft så grymt framgångsrika år i en klubb så slutar inte hjärtat att slå lite grann för fortsatt framgång. Det betyder inte att han inte är en bra tränare för Örgryte, men nu handlar det om en betydelselös match för Örgryte medan den kan med mycket stor sannolikhet betyda guld för Dif.

Men Lukic är långt ifrån den enda Öisaren som inte går in med 100% vilja att vinna imorgon. På planen finns det 11 till. Skulle Hammarby-spelarna slita som djur för att hjälpa Djurgården till ett SM-guld? Skulle MFF-spelarna ge det där sista för att hjälpa Helsingborg till guldet? Knappast. Lika lite vill en Öisare hjälpa IFK Göteborg till Lennart Johanssons pokal.

Och då har jag ändå inte skrivit om Öis-supportrarna (supporterföreningen heter Balders Hage, varför de heter som ett klassiskt röjdansställe i de djupa småländska skogarna kan man undra). Det är klart att de vill vinna alla matcher (tror bara att det är Black Army som krävt att deras lag ska förlora, det hände när AIK skulle möta MFF och himmelsblått slogs mot Dif om SM-guldet), men inte är de ledsna om deras lag ser till att Blåvitt inte tar guldet.

Ingenting, absolut ingenting talar för att Örgryte slår Djurgården och då är SM-guldet klart oavsett hur de s.k. Änglarna spelar mot Hammarby (som å andra sidan inte vill hjälpa Dif, men har själv en Royal League-plats att spela om). Dif har så mycket bättre målskillnad att det i praktiken kommer att vara klart. Som MFF:are så är det aldrig roligt att inte vinna, men det är bra mycket bättre att Dif tar guldet än Blåvitt.

Det är förmodligen ingen som är överraskad. På OECD-listan över skattetrycket tar Sverige hem “segern” som enda land över 50%. Jag tycker verkligen inte att vi ska sträva efter USA:s skattetryck på ca 25%, det är ett allt för osolidariskt samhälle enligt mitt sätt att se det, men nog finns det andra länder som vi definitivt borde jämföra oss med.

Enligt en SvD-artikel så ligger Danmark, Belgien, Norge och Finland närmast bakom oss. Jag tycker att det skulle vara mycket intressant att jämföra Sverige med dessa fyra länder, och kanske även med några andra europeiska länder, för att se vad som skiljer oss åt. Varför kan alla andra länder ha ett lägre skattetryck? Ligger hela sanningen i att Sverige har ett “bättre” välfärdssamhälle som helt enkelt kostar mer? Jag är tveksam till detta. Tror att många av de andra OECD-länderna har det precis lika bra som vi, men lyckas ha ett lägre skattetryck i alla fall. En vetenskaplig granskning skulle förmodligen ge intressanta svar.

Först av allt vill jag säga att det är för j-vligt att det finns personer som hotar och hatar Tiina Rosenberg för hennes engagemang i Feministiskt Initiativ. Hot och hat hör inte hemma i politiken, eller någon annanstans heller för den delen.

Men idag var det patetiskt att läsa hennes artikel på DN-debatt. Först beklagade hon sig över att feminismen blivit ett skällsord de senaste månaderna, helt utan att koppla det till sig själv och FI. Om man propagerar för sådan radikal genusfeminism som Rosenberg gör och samtidigt hävdar att det ska vara åsikten för “feminismens parti”, då ska man nog inte förvåna sig över att fler vänder sig bort från feminismen och till och med använder ordet som ett skällsord.

För det andra är hennes anklagelser och polisanmälan mot Timbro något av det mest pinsamma jag läst på DN-debatt. Hon hävdar att Timbro mordhotat henne genom att skicka en bok med en personlig hälsning. Hon felciterar brevet och säger: “Utan att vara någon större anhängare av maffiafilmer känner jag igen Gudfadern när han talar.”

Tror hon på fullaste allvar att Timbro mordhotar henne? Hon verkar tro att hon är den enda som får en bok hemskickad från Timbro (Tiina, jag är inte någon jättekändis och jag har till och med fått mer än en bok hemskickad från dem…) och drar häpnadsväckande slutsatser. Självklart har hon haft en jobbig period, men att skriva på DN-debatt att Timbro mordhotar henne, det är att ha tappat huvudet totalt.

Hej! Nu är det alldeles snart dags för föräldraledighet. Jag längtar oerhört. Inte för att jag vantrivs med att vara riksdagsledamot, alla som känner mig vet att jag nästan är förälskad i politiken, utan för att jag längtar efter att få vara med Erik dygnet runt och ha det fulla ansvaret för honom. Ni är säkert många som känt detsamma, det är slitsamt att åka på morgonen när barnet inte har eller precis vaknat och sedan komma hem så sent att det redan somnat. Nu ska jag vara en hundraprocentigt närvarande pappa i ca 2,5 månad och det känns riktigt bra.

Under min ledighet kommer som ni vet Stina Larsson att tjänstgöra för mig. Kontakta gärna henne om det gäller någon riksdagsfråga eller om ni kanske vill ha en till något offentligt möte eller liknande. Själv ska jag försöka att hålla mig borta, men det kommer givetvis inte gå fullständigt. Mailen kommer jag säkert att läsa och besvara varje dag (när Erik somnat).

Detta har hänt

Den 1 oktober stod jag i Alliansens monter på Skånemässan. Och så mycket folk det kom! Mängder av människor kom fram för att få en knapp att sätta på jackan, för att säga ”håll nu ihop och se till att vi får en ny regering” eller för att vara med på vår enkät. Det var verkligen positivt. Med ett sådant intresse runt Alliansen så är det svårt att tro att vi inte ska lyckas om 11 månader. Men, men, men – vi vet att när den socialdemokratiska valmaskinen med tusentals fackligt aktiva drar igång så kan de få en ordentlig uppgång. Det kommer definitivt att krävas mycket jobb för att vinna valet, och inte minst från oss i Centerpartiet för att få det väljarstöd som det finns klar potential för. Som det känns nu så är 8-10 % ingen omöjlighet, men det är lång väg dit.

I början av förra veckan var det många gruppmöten för att fastställa vår budgetmotion. Jag bifogar hela motionen så får ni själva läsa de stycken som intresserar, den innehåller ju en hel del. Ska jag bara nämna en sak om budgeten så är det satsningar på fler jobb. Det är den totalt sett övergripande frågan. Med lägre arbetslöshet, bättre rehabilitering så att sjukskrivna kan komma tillbaka i arbete och bättre företagsklimat så skulle vi kunna nå långt. Mycket pengar i statsbudgeten skulle frigöras för otaliga satsningar och skattesänkningar för låg- och medelinkomsttagare. Ärligen ska jag säga att jag är lite missnöjd med att jag inte fick mer pengar till rättsväsendet. Jag tycker att det skulle behövas ännu större satsningar på polisen. Nu har vi 400 mkr mer än regeringen i vårt budgetförslag, men jag skulle gärna ha haft uppemot en miljard mer. Men, det är nog så att jag prioriterar rättsfrågorna högre än övriga i riksdagsgruppen eftersom jag sitter med dem dagligen.

Den 4/10 gjorde jag en kul sak. Jag åkte upp till Piteå och delade ut Centerpartiets Jämställdhetspris 2005 till Piteåuppropet. Dessa män som drog igång ett nätverk för att protestera mot mäns våld mot kvinnor, unkna attityder, sexism och allmänna nedsättande kommentarer. Deras upprop har spritt sig till många andra städer och samhällen i vårt land och i Piteå finns det numera till och med ”vägskyltar” runt om i staden där det står att i Piteå ska det råda kvinnofrid. Priset var ett vackert diplom och 10 000 kr. Både tidningar och lokal-tv var där och det var faktiskt lite nervöst att hålla tal och framföra motiveringen. Det var allra första gången som jag delar ut ett pris (en gång var jag folkdansdräktsklädd ”blompojke” vid Romelecupen i Veberöds prisutdelning, men det var liksom inte riktigt samma sak….).

Vidare har jag varit på första mötet med Centerpartiets Mångfaldsgrupp. Vi är åtta ledamöter i gruppen, varav två riksdagsledamöter, och partistyrelsens Muharem Demirok från Örebro är ordförande. Uppdraget är att öka Centerpartiets väljarandel bland invandrare. Ett stort uppdrag, det såg allt annat än bra ut 2002. Ska vi växa i städerna så är invandrargruppen en nyckelgrupp och då gäller det att vi lyckas kommunicera den politik som vi har och som vi faktiskt tror skulle vara lösningen på de segregationsproblem som vi ser. Inte minst småföretagarpolitiken är väldigt viktig för många invandrare.

Den här veckan har det hittills varit många möten men ändå ganska lugn. Det har varit möte med Riksåklagarens rådgivande nämnd, justitieutskottet och riksdagens narkotikaprojekt, samt gruppmöte som vanligt. Dessutom har jag skrivit en ny krönika till Trelleborgs Allehanda.

Kommande

Idag, imorgon och på fredag har jag en praoelev med det vackra namnet Johan. Han kommer från Båstad. Idag har han lyssnat på hela partiledardebatten, vilket var en bedrift. Jag hörde det mesta, men till och med jag blev sömnig. Tråkighetsfaktorn var enorm, inte minst för att Göran Persson är så våldsamt gnällig. Ingenting presenterade han vad socialdemokraterna vill göra om de åter vinner valet 2006. Det enda han pratar om är hur bra det går för Sverige och hur fel de borgerliga partierna har. Maria Wetterstrand var tydligast av alla, hon pratade konstant miljö.

Imorgon ska jag själv vara med i den allmänpolitiska debatten och tänker då prata om vägar för att minska brottsligheten. Jag tror att det sänds på SVT 24, så har ni tid så finns jag i rutan vid kl. 13. Imorgon, torsdag, är också min sista dag här på kontoret och för Stinas skull ska jag städa. Det behövs (utan överdrift).

På fredag är det Region Skånes Unga Tankar i Landskrona. Denna dialogkonferens mellan ungdomar och politiker som är en gång i halvåret och som jag startade när jag var politisk sekreterare i Region Skåne. Den här gången är temat ett mångkulturellt samhälle.

På lördag har Lunds kommunkrets ett strategimöte i Södra Sandby, men sedan är det dags att ta det lugnt. På måndag börjar Sussi jobba och jag får Erik ”för mig själv”. Vi kommer att vara mycket i Veberöd hos mina föräldrar, men vi planerar också att hinna åka upp till Fredrik Jarl i Dalarna (köpt hus i Floda) som är föräldraledig med Lina. 2, 5 månad går fort och innan vi vet ordet av är det jul och nyår.

Jag återkommer någon gång efter nyår när riksdagen dragit igång igen, troligtvis vecka 4. Men är det något så går det givetvis bra att ringa eller maila även nu under hösten.

Kajsa Ingemarsson har nog gjort sig mest känd som en kul programledare för t.ex. Godafton Sverige och Teveteve, men hon är också en charmant författare.

Inte enklare än så är en bok som alla relativt nygifta småbarnsföräldrar borde läsa. Jag är ju själv än sådan. Man känner igen sig, eller hur det skulle kunna vara. För att ingen som läser detta och eventuellt känner min fru ska behöva ringa till henne och berätta att jag funderat på att vara otrogen, så läs till slutet av min recension innan ni ringer…

Äktenskapet börjar gå allt mer på rutin. Den där glöden som man kände i början har svalnat. Hämta och lämna på dagis. Karriären står stilla. Livet känns lite grått och småtrist. Plötsligt dyker det upp en ny person i tillvaron. En man som bekräftar och uppmuntrar, som säger att de nya stövlarna är snygga, som bjuder ut på arbetslunch, som visar att du är värd lite mer än vad du har, plötsligt är det oskyldiga inte så oskyldigt längre.

Men är gräset verkligen grönare på andra sidan? Vad betyder stabilitet i ett förhållande? Hur jämför man en lördagskväll hemma med barnen med en kväll på nattklubb? Vad är egentligen viktigast?

Kan 253 sidor vardag vara något att läsa? Ja, definitivt, jag tycker att boken är lysande. Slutsatserna som jag tror är nyttiga för alla par är att sluta aldrig att bekräfta varandra, gör avbrott i vardagen och att gräset med all sannolikhet inte är grönare på andra sidan.

Idag har det varit i förhandling i det s.k. Hip Hip Hora-målet i Västerås tingsrätt. Jag har ingen som helst insikt i målet mer än vad som stått i olika tidningar, men det är ändå svårt att inte spekulera.

Målet är oerhört viktigt, inte för att det handlar om något grovt brott utan för att det både berör många människor och kan innebära helt orimligt många nya polisanmälningar som dränker polisen. Det måste vara oerhört få personer i vårt samhälle som tycker att det här är ett för polisen högt prioriterat brott. Verkligheten för polisen är att de tvingas låta bli att utreda väldigt många “värre” brott pga resursbrist.

Jag tänker trots allt inte spekulera i hur Västerås TR kommer att döma i just det här fallet, men jag har en uppfattning generellt för “fildelningsbrott”. Att prata om fängelsestraff är befängt. Jämför man med snatteri och skadegörelse, som visserligen bara har max 6 mån respektive 1 år fängelse i straffskalan, så var det 2004 33 snatterimål av 3 223 som slutade i fängelsedom samt 48 av 1 491 skadegörelsemål som slutade med fängelse. Jag kan tänka mig att det i dessa fall handlade om ett stort antal upprepade brott.

Det enda rimliga straffet för olaglig fildelning är böter. Givetvis ska även fängelsestraffskalan kunna användas, det tycker jag även om jag röstade emot att det ska vara olagligt att ladda ner från nätet, men då måste det handla om en kommersiell nedladdning, upprepad brottslighet eller ett mycket stort antal brott.

Det ska hur som helst bli mycket intressant att se domen när den kommer om någon eller några veckor.

En motion som jag tillsammans med Lars Lindblad (m), Christer Nylander (fp) och Kenneth Lantz (kd) varit huvudansvarig för och som samtliga borgerliga skånska riksdagsledamöter skrivit under.

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av regional tillväxtpolitik.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att den regionala beslutskraften och beslutskompetensen utvidgas för Skånes del.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av en ny bostadspolitik som motverkar bostadsbristen i Skåne.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en gemensam dansk-svensk 24 timmars myndighet.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att skattekompensationen från Danmark till Sverige fördelas ut till region Skåne och de skånska kommunerna.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av omförhandling av skatteavtalet med Danmark avseende bemanningsföretags möjligheter att verka på båda sidor om Öresund.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om satsningar på skånsk infrastruktur.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att de prioriteringar som görs i RTI-planen bör öka i betydelse i samband med fördelningen av de nationella infrastruktursatsningarna.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utbyggnad av E22.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en tidtabell för byggandet av en förbindelse mellan Helsingborg och Helsingör den så kallade HH- förbindelsen.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en järnvägsförbindelse mellan Kastrup och Sturup.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Skåne skall få gå före och bli försöksregion för förenklade regler vad avser skattepolitik, förenklingar för företagande, arbetsrättslagstiftning och arbetskraftsinvandring.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Skåne skall få gå före och bli försöksregion för skatteavdrag för hushållsnära tjänster.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om gårds- och fabriksförsäljning samt provsmakning av alkoholhaltiga produkter.

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett livsmedelsinnovationscentrum.

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att alla delar av Skåne skall ha rätt till den trygghet som polisiär närvaro innebär.

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att svenska och danska staten borde stärka forskningssamarbetet kring livsmedel, medicin och bioteknik.

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen på ett tydligt sätt engagerar sig i arbetet för att få ESS till Skåne.

19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Region Skåne borde erhålla resurser för att initiera samarbete mellan regionen och de nya medlemsländerna.

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att underlätta för studenter att studera på båda sidor sundet.

21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att svenska studenter erbudas samma möjlighet som de danska studenterna vad avser stöd för resor över sundet.

Motivering

En allians för ett bättre Skåne

Skåne behöver en ny regering. Efter många förlorade år där Skåne hamnat i strykklass när det gäller statens satsningar så behövs det förändring. Det senaste exemplet på regeringens och riksdagsmajoritetens ignorans mot Skåne är när satsningen på en utbyggnad av E22 ströks i syfte att stödja en annan regions utveckling. Allians för Skåne – moderaterna, folkpartiet, kristdemokraterna och centerpartiet – lägger här fram en gemensam motion om de politiska beslut som vi tror är nödvändiga för att Skåne skall bli en än bättre landsända att leva i.

Öresundsregionen skulle kunna bli en tillväxtmotor för norra Europa. Om Skåne får rätt möjligheter kan skåningars företagande, arbete och nytänkande skapa nya resurser för angelägna satsningar i hela Sverige. Om Skåne får rätt möjligheter kan människor få lite mer av frihet och lite mer makt över sitt eget liv.

Att det för närvarande saknas visioner och framtidsstrategier blir tydligt när man jämför Skånes möjligheter med utfallet. Det görs långt ifrån tillräckligt för att röja de hinder som finns för integration, tillväxt och skapande. Skåne behöver en ny integrationspolitik, en offensiv tillväxtpolitik och en modern syn på gränsöverskridande regioner.

Tyvärr gör inte heller regeringsunderlagets skånska representanter i riksdagen tillräckligt för att uppmärksamma Skånes möjligheter och främja satsningar på skånsk utveckling, inte heller står de tillräckligt starkt upp för genuint skånska frågor. Detta är anledningen till varför Skåne och skåningarna ofta får stå tillbaka när det gäller viktiga satsningar.

Vår skånska allians för en ny borgerlig majoritet i riksdagen siktar därför både på att nå en ny regering och en ny kraft i värnandet om skånska intressen i riksdagen. I denna motion tar vi särskilt upp några strategiska frågor som måste lösas för att skapa större möjligheter för regional tillväxt – för att i större utsträckning ta tillvara Skånes goda möjligheter.

Ett starkt Skåne är bra för Sverige

Det är tillväxt i ekonomin som en gång lyft Sverige ur fattigdomen. Det är tillväxt som förutsätts för fortsatt stärkt välstånd och möjligheter att stärka välfärden. Tillväxt kommer inte av sig självt utan skapas genom enskilda människors arbete, kunskap, nytänkande och entreprenörskap. Sverige behöver en offensiv tillväxtpolitik som röjer hinder för enskilda människors skapande.

I tillväxtdebatten används ofta ett övergripande nationellt perspektiv. Det är självklart och viktigt. Men man måste också komma ihåg att den nationella tillväxten byggs upp av regionala och lokala förhållanden. Sverige behöver både en nationell tillväxtpolitik med bättre företagarklimat och ett skattesystem som värnar de välståndsbildande krafterna och en regional tillväxtpolitik som tar tillvara lokal växtkraft, initiativkraft och entreprenörskap. Tillväxt är inget nollsummespel. Ett Skåne med stark tillväxt är bra för hela Sverige.

Olika regioner i Sverige utvecklas på olika sätt. Förutsättningarna är olika i olika delar av landet. Därför kan inte hela Sverige regionaliseras efter en och samma mall. Skall regionaliseringen bli riktigt lyckad måste den nationella likriktningen ersättas, inte av regional likriktning, utan av regional mångfald.

I en gränsregion som Skåne behövs en annan och större uppsättning kompetensområden för att underlätta Öresundsregionens integration jämfört med vad som behövs i en region i en annan del av landet, där utmaningarna och förutsättningarna är andra.

Olikhet och mångfald i ett så stort land som Sverige är en tillgång. Därför bör olika modeller för regionalisering kunna prövas i olika delar av landet, så att man på olika håll kan se vilka lösningar som bäst tar vara på de olika förutsättningarna som finns.

I Skåne råder bred politisk enighet om det positiva i att flytta ansvar från staten till regionen. Förhoppningen är att frågor om kommunikationer, näringsliv och kultur kan behandlas bättre med ett regionalt, skånskt perspektiv. Att denna åsikt är väl förankrad såväl bland beslutsfattare inom politik och näringsliv som i befolkningen i övrigt, visade den samstämmiga kritik som riktades mot regeringens försök att avbryta försöksverksamheten i slutet av förra mandatperioden.

Den regionala beslutskraften och beslutskompetensen måste utvidgas. Den så kallade PARK-kommitténs förslag angående Skåne bör i detta avseende betraktas som ett lägsta golv för omfattningen av den regionala beslutskraften. Huvudansvaret och tillhörande resurser som avser regionalpolitik, regional näringspolitik samt planering av regional transportinfrastruktur bör därför föras över från länsstyrelsen till regionen. Statliga medel för utvecklingsprojekt skall fördelas av regionen. Regionen skall också själv kunna fördela utvecklingsmedel till regionala kulturinstitutioner. Hur pengarna i den en så kallade kulturpåsen skall fördelas inom Skåne måste vara ett beslut som skall tas i Skåne.

Den skånska ekonomins utveckling

Flera olika bedömningar har det senaste året pekat på att Skåne håller på att växa in i en allt viktigare ekonomisk roll. Särskilt tydligt är det om man ställer utvecklingen i Skåne i relation till övriga delar av Sverige. Skåne, som en del av Öresundsregionen, håller på att utvecklas till Sveriges kanske främsta tillväxtmotor.

Den nya positiva synen på den skånska växtkraften står i tydlig kontrast mot den bild av skånsk ekonomi som gällde för bara något årtionde sedan. Perioden 1970–1980 präglades av stagnation och i vissa fall tillbakagång. Under perioden passerade till exempel Stockholms län Köpenhamns hovedstatsregion i invånarantal. Under slutet av 80-talet och början på 90-talet befann sig Öresundsregionen i en djup ekonomisk kris. På den danska sidan steg arbetslösheten med 5 procentenheter och på den svenska sidan med drygt 6 procentenheter.

Vid årsskiftet 2004/05 hade Skåne ca 1 161 000 invånare. Skånes folkmängd ökade med ca 8200 personer under 2004. Skåne var för tredje året i rad det län, dit det flest inflyttare i förhållande till antalet utflyttare. Det totala inflyttningsnettot detta år var 7200 personer. Skåne är fortfarande ett attraktivt län att flytta till.

Efter Öresundsbrons öppnande har invandringen från Danmark till Skåne mer än fyrdubblats. Ökningen består till största delen av danska medborgare som i stor utsträckning bosätter sig i eller kring Malmö kommun. År 2004 flyttade ca 3200 personer från Danmark till Skåne, vilket är en ökning jämfört med 2003.
Det tycks också vara så, att de personer som flyttar till Skåne generellt har högre utbildningsnivå än genomsnittet för landet, vilket också det är positivt för tillväxtkraften. Statistiken över nyföretagande visar att varannan nyföretagare har högskoleutbildning, vilket är betydligt mer än i övriga landet. Under perioden 1998 och 2002 startades totalt 1 805 nya högteknikföretag i Malmö-/Lundområdet enligt tidningen Ny teknik. Totalt var 21 371 personer sysselsatta i högteknikföretag 2002 i Malmö-/Lundregionen.

Det finns också mörka moln på den skånska, ekonomiska himlen. Ett av de tydligaste problemen i skånsk ekonomi är den höga arbetslösheten. I Skåne, liksom i övriga landet har arbetslösheten fastnat på en oacceptabelt hög nivå. Fram till ifjol sjönk antalet öppet arbetslösa något, men hela minskningen förklarades av en kraftig utbyggnad av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna och en ökning av förtidspensionärer. Under de senaste åren ökade den öppna arbetslösheten återigen. 6,5 procent av Skånes befolkning, mellan 18 och 64 år, är nu öppet arbetslösa eller i s k konjunktursåtgärder enligt AMS/SCB. För ungdomar födda utanför Norden mellan 20 och 24 år är det mycket allvarligt. Hela 24,1 procent av dessa står utanför den skånska arbetsmarknaden enligt samma källa.

I takt med Skånes ökade attraktivitet och den starka inflyttningen ökar bostadsbristen. De flesta skånska kommuner har i dag bostadsbrist. Den misslyckade bostadspolitiken håller på att bli ett allvarligt tillväxthinder. I de svenska regioner där växtkraften är som starkast är också bostadsbrist ett faktum. Priserna på småhus och bostadsrätter rusar i höjden och även i Skåne börjar så kallade svarta lägenhetsaffärer att uppstå. Det beror huvudsakligen på att det byggs för få hyreslägenheter. Skall Skånes potential kunna utvecklas fullt ut krävs att bostadspolitiken förändras. Äganderätten måste stärkas, bland annat måste upplåtelseformen ägarlägenheter snarast införas. Instansordningen inom PBL måste förkortas så att inte byråkrati hindrar byggandet av nya bostäder, hyressättningssystemet måste ändras så att det finns incitament att bygga hyreslägenheter och skatterna på boende måste sänkas.

Ytterligare ett mörkt moln är att man kan se en regional obalans inom Skåne. Mångfalden är en fördel för Skåne, men skall hela Skånes växtkraft kunna utnyttjas fullt ut krävs att Skåne blir rundare. För att stärka östra Skånes möjligheter är kommunikationerna avgörande. Skall Skånes potential kunna utvecklas fullt ut krävs dels en ny bostadspolitik, dels bättre kommunikationer mellan de delar av Skåne som har en kraftig tillväxt av arbete och de delar som erbjuder ett attraktivt boende.

Det är viktigt att förbättra den offentliga servicen från myndigheternas sida i Skåne och Öresundsregionen. Inrättandet av en 24-timmarsmyndighet är en angelägen satsning. I dag finns det ett otal olika myndigheter som skall blandas in i medborgarnas dagliga liv. Man kan jämföra detta med det danska teknologiministeriet som utformat en ”one-stop shop” för en rad myndighetstjänster. Man behöver inte veta vilken myndighet man skall vända sig till för att till exempel göra en ansökan. Med hjälp av digital signatur kan medborgarna utföra sina ärenden direkt på hemsidan. Samtliga kommuner använder portalen. Den svenska regeringen måste visa ledarskap och se till att en svensk 24-timmars myndighet snarast inrättas. Slutmålet borde vara en gemensam dansk-svensk myndighet.

Integrationen börjar ta fart

Ekonomisk verksamhet är till sin natur expansiv, nyfiken och gränsöverskridande. Men den är också beroende av vilka institutioner och spelregler som sätts upp. Nationsgränser kan vara effektiva hinder. Trots allt kan man se hur allt fler människor drar nytta av Öresundsregionens möjligheter. Arbetskraftspendlingen har ökat. Betydelsen av Öresundsbrons tillkomst kan inte nog understrykas.

Øresund Industri & Handelskammare visar i sitt årliga index över integrationen i Öresundsregionen en svag uppgång för integrationen det senaste året. På skalan där 100 motsvarar full integration ligger nuvärdet på 62. Detta visar att det finns mycket kvar att göra.

Målet för arbetskraftsintegrationen över sundet måste vara att det är lika naturligt att pendla mellan Skåne och Själland som mellan Malmö och Lund. Även om man ser positiva tendenser är steget långt innan man nått dit.

Under 2004 reste i snitt 17 000 personer per dag med tåg över sundet. 11 800 fordon körde dagligen över bron. Trafikökningen var första halvåret 2004 drygt 17 procent jämfört med första halvåret 2003.

Det skatteavtal som slöts mellan den svenska och den danska regeringen var välkommet. Men det innehåller en del brister, framför allt för kommunal- och landstingsnivå i Skåne. Kommunerna och landstingen erbjuder i dag samtliga invånare en hög service som betalas via skatten, sjukvård, skola, barnomsorg mm, där möjlighet att ta ut avgifter är begränsade efter riksdagsbeslut. Enligt det tecknade skatteavtalet sker en avräkning mellan danska och svenska staten. Staten kompenserar sedan hela det svenska kommun- och landstingskollektivet via det generella statsbidraget, och inkomst- och kostnadsutjämningen. Det enda rimliga är kompensationen från Danmark till Sverige fördelas ut till landstinget och kommunerna i Skåne och inte som i dag till alla kommuner och landsting i Sverige.

En stor brist i skatteavtalet är att det inte tar hänsyn till de särskilda förutsättningar som gäller för bemanningsföretag. De kommer, liksom tidigare, att hindras från att hyra ut arbetskraft över sundet. Vi anser att bemanningsföretagens anställda enbart skall beskattas i det land där de är anställda, dvs. där bemanningsföretaget har sitt kontor. Som det nu är måste de anställda och företaget skatta i två system, betala sociala avgifter till två system, begära jämkning etc., vilket gör att den administrativa tröskeln blir alltför stor och att den fria rörligheten för tjänster kraftigt inskränks. Avtalet måste på denna punkt kompletteras med en överenskommelse som också underlättar för bemanningsföretag.

Det är dags att öka tempot i integrationsarbetet. Särskild kraft bör läggas på att riva de barriärer som olika socialförsäkringssystemen innebär för pendlande arbetskraft. De svenska och danska regeringarna bör snarast upprätta en vitbok som tydligt listar vilka hinder som återstår för integrationen och inom vilken tidsperiod dessa skall avskaffas. Som ett led i att öka integrationen är det nödvändigt att ett antal av alla de hinder som finns för danska medborgare att röra sig fritt mellan Själland och Bornholm rivs. Gammal lagstiftning som sätter begränsningar för dessa människor som inte existerar inom andra delar av EU. Det skulle också kunna leda till en bättre utveckling av färjetrafiken mellan Ystad och Rönne.

En satsning på integrationen i regionen måste också innebära krafttag för att bryta det utanförskap som upplevs av många människor med annan bakgrund än den svenska. Målet måste vara att gå från bidrag till arbete, från storstadssatsningar fyllda med ord till konkreta insatser för att ge människor framtidshoppet åter. För Skånes framtid måste vi få en helt annan politik på detta område än den som nu bedrivs.

Skåne behöver en kraftfull tillväxtpolitik

Skall Skånes växtkraft tas tillvara måste vi ha en infrastruktur som ger möjligheter att ta tillvara initiativkraft, kunskap och entreprenörskap i hela Skåne och att vi har en infrastruktur som klarar att bära de transportbehov som följer på ökad ekonomisk aktivitet.

De nationella och regionala vägarna och järnvägarna i Skåne behöver tillföras en större andel av landets samlade infrastrukturmedel, så att andelen står i rimligare proportion till behovet av infrastruktursatsningar, antal invånare och antal olyckor. Dessutom behövs ett samlat grepp kring infrastrukturutbyggnaderna i Skåne. I det sammanhanget är Region Skånes arbete med den regionala planen för transportinfrastruktur (RTI-planen) central. Betydelsen av de prioriteringar som görs i RTI-planen bör öka i betydelse i samband med fördelningen av de nationella infrastruktursatsningarna.

Tyvärr kan vi konstatera att regeringens infrastrukturpolitik tydligt har påverkats av miljöpartiets och vänsterpartiets utvecklings- och tillväxtfientliga inställning, vilket bland annat har inneburit att en rad viktiga projekt senarelagts. E 22 är av oerhört stor vikt för att ta tillvara hela Skånes växtkraft. E 22:s utbyggnad sköts på framtiden, med osäker utgång, när regeringen bestämde sig för att flytta Skånes vägsatsningar till en annan region. Prova därför alternativ finansiering för att skynda på utbyggnaden; En PPP-lösning (Private-Public Partnership) skulle kunna tidigarelägga utbyggnaden flera år. I det sammanhanget är de nationella vägarna E 4 Helsingborg-Stockholm, E 6 Trelleborg-Malmö-Helsingborg-Göteborg och vidare mot Oslo betydelsefulla. Även E 65 mellan Ystad och Malmö är viktig. Dessa viktiga stråk måste i sin helhet ges motorvägsstandard, så att de svarar mot nuvarande och framtida transportbehov.

Vi har valt att fokusera på europavägarna, men i samband med detta vill vi ändå lyfta fram att andra satsningar behöver göras. Exempel på detta är förbindelserna i öst-västlig riktning i södra Skåne som i dag är undermåliga. Extra resurser måste satsas för att förbättra t ex väg 11 och en utbyggnad av en syd- nordlig förbindelse i östra Skåne. Dessutom bör Simrishamnbanan snarast påbörjas för att underlätta järnvägspendlandet. Först då kommer Skåne att kunna utvecklas som en gemensam arbetsmarknadsregion.

Infrastrukturen i Öresundsregionen står inför en kraftig utveckling. Stora väg- och spåranslutningar från Kastrup till Köpenhamn och övriga Själland är färdigbyggda. Bron mellan Sverige och Danmark skapar förutsättningar för att knyta samman regiontrafiken på båda sidor sundet. Fortfarande saknas dock ett antal strategiska beslut.

Citytunneln är en viktig förutsättning för att tågtrafiken skall utvecklas. I regeringens budgetförhandlingar med Vänsterpartiet och Miljöpartiet har man tydligt kunnat se att dessa vänsterpartier ständigt försökt försinka Citytunneln. Nu har bygget äntligen påbörjats. I detta sammanhang borde också en direkt järnvägsförbindelse mellan Kastrup och Sturup prioriteras som ett angeläget projekt.

Öresundsbroförbindelsen bör kompletteras med en nordlig fast förbindelse. Sedan Öresundsbrons tillkomst har arbetspendlarna i södra Öresundsregionen ökat med 280 procent medan siffran för norra Öresund är oförändrad, något som bland annat kan förklaras av den tidsödande transportvägen mellan Helsingborg- och Köpenhamnsregionerna. Statsministern har vid flera tillfällen talat sig varm för en fast förbindelse mellan Helsingborg och Helsingör. Vi är rädda för att HH-förbindelsen kommer att dras i långbänk lika länge som Öresundsbron. Det är dags för en tidtabell för HH-förbindelsen!

Europakorridoren med höghastighetståg från Stockholm, via en tunnel mellan Helsingborg och Helsingör, ned mot kontinenten är ett annat viktigt infrastrukturprojekt. Moderna snabbtåg har många fördelar – de är energisnåla, miljövänliga, säkra, bekväma och snabba.

Sturup utvecklas nu i allt större utsträckning i symbios med Kastrup och här är det framför allt viktigt med kommunikationerna till flygplatsen både vad avser kvaliteten på väg 108 och behovet av en järnvägsförbindelse.

Goda flygförbindelser är helt avgörande för Skånes växtkraft. Ängelholms flygplats, som fick internationell status 2003, har ökande passagerarantal och nya flygbolag har visat intresse för att trafikera Ängelholm. En fortsatt positiv och stabil utveckling av denna flygplats är mycket viktig för nordvästra Skåne, men också för den övergripande skånska trafiklogistiken.

Kristianstads flygplats vid Everöd är ytterligt viktig för hela nordöstra Skånes utveckling. Flyget är en viktig kommunikationslänk framför allt för företagandet. Det är därför mycket oroande att de statliga stöden till Everöd ifrågasätts. Den utredning som nu föreslår en gräns på 100000 passagerare per år för bidrag till mindre flygplatser är enligt vårt sätt att se det på helt fel väg, eftersom det skapar felaktiga incitament.

Skåne behöver bättre företagarklimat

Hela Sverige behöver bättre företagsklimat och bättre tillväxtpolitik. Tyvärr verkar inte regeringen vilja genomföra de viktigaste reformerna. Det handlar om skattepolitik, förenklingar för företagande, arbetsrättslagstiftning och arbetskraftsinvandring. Men också förenkling och effektivisering av miljöbalken och plan- och bygglagen samt andra lagar som försvårar och försenar företagande.

Det vore olyckligt om denna tveksamhet för alltid hindrar förändring. Utvecklingen kring Öresund är på många sätt en ny utmaning. Gamla regler och lagar som skapats med nationella förutsättningar som utgångspunkt kan därför inte alltid passa den nya internationaliserade verkligheten.

Efter euroomröstningen utlovades från regeringens sida att tillväxtpolitiken skulle sättas i fokus. Hittills har väldigt lite kommit ut i konkreta förslag. Istället ökar regelbördan för företagen, vilket är helt oacceptabelt.

Det är särskilt viktigt med ett bättre företagarklimat för en dynamisk region som Skåne. Vi vill därför att Skåne skall få gå före och bli försöksregion på flera av de områden som tidigare nämnts. Samtidigt skulle en sådan ordning skapa nya gränsdragningsproblem. Vi menar dock att Skåne på ett så avgränsat område som hushållsnära tjänster bör få genomföra försök med särskild lagstiftning alternativ särskilda skatteregler. Hushållsnära tjänster är en viktig bransch i en modern ekonomi. Om regeringen tvekar att genomföra en sådan politik för hela Sverige bör man allvarligt överväga att låta Skåne gå före. Ett lyckat skånskt försök på detta område kan på sikt innebära att Skåne får gå före också på andra områden. Det vore bra både för Skåne och för Sverige som helhet.

Turism och livsmedel framtidsbranscher för Skåne

Skåne står starkt på många områden. Vi tror att även turism- och livsmedelsbranschen har förutsättningar att växa sig än starkare.

Skånes närhet till kontinenten, den vackra miljön, ett intressant kulturliv och närheten till vatten är några av många faktorer som talar för att Skåne har en långt större potential för turism än vad nuvarande statistik tyder på. Sverige behöver en betydligt mer offensiv turistpolitik. En sådan politik måste innehålla alltifrån bättre regler för småföretag till en mer kvalificerad marknadsföring. För att stärka Skånes position finns det många exempel där Skånes sevärdheter och kultur diskrimineras mot liknande institutioner i Mälardalen. Här följer några exempel på intressanta turistobjekt som borde kunna få del av den statliga kakan.
Fornlämningen i Uppåkra uppskattas till drygt 40 hektar och har daterats till järnåldern (500 f.Kr – 1050 e.Kr). En fornlämning av denna storlek och betydelse skapar idag ett stort engagemang från både kommunen och regionen, men den måste även ha ett stort intresse för staten. Det måste vara självklart för staten att omdisponera medel från sina anslag för att även kunna stödja arkeologiska utgrävningar i Uppåkra.

Under Lunds Universitet finns i dag flera museer. Ett av dessa är Lunds historiska museum. Detta museum har en särställning med i princip samma uppdrag för Sydsverige som Statens historiska museum har för resten av landet. Eftersom många arkeologiska fynd görs i de skånska jordarna ökar samlingarna för varje år. Ett annat exempel är Glimmingehus där statens engagemang borde ökas.

Det vore till gagn för den skånska landsbygden om fruktvinsproduktion åter kunde etablera sig som en näring. Nya arbetstillfällen skulle skapas och ökad avsättning ges för frukt- och bärodling. Det skulle även bidra till en ökad inhemsk turism. Ett viktigt steg vore att tillåta gårdsförsäljning av lokala produkter. Likaså finns det i Skåne stora lokala producenter av alkoholhaltiga produkter med kända varumärken som Åkesson vin, Kiviks musteri och Absolut Company i Åhus. Turister som besöker dessa ställen får inte köpa med sig det han/hon har provat.

Finland har precis som Sverige försäljningsmonopol på alkoholhaltiga drycker. Men där är det tillåtet för inhemska vinproducenter att bedriva gårdsförsäljning. Det har avsevärt gynnat de inhemska producenterna och dessutom inneburit en ny form av turistnäring. Intresset har varit stort för att åka runt på landsbygden och besöka vingårdar. Förvisso sker ett undantag från detaljhandelsmonopolet, men det är den enda lösning som kan förena näringsfriheten med den fria konkurrensen. Vad gäller alkoholpolitiska aspekter så innebär gårdsförsäljning naturligtvis en ökad tillgänglighet. Gårdsförsäljningen måste underkastas samma regler och samma tillsyn som annan alkoholförsäljning för att stävja att alkohol säljs till minderåriga. Sådant skall beivras på samma sätt som sker vad gäller restauranger eller Systembolagets butiker. I syfte att främja en växande besöksnäring bör gårdsförsäljning och provsmakning tillåtas.

Skånskt jordbruk består av 10 000 företag. Man brukar en halv miljon hektar åker, producerar en och en halv miljon ton spannmål, en halv miljon ton mjölk, 20 000 ton nötkött, 80 000 ton griskött och mycket annat. 27 000 personer är helt eller delvis sysselsatta i produktionen. Skåne är Sveriges kornbod och viktig för den svenska inhemska livsmedelsproduktionen. I Skåne finns ungefär hälften av Sveriges samlade FoU- resurser lokaliserade inom livsmedelsområdet. Till detta kommer en stark råvaruindustri inklusive växtförädling samt maskiner för livsmedelsproduktion. Den totala tillväxten för hela livsmedelsbranschen i Öresundsregionen bedöms ligga på mellan 2 och 5 procent, d.v.s. något över beräknad tillväxt i hela ekonomin.

Länsstyrelsen i Skåne har presenterat trendframskrivningar och gjort modellberäkningar som talar sitt tydliga språk: Skånskt jordbruk har goda förutsättningar att bli en än viktigare framtidsnäring.

Produktionen drivs med höga miljöhänsyn och med god djurhållning. Livsmedelsprodukternas kvalitet är hög och forskning och utveckling inom området tillhör de världsledande.

Skånsk livsmedelsproduktion är en tillväxtmotor i samhället, som med konkurrensmässigt lika villkor mycket väl kan hävda sig på marknaden, både nationellt och internationellt. Men då måste också rättvisa spelregler gälla.

Den småskaliga livsmedelsproduktionen är en växande del av jordbruket. Den bidrar till att göra Skåne till en attraktiv region. Det är dock angeläget att dessa producenter får möjligheter att utveckla sina produkter. Småföretagare har svårt att bära hela kostnaden för forskning och utveckling inom detta område. Det är därför angeläget att ett Livsmedelsinnovationscentrum, som bidrar till FoU inom detta område, inrättas.

Trygghet och rättssäkerhet för god tillväxt

För att ett samhälle skall kunna få en god tillväxt krävs att människorna känner sig trygga och att det finns en hög rättssäkerhet. Därför är det beklagligt att det skett en försvagning av det svenska och skånska rättsväsendet under en lång tid av socialdemokratiskt styre. Värst är naturligtvis en ökad brottslighet och det lidande den medför. Otryggheten breder ut sig i samhället om man inte kan lita på att polisen hinner fram i tid när allvarliga våldsbrott begås eller ett rån sker.

Hela rättskedjan måste fungera för att tiden från brottsanmälan till dom skall kunna förkortas. Skåningarna skall kunna lita på att polisen når fram inom skälig tid. Alla delar av Skåne skall ha rätt till den trygghet som polisiär närvaro innebär och för att alla skall kunna känna trygghet måste brottsligheten minska och det brottsförebyggande arbetet förbättras. Nedläggningar av polisstationer försämrar möjligheten till samarbete mellan polis, skola, socialtjänst och lokala brottsförebyggande råd. Många medborgare känner också en frustration för att polisstationen – om den finns i kommunen – alltid är stängd när man behöver den som bäst. Tillgänglig och synlig polis är viktig för människors upplevda trygghet.

Skånsk polis känner i stor utsträckning till vilka de yrkeskriminella och farligaste personerna är. Polisen måste få tillräckliga resurser för att kunna punktmarkera dessa personer. Särskilda insatser måste göras mot ungdomsbrottsligheten, framför allt i de stora städerna på den skånska västkusten.

Även för de skånska företagarna är ett fungerande rättsväsende viktigt. Vissa företagare får inte längre försäkra sin verksamhet eftersom försäkringsbolagen anser att t.ex. rånrisken är för stor. Polis och åklagare måste öka antalet uppklarade brott för att förtroendet för rättsväsendet skall förbättras.

Ett Skåne med global dragningskraft

I en alltmer globaliserad ekonomi ställs nya krav på tillväxtpolitiken. Sverige behöver regioner som är globalt konkurrenskraftiga. Öresundsregionen har möjlighet att bli en sådan region. Redan nu ser vi hur viktiga investeringar i forskningsintensiv verksamhet sker i Malmö/Lund- området. Flera globala företag har redan valt att placera sina nordeuropeiska kontor i öresundsregionen.

En indikation på att denna utveckling fortsätter med ökad takt är att Copenhagen Capacity som arbetar med att locka nya företag att etablera sig i Öresundsregionen, lyckades förbättra resultatet mellan 2003 och 2004 med 57 procent. Detta trots att företagsetableringarna ökade med 18 procent mellan åren 2002 och 2003.

Det är inom sektorer som utveckling, produktion, service och konsulenttjänster de flesta företagen arbetar. Man menar också att det finns ett särskilt stort intresse för Öresundsetablering i företag inom biotekområdet.

I Ystad växer nu ett långfilmscentrum fram. Detta kan bidra till integrationen i Öresundsregionen genom att vara attraktiv, inte bara för svenska utan också för danska och tyska filmproducenter. Vi bör iaktta de möjligheter som centret kan ge, men också de kraven på kompetensutveckling detta kräver.

Det är viktigt för tillväxten, jobben och välståndet i Sverige att Skåne ges bättre möjligheter att tillsammans med den västra delen av öresundsregionen fortsätta vara en globalt intressant aktör.

Regeringen måste engagera sig för ESS

Någonstans i Europa skall en ny forskningsanläggning med världens mest kraftfulla neutronkälla etableras. Anläggningen som skall användas för avancerad materialanalys går under namnet ESS, vilket är en förkortning för European Spallation Source. Utöver de förväntade 500 fast anställda vid anläggningen beräknas årligen mellan 4 000 och 5 000 gästforskare utnyttja anläggningen.

ESS är ett internationellt europeiskt projekt som kan ses som ett viktigt led i arbetet att stärka Europas konkurrenskraft i den globala ekonomin. Projektet väntas därför få stöd från såväl EU som enskilda europeiska länder. Anläggningen kommer att få en central betydelse inom flera strategiska framtidsområden. Den totala kostnaden för projektet väntas uppgå till ca 1,5 miljarder € (ca 15 miljarder SEK) och ESS skall vara klar att tas i bruk 2013.

Ett intensivt arbete har inletts för att ESS skall placeras i Öresundsregionen och starka skäl talar för Lund som etableringsort. Om anläggningen placeras i Lund skulle det betyda väldigt mycket för att stärka Skåne och Öresundsregionen som forsknings- och utvecklingsregion av internationellt sett mycket hög rang. Anläggningens storlek och den strida ström av gästforskare som förväntas, innebär dessutom mycket stora sidoeffekter i form av arbete, dynamik och företagande.

Det finns ett starkt stöd inom skånsk politik, näringsliv och forskarvärld för en placering av ESS i Lund. Den har nu ett brett skandinaviskt stöd, politiskt, akademiskt och från näringslivet. Det är mycket viktigt att också regeringen ser möjligheterna för Skåne och Sverige med en ESS-anläggning i Skåne. Regeringen bör på ett tydligt sätt engagera sig i arbetet för att få ESS till Lund. Den förhandlare som regeringen tillsatt borde få ett tydligare uppdrag att redan från början arbeta med målsättningen att placeringen av ESS skall ske i Sverige och Lund. Hittills har den tänkta finansieringen av ESS utgått från att olika enskilda länder tillsammans bidrar med medel av sin forskningsbudget. Vi menar att finansieringen bordas lyftas upp till EU-nivå. De europeiska forskningspengarna som finns i ramprogrammet borde mera strategiskt än i dag riktas just mot forskningsprojekt som kräver flera länders gemensamma insatser. Regeringen borde därför tillsammans med andra länder driva att en stor del av finansieringen av ESS sker med EU:s forskningspengar.

Skånes relation till EU

Skåne befinner sig efter utvidgningen av EU nästan i det geografiska centrumet av unionen. Detta ger Skåne en unik ställning i Sverige som borde tas tillvara. Redan idag finns mer än två färjeförbindelser mellan Skåne och Polen. Ett ökat samarbete både vad avser handel och turism men också utbildning, och miljöarbete är viktigt för båda länderna. Det är viktigt för hela Sverige att Skåne har en hög profil inom den större nordeuropeiska regionen bestående av södra Sverige, Danmark, norra Tyskland och Polen.

Stärk forskningssamarbete i Öresundsregionen

Skåne har rent geografiskt ett mycket intressant läge i den europeiska ekonomin. Men läget är intressant, inte bara geografiskt, utan också om man tittar på ekonomins sammansättning. Inom flera av de viktigaste framtidsbranscherna tillhör skånska företag och skånska forskare den europeiska eliten. I Öresundsregionen har starka kluster vuxit fram inom framtidsbranscher som till exempel livsmedel, medicin och bioteknik. Svenska och danska staten borde stärka forskningssamarbetet inom dessa och andra för regionen viktiga områden t.ex. genom att undersöka möjligheten till gemensamma forskarskolor och genom att stödja andra gemensamma forskningssatsningar, speciellt mellan industri och universitet.

Öresundsuniversitetet (ett samarbete mellan tolv svenska och danska högskolor och universitet) skapar fantastiska möjligheter för studenter och forskare. Men det finns fortfarande hinder kvar som måste rivas för att ta tillvara möjligheterna fullt ut. Bland annat måste man harmonisera en del regler för till exempel hur studierna skall värderas. En utveckling av Öresundsuniversitetet skapar möjligheter att bibehålla och stärka regionens ställning i viktiga framtidsbranscher.

Universitet och högskolor måste naturligtvis alltid ha stor frihet och självständighet. Men statens ansvar ligger i att undanröja hindrande regler för poängberäkning och värdering av examina och kurser, hinder som försvårar ett organiserat samarbete över gränserna. Målet borde vara att det inte skall vara svårare att under studietiden växla mellan ett danskt och ett svenskt universitet än det är att växla mellan olika universitet inom respektive land. Danska och svenska staten har här en viktig uppgift att gemensamt diskutera vilka regler och bestämmelser som kan samordnas.

Vidare borde svenska studenter erbjudas samma möjlighet som de danska studenterna vad avser stöd för resor över sundet.

En motion som Birgitta Sellén skrivit och som jag också skrivit under.

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att lagfästa den vita käppen som trafikmärke.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utreda hur man kan förbättra trafiksäkerheten för synskadade.

Synskadade i trafiken

Oskyddade trafikanter är mest utsatta i trafiken. Särskilt utsatta är synskadade. Trafiken ökar ständigt och det är svårt även för seende att gå över en gata eller väg. Extra svårt är det där det inte finns övergångsställen med ljudsignaler, utan bara en gångpassage. Är man synskadad så är det nästan omöjligt att korsa vägen där det är gångpassage. Av den anledningen bör man utreda vilka förbättringar man kan göra för att de synskadade ska känna sig något så när säkra i trafiken.

En synskadad som måste korsa gata eller väg där övergångsställe med ljudsignal saknas kan aldrig veta om korsande motortrafik tänker bromsa in och ge företräde.

I trafikförordningen finns ingenting nämnt om den vita käppen. Väg- och gatutrafikens regelverk behöver därför kompletteras med en regel som ger särskilt stöd för synskadade gångtrafikanter.

Vi vill därför föreslå att vita käppen i lag eller förordning ges status av trafiksignal att jämföra med polismans tecken. När någon vill korsa väg eller gata och tydligt visar sin vita käpp ska det innebära stopptecken, som tvingar övriga trafikanter att stanna och ge företräde. Lagfästs den vita käppen som trafikmärke, kommer den att bli ett starkare skydd för synskadade i trafiken. Det kommer också att innebära att kunskapen om den vita käppen vidmakthålls och förstärks genom trafikutbildningar på olika nivåer. Vi har i Sverige beslutat att vårt samhälle ska vara handikappanpassat 2010. Därför är det hög tid att vita käppen ges status av trafiksignal.