Linander tycker!
Korta mer eller mindre genomtänkta tankar efterfrågar likasinnade kommentarer.

Hej! Tillbaka på riksdagskontoret efter en lång skön sommar. Det har inte bara vara ledighet, men jag ska ärligt medge att jag tagit det ovanligt lugnt den här sommaren. Det är inte svårt att gissa att nästa sommar blir ledigheten högst begränsad, så därför valde jag att ägna väldigt mycket tid åt familjen den här sommaren. Det har varit underbart. Det går inte att skriva om allt som hänt i sommar, men här kommer en kort resumé.

Centerpartiets riksstämma på Chinateatern i Stockholm blev en ny och god erfarenhet. Vi brukar hålla till på något gymnastikgolv i en mindre stad, men nu klev vi in i centrala Stockholm. Som vanligt drog debatterna ut på tiden och hela ”mitt rättsväsende” förblev obehandlat. Å andra sidan betyder det att vi fortfarande är emot en kommunalisering av polisen, så det känns bra.

Direkt efter stämman åkte jag till Bryssel och Europaparlamentet. För en gång skull kunde jag ha fru och son med mig och vi bodde hos Lena Ek. Det var trevligt och det gick bra med Erik, hans första utlandsresa.

De sista dagarna av juni var det sista ”jobbet” före sommaren. Jag var på Nordiska Rådet i Bodö i norra Norge. Själva mötet var inte speciellt upphetsande, men jag kunde skapa nya bra kontakter och dessutom var midnattssolen fantastisk.

Under 2,5 vecka var jag på semester med familjen i Kalifornien. Min fru Sussi har släkt där och vi fick bo hos hennes underbara gamla mormor i en by norr om San Francisco. Det var ett perfekt, lågt, tempo och det var precis vad jag behövde. Tennismatcherna i det mycket varma och soliga vädret var dock allt annat än långsamma.

Största delen av augusti var det Skåne som gällde och jag passade på att visa vårt vackra landskap för min fru. Hon är ju från Stockholm och hade inte fått uppleva vackra Ystad, underbara Österlen eller härliga Ven tidigare. En liten tur till Bornholm blev det också, men då regnade det såklart.

Politiskt under augusti… Vi hade ett justitieutskottssammanträde för att behandla den nya asyl- och processordningen i asylmål. Inom alliansarbetsgruppen hade vi en välbesökt presskonferens om ungdomsbrottslighet (finns på min blogg www.johanlinander.se). Inom alliansen i Skåne hade vi en presskonferens på Sturup om våra förslag för ett bättre Skåne. Den rapporten ska också bli en motion nu under motionsperioden. Det har också varit distriktsstyrelsemöte och lite annat. Men totalt sett ganska lugnt.

Den 31 augusti bar det av till Kina. Vi var 13 riksdagsledamöter, flest från fp och m, en sosse och jag, som gav oss av på denna mycket speciella resa. Redan i Beijing så förstod vi att det skulle bli en välkontrollerad resa. Två herrar från departementet för ”international understandig” skulle följa med oss hela resan.

Vi målsättning med resan var att få uppleva den verkliga situationen i Tibet och att framföra vår syn på demokrati och mänskliga rättigheter i Tibet för så högt uppsatta beslutsfattare som möjligt. I Beijing träffade vi bland annat den högst uppsatte tibetanen i kinesiska kommunistpartiet, han är ordförande för kommittén för etniska frågor. Tyvärr, och vi hade inte förväntat oss annat, så är han enbart lojal till kommunistpartiet och inte till sitt eget folk.

Från Beijing flög vi till Tibets huvudstad Lhasa via de sydkinesiska städerna Kunming (5 miljoner invånare!) och Shangri-la. Dessa ligger på ca 2 000 m respektive ca 3 000 m höjd, allt för att klara höjdskillnaden så bra som möjligt. Lhasa ligger på 3 650 m höjd, och där springer man inte så mycket kan jag lova.

I Lhasa och Tibets näst största stad Xigaze besökte vi olika organisationer, domstol, sjukhus, universitet, kloster och såklart politiker. Den ekonomiska standarden i Tibet har höjts väldigt mycket de senaste åren, Tibet har fått ta stor del av den ekonomiska utvecklingen i Kina, men fortfarande så är det ett kinesiskt förtryck av kultur, religion, språk, traditioner osv. T.ex. är det förbjudet att ha en bild på deras religiösa ledare Dalai Lama och den tibetanska flaggan är också förbjuden. Det var väldigt svårt att veta vad som var sanning i allt vi fick höra. Det mest extrema exemplet på lögn handlade om prostitution.

Ordföranden i den ”oberoende” kvinnoorganisationen (med stor kommunistpin på rockslaget) upprepade två gånger att det inte finns någon prostitution i Tibet. Vid ett besök på ett kloster i centrala Lhasa senare samma dag så berättade en munk att ett av deras största problem var att det finns så mycket sexhandel runt klostret. Då tyckte till och med våra övervakare att det var pinsamt. Förklaringen vi fick var att den öppenhet som nu finns i Beijing ännu inte riktigt nått ut till Tibet. Sanningen är att ingen vågar säga sanningen om den strider mot det som de tror att kommunistpartiet i Beijing vill att de ska säga.

För att få veta lite mer om vad tibetaner egentligen tycker och tänker så försökte jag, och de andra, att prata med folk ute på stan och när man kom lyckades komma utom hörhåll från övervakarna. Så fort man nämnde orden Dalai Lama så lyste det ur ögonen på folk, det är ingen tvekan om att det är Dalai Lama som är deras verkliga ledare fastän han inte ens fått besöka sitt land sedan han tvingades i exil 1959, men de blir också rädda. De vet vilka konsekvenser ett ord för mycket till fel person kan betyda.

Det finns hur mycket som helst att berätta om denna resa, men jag ska inte skriva mer än att det var en helt fantastisk resa som jag kommer att minnas hela livet.

Efter vi kommit hem från Tibet så var det bara en dags tidsomställningspaus innan riksdagen öppnades. Ni har säkert sett och hört kungen och Göran Persson på tv. Det var väldigt tydligt att nu sätter socialdemokraterna in en högre växel inför valet. Löften om pengar/bidrag/åtgärder till alla flödade i Perssons regeringsförklaring, men någon sammanhållen politik för hur fler svenskar ska få riktiga jobb och kunna försörja sig finns inte.

Just nu tas den mesta av min tid av motionsskrivning. Jag har redan skrivit 11 enskilda motioner och det kanske blir 25 till slut, men det som tar mest tid är ändå de två kommittémotioner på rättsområdet som jag är huvudansvarig för. Vi skriver en om framtidens polis och en brottsutvecklingsmotion. Förhoppningsvis ska jag kunna få ut något i media, men konkurrensen är mycket hård så här i motionstider. Vilka motioner jag lämnar in kan ni se på min hemsida.

Jag vill ha ännu fler idéer på motioner från er! Tiden är knapp och jag behöver förslag inom den närmsta veckan, gärna med mycket faktaunderlag. Detta är sista motionsperioden i mandatperioden, och vad som händer 2006 vet ingen.

Jag ska redan nu också berätta att från den 17 oktober och året ut är jag föräldraledig. Då kommer Stina Larsson, f.d. Kävlinge, nu Hylte i Halland, att tjänstgöra för mig. Huruvida ni får något veckobrev från henne vet jag inte, men jag ska hinna med åtminstone två till innan det blir dags att ägna ett par härliga månader åt min son.

Hej! En vecka med nästan enbart motionsskrivande har gått. Följaktligen blir detta ett veckobrev som handlar om motionerna. I media har några av er kunnat läsa om två enskilda motioner som jag skrivit, om sänkt moms på glasögon och kontaktlinser samt om byte av nationaldag. Nedan kommer en kortfattad sammanfattning av några av de 35 motioner som jag skrivit under. Jag har inte skrivit alla själv, en del har andra ledamöter skrivit och jag håller med och fått skriva under. Vill ni läsa de fullständiga motionerna så finns de flesta på min hemsida (www.johanlinander.se), om de ännu inte finns där så kommer de under de närmsta dagarna.

Polisen

En kommittémotion (dvs hela partiet står bakom) som jag är huvudansvarig för. Vårt tidigare krav på 20 000 poliser i landet står kvar, men vi betonar framförallt i motionen arbetsmetoder, organisation och ledarskap. Som någon sa, det är bättre att ha 16 000 poliser som jobbar bra och rätt än att ha 20 000 poliser som jobbar ostrukturerat under dåligt ledarskap. Bäst är det givetvis med 20 000 effektiva poliser med stort decentraliserat ansvar som trivs med sitt jobb, och det är det som vi vill åstadkomma. Polis i hela landet, modern teknik och högre uppklaringsprocent är också viktiga delar i motionen.

Brottsbekämpning

Min andra kommittémotion. Spänner från det brottsförebyggande arbetet till kriminalvård, dvs allt inom rättsväsendet utan just polisen. En av huvudpoängerna som vi också ska försöka få medial uppmärksamhet på är en tydlig målsättning för rättsväsendet. Inom nästan alla områden finns det uppföljbara mål, men inom brottsbekämpningen och rättsväsendet så är de nästan obefintliga. Hur ska vi kunna minska brottsligheten? Vi lyfter fram att våldsbrotten ska minska lika mycket under de kommande tio åren som de ökat de senaste tio åren. Ökningen har varit 32 % eller ca 20 000 våldsbrott. Exakt vilket mål vi sätter är inte det viktiga, utan att det faktiskt ska finnas mål att arbeta efter.

TV-avgiften

Avskaffa TV-avgiften. Den tekniska utvecklingen springer ifrån den nuvarande lagstiftningen. Vi tittar redan på TV genom datorn och snart även i mobiltelefonen och mp4-spelare. Ska alla som har en mobiltelefon betala TV-avgift?

Nationaldagen

Det är fel att fira Gustav Vasa, vilket vi gör när vi har den 6 juni som nationaldag. Skåne var inte ens svenskt när Gustav Vasa var kung i Sverige och dessutom lät han avrätta skånska frihetskämpar på Stortorget i Malmö. Inte direkt någon person vi har anledning att fira. Byt till den 24 maj, den dagen beslöt riksdagen 1919 att införa allmän och lika rösträtt. Valet 1921 var det första, men egentligen ska sägas att det inte var förrän 1945 som vi verkligen fick allmän och lika rösträtt. Då plockades nämligen inkomstkravet bort, fram till dess fick inte de som bodde på s.k. fattighus rösta.

Kultur för alla?

Nästan alla statliga museer med fritt inträde ligger i Stockholm. Bara på och runt Djurgården ligger dubbelt så många som i hela övriga Sverige. Rättvist? Knappast.

Gränshinder i Öresundsregionen

Ungefär samma som förra året. Upprätta en vitbok med alla gränshinder som finns i Öresundsregionen och sätt upp datum för när de ska vara avskaffade. Tillsammans med Lars-Ivar Ericson.

Allians för Skåne

En alliansmotion som alla skånska riksdagsledamöter från våra fyra partier ska skriva under. En bred motion med allt från infrastruktur till gårdsförsäljning av vin.

Studentbostäder

Situationen i Lund har länge varit akut. Det krävs nya grepp i bostadspolitiken för att vi ska få fram fler studentbostäder. Tillsammans med Kerstin Lundgren.

B-körkort

Med B-körkort får bil och släp väga max 3,5 ton tillsammans. Detta gör att de som kör med en stor bil som t.ex. en Volvo XC90 har problem att ens köra med en husvagn eller ett hästsläp. Det kan knappast vara mer trafiksäkert att dra samma släp med en lättare bil. Tillsammans med Claes Västerteg.

Glasögonmoms

Idag har vi den högsta momsen, 25 %, på glasögon och kontaktlinser. Varför ska vi som ser dåligt bestraffas med högsta möjliga moms? Sänkning till 6 % eller ingen moms alls borde vara rimligare. Ursprungligen en motion till partistämman av Patrik Holmberg, Trelleborg. Har skrivit denna tillsammans med vår gruppledare i riksdagen Åsa Torstensson.

LOU

Översyn av Lagen om offentlig upphandling, ursprunglig idé står Lennart Pettersson, Svalöv för. Det är inte rimligt att LOU ska styra vilken form en kommun ska driva sin verksamhet i.

Proffsboxning

En klassiker. Bort med förbudet. Vi i Sverige är ensamma i världen tillsammans med Kuba och Norge. Nordkorea har just tillåtit proffsboxning. Tillsammans med Staffan Danielsson och Rigmor Stenmark.

Vindkraftverk

Orimligt med fastighetsskatt på vindkraftverk. Idén från Birte och Leif Sandberg i Tomelilla. Har skrivit denna tillsammans med Birgitta Sellén.

Namnlagen

Namnlagen styr alldeles för hårt idag. Varför ska inte ett gift par få ta samma två efternamn? Ett annat exempel är att en skåning idag inte får ändra sitt efternamn från Hansson till Hansen eftersom det är ett utländskt efternamn. Idén från Anders Hansson, Barcelona.

Ecodriving

Inför ecodriving i körkortsutbildningen. En motion som Lars-Ivar skrivit och som jag skrivit under.

Könssjukdomar

Klamydia ökar lavinartat och det är dags för en ny nationell kampanj som den vi hade på 80-talet om HIV/Aids. Även denna idé från Patrik Holmberg.

Sjuklön

Det är orimligt att en arbetsgivare ska stå för sjuklön när han eller hon överhuvudtaget inte kunnat påverka den skada eller sjukdom som arbetstagaren råkat ut för, t.ex. brutit benet vid skidåkning. En motion som Claes Västerteg skrivit och som jag skrivit under.

Granskning av finanspolitiken

Riksbankens oberoende ställning har stärkt trovärdigheten för svensk penningpolitik. Tyvärr är det värre med långsiktigheten i svensk finanspolitik. Förslaget är ett oberoende råd som får granska finanspolitiken i ett långsiktigt perspektiv och regeringen ska vara tvungen att förklara varför eventuellt kritiserade åtgärder ändå ska genomföras. Idén från en student på Handels i Stockholm. Tillsammans med Anders Larsson.

Regionalisera SVT

Bryt stockholmsfixeringen på SVT. Regionalisera en av två kanaler. Delvis en idé från Anders Hansson.

Folkbokföring

Två f.d. cufare som gift sig har råkat ut för Skatteverkets klåfingrighet. De bor inte på samma ort eftersom de arbetar på olika ställen och dessutom är kommunpolitiker i vars en kommun. Frun har nu tvångsskrivits hos sin man, vilket bl.a. innebär att hon inte får fortsätta som kommunpolitiker.

Vita käppen

Ge den vita käppen som blinda ofta har status som trafikmärke. Tydligt visande av den vita käppen ska innebära en stoppsignal. Birgitta Sellén har skrivit motionen och jag skriver på.

Tibet

En tvärpolitisk motion som bl.a. vi som var i Tibet skriver under. Krav på Kina och att den svenska regeringen ska trycka på för tibetanernas rättigheter.

Frizoner

Ge Kalmar län och Skåne status som frizon från en rad statliga detaljregleringar. Utvärdera inför en regionalisering i vårt land. Agne Hansson skriver och jag skriver under.

Ortsnamn

Statens styrning över landets kommuner är orimlig. Ett exempel är att kommuner inte ens får bestämma vad de själva ska heta. En idé från Malte Lewan, Lund.

Övrigt

I övrigt under veckan har jag varit på ett seminarium som Brottsoffermyndigheten anordnade. Det handlade om skadestånd vilket jag har extra intresse av ifrån mina juridikstudier.

Vi har haft möte i Äktenskapsutredningen som jag sitter med i. Det är min första statliga utredning och det är intressant. Ska vi få en civil äktenskapslag och ska registrerat partnerskap och äktenskap likställas är frågorna som vi framförallt jobbar med.

Kommande

Imorgon lördag ska jag stå i alliansens monter på Skånemässan, vilket ska bli trevligt. Det brukar innebära mycket prat om allt mellan himmel och jord.

På tisdag ska jag åka upp till Piteå och dela ut Centerpartiets jämställdhetspris. Grundaren av det s.k. Piteåuppropet Hans Hansson får priset som är 10 000 kr och ett fint diplom. Utdelningen gör jag tillsammans med Stefan Tornberg som är vårt oppositionsråd i landstinget i Norrbotten.

På onsdag avslutas allmänna motionsperioden och då blir det fest!

Centerpartiet har valt att tilldela sitt årliga jämställdhetspris till Piteå Uppropet. Partiets rättspolitiske talesman Johan Linander och Stefan Tornberg, oppositionsråd (c) i landstinget i Norrbotten, kommer att överlämna priset på 10 000 kronor tisdagen den 4 oktober. Piteå Uppropet genomför då en manifestation med anledning av att det nu gått ett år sedan de startade sitt initiativ att enas i kampen för att stoppa mäns våld mot kvinnor.

En del av Centerpartiets motivering till varför Piteå Uppropet får jämställdhetspriset 2005:

Äntligen hände det någonstans att män tog ett gemensamt initiativ att ställa sig upp i kampen mot mäns våld mot kvinnor. Piteå Uppropets initiativ skapade ringar på vattnet och skapade ytterligare lokala upprop.

Detta är ett bra exempel på att jämställdhet även kräver männens engagemang. Det är när både män och kvinnor tar frågan om kvinnofrid på allvar och bestämmer sig för att göra något åt saken som det händer. Gemensamt kan vi förändra till det bättre.

Priset kommer att överlämnas vid 18.30-tiden på Nolia City Konferens i Piteå.

Johan Linander 070-268 96 01
Pressekreterare Dag Gustavsson 070-31 92 444

När jag fick höra att kommuner inte får bestämma vad de själva ska heta blev jag uppriktigt förvånad. Är det verkligen en uppgift för regeringen? Knappast. Så även om problemet i realiteten är mycket litet så kunde jag inte låta bli att skriva denna motion för att uppmärksamma orimligheten.

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförts om att staten inte ska detaljstyra kommuner, landsting och regioner.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförts om att kommuner själva ska få besluta vad de ska heta.

Motivering

Ibland blir man förvånad över med vilken klåfingrighet staten styr över landets kommuner, landsting och regioner. Kommuner ska ha ansvar för barnomsorg, skola, äldreomsorg osv, men detta hindrar inte staten från att fatta en mängd beslut som direkt påverkar kommunernas möjlighet att sköta sina ålägganden. Maxtaxa, bibliotekslag och detaljerade skollagar är bara några exempel, riksdag och regering tvekar inte att detaljstyra kommunerna vare sig genom lagar eller riktade bidrag.

Ett av de mer extrema fallen av detaljstyrning är att kommunerna själva inte ens får bestämma vad de ska heta. Det är nämligen regeringen som ska besluta vad en kommun ska ha för namn. Efter att kommunen ansökt om att få ändra namn så är det finansdepartementets enhet för kommunal lagstiftning som handlägger frågan och Kammarkollegiet gör en utredning. Sedan beslutar regeringen om kommunen ska få byta till det föreslagna namnet eller inte.

Enligt lagstiftningen, lagen om ändring i indelningen i kommuner, ska namnändringen antas medföra bestående fördel för kommunen eller andra fördelar från allmän synpunkt för att regeringen ska besluta om namnändringen. Kan inte kommunen själv avgöra om namnändringen är en fördel för dem? Kan regeringen göra en bättre bedömning än kommunen själv av vad som är en fördel för just den kommunen?

Givetvis är detta en nästan obetydlig fråga, såvitt jag vet är det enbart Gällivare som fått avslag på ett namnbyte till Gellivare, men namnfrågan visar på hur stor genomreglerad makt som staten har över kommunerna. Om nu Kristianstad vill ändra namn till Christianstad (vilket skulle vara mer rätt eftersom det var Christian IV som grundade staden) eller Ovanåker vill byta till Edsbyn, varför ska då regeringen besluta detta? Det är dags att staten släpper taget om det som grundlagen säger ska finnas kommuner med självstyre.

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ändringar i namnlagen.

Det kan på goda grunder ifrågasättas varför staten ska reglera vilka namn som föräldrar får döpa sina barn till, hur man får byta namn eller hur makar ingår namngemenskap. Den svenska namnlagen från 1982 bör därför ses över i syfte att förenkla så mycket som möjligt. Det finns dock anledning att t.ex. skydda immaterialrättsligt skyddade namn och släktnamn och därför bör det finnas kvar en namnlag.

När det gäller makars möjlighet att ta ett gemensamt mellannamn är dagens namnlag en ren klåfingrighet från statens sida. Idag förbjuds att båda tar den ena makens efternamn som gemensamt efternamn och den andra makens efternamn som gemensamt mellannamn. Varför?

Namnlagen är också uppbyggd utifrån att hela Sverige har samma namnkultur, men så är inte fallet. Enligt 13 § tredje punkten i namnlagen är det förbjudet att ta ett efternamn som är ett allmänt känt utländskt efternamn. Detta hindrar t.ex. en Hansson i Skåne att ändra till det gamla släktnamnet Hansen eftersom Hansen är ett allmänt känt utländskt efternamn. Att Skåne varit danskt fram till 1658 tar inte namnlagen hänsyn till.

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförts om en nationell kampanj om sexuellt överförbara sjukdomar.

Motivering

Under 80-talet genomfördes en nationell kampanj om HIV/AIDS. Denna kampanj gav en bred kunskap och medvetenhet bland befolkningen om vad HIV/AIDS är, vilka risker som finns att bli smittad och hur man bör skydda sig mot alla sexuellt överförbara sjukdomar. Tyvärr har denna kunskap inte förts vidare till dagens unga svenskar i tillräckligt stor omfattning.

Allt färre ungdomar använder kondom vid tillfälliga sexuella kontakter och begreppet säker sex tycks vara något som glömts bort. Antalet klamydiafall har ökat dramatiskt och är en vanlig orsak till ofrivillig barnlöshet hos många par.

2004 anmäldes enligt Smittskyddsinstitutet 32 280 fall av klamydia, det innebär en ökning på nästan 100 % på fem år. 1999 anmäldes 16 710 fall. Ökningen mellan 2003 och 2004 var över 20 % så det finns ingen tendens att trenden skulle ha minskat.

Det behövs en ny nationell kampanj om sexuellt överförbara sjukdomar för att öka kunskapen och därmed minska risken för spridning av bland annat HIV och klamydia.

En motion som jag skrivit tillsammans med min enda skånska kollega Lars-Ivar Ericson. Det skulle finnas mycket mer att skriva om vilka hinder det finns för utveckling över Öresund men vi valde att hålla oss ganska korta. Poängen är att regeringen måste ha som målsättning att det ska vara lika enkelt att arbetspendla från Malmö till Köpenhamn som det är mellan Båstad och Halmstad.

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att upprätta en vitbok för samtliga identifierade gränsbarriärer i Öresundsregionen med tidsplan för när de ska vara avklarade.

Det finns en enormt stor potential för tillväxt och utveckling i Öresundsregionen. I hela Skåne och hela Själland finns en tro och förhoppning på vad regionen gemensamt kan åstadkomma och det blir trots allt vanligare att människor flyttar över sundet eller tar ett jobb på andra sidan.

Tyvärr kan inte de stora förhoppningarna om utveckling, integration, företagande och tillväxt infrias förrän ett antal barriärer och hinder för Öresundsintegrationen eliminerats. Många problem kan till en början tyckas bagatellartade, men ett stort antal små problem blir snart ett oöverstigligt hinder. Det finns inget behov av bättre förmåner eller regler i Öresundsregionen än i andra delar av Sverige, det enda som krävs är att gränsbarriärerna ska bort så att det blir lika villkor för gränsgångarna. Det handlar inte heller om att det ska vara samma regler på alla områden i Skåne och på Själland, poängen är att de olikheter som finns, och på många områden ska finnas kvar, måste kunna överbryggas.

I denna motion tas några få hinder för Öresundsintegrationen upp, men det finns många fler. Nedanstående frågor har dock samtliga samma svar. Gränsbarriärerna hindrar integrationen av Öresundsregionen och det är fortfarande i förhållande till regelverk och myndighetspraxis mycket enklare att bo i Malmö och jobba i Kiruna, än att bo och jobba på olika sidor av vårt smala sund.

• Svensk kvinna har arbetat på dansk färja men blivit uppsagd. Hon började då studera i Sverige och är nu gravid. Ska hon få svensk eller dansk föräldrapenning?.
• Dansk man har flyttat till Sverige men arbetar fortfarande i Danmark. Kan inte handla på avbetalning eller skaffa mobilabonnemang eftersom det inte går att göra en kreditupplysning på honom. Vad ska han göra?.
• Dansk man som arbetar i Danmark men bor i Sverige skadas i en trafikolycka. Hur ska han få sjukersättning och hur ska han få rehabilitering?.
• Svensk man arbetar i Sverige medan frun är föräldraledig. Han erbjuds ett arbete i Köpenhamn och familjen har för avsikt att flytta med. Vad händer med fruns föräldrapenning?.
• En dansk flicka som bor i Skåne och gått alla sina grundskoleår i Sverige vill gå det danska tionde grundskoleåret i Danmark. Vad händer med hennes barn-/studiebidrag?.
• Svensk bor med sin familj i Danmark men arbetar i både Danmark och Sverige. Han använder sin bil flitigt på båda sidor sundet men mest i Sverige. I vilket av länderna ska han ha sin bil registrerad?

Jag tillhör knappast den typen som först av allt på morgonen slår upp DN:s kultursidor, hänger på Dramaten eller ser på Kulturnyheterna. Men som politiker sitter jag väldigt ofta på tåg, flyg, buss, med andra ord, jag reser mycket. För mycket kanske. Dagstidningarna tar snabbt slut och vad är då inte skönare än att lämna verkligheten för en bra bok.

Jag har aldrig känt det tidigare, men när jag läste Carina Rydbergs Djävulsformeln så kände jag det. Jag måste få skriva ner vad jag tycker om denna bok. Ord som plaska runt i ankdamm dök upp i mitt huvud och ändå kunde jag inte släppa boken. Å, vad jag önskar att jag kunde låta bli att läsa färdigt en bok. Men nyfikenheten är för stor.

424 sidor totalt meningslösa sidor som bör undvikas. Det skulle kunna vara min recension av Djävulsformeln. Varför skulle jag bry mig om huruvida Carina Rydberg har haft sex med Ernst Billgren eller inte. Varför skulle jag intressera mig för vad som händer i deras lilla ankdamm? Varför kan de inte få plaska runt där själva utan att någon förläggare tvunget ska ge ut boken?

Till mitt försvar ska jag säga att jag inte själv köpt boken. Jag har lånat den av Kulturutskottets ordförande i riksdagen….

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförts om regionalisering av en av SVT:s två kanaler.

Motivering

Sveriges Television är landets viktigaste informationsspridare och påverkar det politiska beslutsfattandet mer än någon annan media. SVT styrs från Stockholm med ett huvudstadsperspektiv som tyvärr ger en snedvriden bild av Sverige. Sverige är så mycket mer än Sergels Torg och Riksdagshuset.

Det är en fara för förtroendet för public service om inte hela landet och hela landets befolkning har samma möjlighet att uppmärksammas. Redan idag är det många människor runt om i landet som är uppretade över den Stockholmsfixering som SVT sägs stå för. Den lokala Stockholmsdebatten i Stadshuset får utrymme som om det vore av riksintresse, medan Västra Götaland, Region Skåne och övriga landet i princip aldrig uppmärksammas förutom i de korta regionala sändningarna.

Det pågår en positiv regionaliseringsprocess i Sverige, även om den går alldeles för långsamt. Ett viktigt steg i denna regionalisering kan vara att göra statstelevisionens ena kanal regional. Låt utgångspunkten vara regionala sändningar och undantaget gemensamma nationella sändningar i en av SVT:s två kanaler. På det sättet kan vi få Public Service för hela Sverige.

En motion som Claes Västerteg från Västra Götaland och jag har skrivit tillsammans. Jag tycker egentligen att våra förslag är helt självklara, men ändå är det oerhört långt från vad våra politiska motståndare på vänsterkanten tycker.

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring gällande undantag i arbetsgivarinträdet i sjuklönen i samband med sjukskrivning på grund av olyckor i samband med idrottsutövande och övriga fritidsaktiviteter.

I Sverige finns ett stort antal mindre- och medelstora företag. För dessa företag kan det vara mycket påfrestande om en av företagets anställda blir sjukskriven en längre tid.

Långtidssjukskrivningarna har under de senaste åren ökat kraftigt. Arbetsgivarna har ett stort ansvar i arbetet med att minska sjukskrivningarna i samhället. Därför är det rimligt att arbetsgivarna har ett sjuklöneansvar för att uppmuntra till förbättringar i exempelvis arbetsmiljön. Arbetsgivarinträdet bör dock endast gälla vid ”vanlig” sjukdom eller vid arbetsrelaterad frånvaro.

Många är de arbetsgivare som har betalat sjuklön på grund av att en anställd i samband med idrottsutövande skadat sig. Det kan inte vara rimligt att ett litet företag drabbas hårt på grund av att en anställd på sin fritid får en skada som leder till långtidssjukskrivning.

Sverige behöver fler företag som vågar och ges förutsättningar att växa. Därför får det inte finnas hinder som gör att företag tvekar att anställa. Arbetsgivarinträdet i sjuklönen är ett sådant hinder. Oavsett hur sjuklöneansvaret fördelas i framtiden är det min uppfattning att arbetsgivaren enbart skall betala sjuklön vid ordinära sjukskrivningar och vid arbetsrelaterad sjukfrånvaro. Detta bör ges regeringen till känna.

Stockholm den 23 september 2005

Claes Västerteg (c) Johan Linander (c)

Nu måste jag bara skriva om sexualbrottslagstiftningen igen. Igår kom det en hovrättsdom som uppmärksammats flitigt i media igår och idag. En 15-årig flicka har inte ansetts vara i s.k. hjälplöst tillstånd när två män hade sex med henne (den första mannen som hade sex med henne använde våld och dömdes för våldtäkt) och därför kan de inte heller dömas för våldtäkt.

Förmodligen har domstolen dömt rätt. Den nya sexualbrottslagen som trädde i kraft 1 april i år är inte bättre än så. Det är som straffrättsprofessor Madeleine Leijonhufvud uttryckte det igår, “det är en skam för Sverige”. När samma mål avgjordes i tingsrätten, och det blev samma dom där som i HovR, så sa lagmannen efteråt att de är tvungna att döma efter lagen och därför kan inte männen dömas för våldtäkt. Hade vi haft en sexualbrottslagstiftning som utgår från att det krävs samtycke så hade de kunnat dömas.

När vi debatterade frågan i riksdagen den 2 mars så vidhöll socialdemokraterna att det förslag de lagt fram skulle täcka upp fall som det nu aktuella. De hade fel! Igår såg jag en intervju med Brita Lejon (s) som är vice ordförande i justitieutskottet. Jag hoppades på att hon skulle medge lagens brister, att de hade fel, men icke. Hon försvarade sig enbart med att hon inte kan uttala sig i ett enskilt fall. Det är sant att vi inte ska försöka få domstolarna att döma på ett eller annat sätt, men nog måste vi som riksdagsledamoter kunna uttala oss om hur de lagar vi stiftar fungerar i verkligheten. Våra lagar är väl till för verkligheten? Vi antar väl inte lag efter lag för att de är bra i teorin, de måste fungera även i världen utanför riksdagshuset och Rosenbad!

När vi behandlade sexualbrottspropositionen så yrkade jag på två olika lösningar som skulle givit domstolen redskap att döma männen för våldtäkt. Dels att hjälplöst tillstånd skulle utökas med begreppet särskilt utsatt situation och dels att det ska finnas ett samtyckeskrav. Men givetvis avslog socialdemokraterna båda förslagen. Idag vet jag en ung tjej, och säkert tusentals andra kvinnor och män, som hade varit tacksam för om Centerpartiets politik vunnit gehör den där dagen i början av mars.

Denna motion bygger på en alldeles sann berättelse och är ett tydligt exempel på svensk byråkrati där systemen går före människorna. Jag lämnade in ungefär samma motion förra året, men då hade Skattemyndigheten ännu inte hunnit bestämma sig. Nu har myndigheten gjort slag i saken och tvångsskrivet frun hos sin make. Typiskt att det skulle vara frun som skrevs hos maken och inte tvärtom…

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att folkbokföringslagen måste ändras så att människor faktiskt själva får bestämma var de ska bo.

”Det var en solig dag i juni och de två unga lyckliga stod inför altaret. Det var deras livs största dag, deras kärlek skulle stadfästas genom äktenskapet. De båda hade sedan länge varit ett par och nu hade de bestämt sig för att det var dags att svära varandra evig trohet. De bodde visserligen inte tillsammans, men det såg de inte som ett hinder för att gifta sig. Varför skulle det vara ett hinder, undrade de båda, tider förändras och i deras rådande livssituation passade det bäst att bo på olika orter.

Det gick några månader och de båda levde lyckliga, nygifta och mycket förälskade. De fortsatte att bo åtskilda eftersom de hade sina arbeten på olika orter och dessutom hade båda kommunalpolitiska uppdrag som de ville fullfölja. Givetvis träffades de ofta, ibland hos henne och ibland hos honom.

Då kom plötsligt den stora Skattemyndigheten inklampande i deras liv. – Varför bor ni inte tillsammans? Frågade den stora Skattemyndigheten. De båda lyckliga förklarade hur deras liv såg ut och att de hellre fortsatte att bo på varsin ort även om de nu var gifta. Inte trodde de att den stora Skattemyndigheten skulle vara stygg. – Myndigheter finns väl för att hjälpa människor, menade de båda lyckliga.

Men ack vad fel de hade. Den stora stygga Skattemyndigheten hade bestämt sig för att de båda lyckliga tänkte fuska på något sätt och att de därför skulle folkbokföras med tvång på samma adress. De båda lyckliga var förtvivlade och frågade varför den stora stygga Skattemyndigheten gjorde på det sättet.

– Det är för att ni ska få rätt bidrag, svarade den stora stygga Skattemyndigheten.
– Men vi får ju inga bidrag och vill inte heller ha några, sa de båda lyckliga.

– Då är det för att er post ska komma till rätt adress, fortsatte Skattemyndigheten.
– Men det gör den ju redan, svarade de båda.

– Men då är det för att ni ska rösta i rätt kommun, försökte Skattemyndigheten.
– Det tycker vi att vi gör, vi är båda kommunpolitiker i våra kommuner, svarade de lyckliga.

– Då är det för att Skattemyndigheten är måna om ert äktenskap, svarade Skattemyndigheten. Vi vill ju inte att ni ska bo på olika orter, det gör inte gifta människor, fortsatte Skattemyndigheten med sin allra myndigaste röst.

De båda lyckliga var alldeles häpna. När började Skattemyndigheten med äktenskapsrådgivning? Borde inte vi få bestämma själva var vi ska bo? Varför ska den stora Skattemyndigheten bestämma var vi ska bo? Undrade de båda lyckliga som nu också var upprörda.

Snipp snapp snut, så var sagan slut (för Skattemyndigheten har ännu inte hunnit bestämma sig för om maken ska folkbokföras hos makan eller tvärtom).”

Så långt kunde jag skriva i motionssagan förra året, men nu är det tyvärr inte längre en saga. Nu har Skattemyndigheten gjort slag i saken och skrivit de båda på samma adress, fastän de fortfarande inte bor tillsammans. Den lyckliga frun, som förhoppningsvis fortfarande är lycklig, har blivit tvångsskriven hos sin man. Resultatet har blivit, förutom att hon inte är skriven där hon bor och därför nu får posten till fel adress, är att hon blivit av med sina kommunala förtroendeuppdrag i sin hemkommun. Det är snarast absurt att de inte själva får bestämma hur de ska bo. Det är dags för en lagändring.

Jag är säkert väldigt sen på att upptäcka detta, men Google Earth är hur coolt som helst. Läste en artikel om det i DN och nu i kväll har jag testat det för första gången. Har inte hunnit sätta mig in i alla funktioner ännu, men att bara söka runt och kunna zooma in mina föräldrars hus i lilla Veberöd var häftigt. Tror nästan att pappa var ute och klippte gräset…

En motion som jag tyvärr inte har med mig hela Centerpartiet på…

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförts om en ny finansiering av public service-företagen.

Motivering

Under många år har vi i Sverige haft en avgiftsfinansiering av public service-företagen Sveriges Television, Sveriges Radio och Utbildningsradion. Historiskt har finansieringsformen, TV-licensen, varit möjlig att förklara genom att alla inte har TV och att det därför skulle vara mer rättvist att de som konsumerar public service också ska betala för den. Verkligheten har förändrats.

TV-licensen har blivit en både föråldrad och orättvis avgift som får allt mindre acceptans bland landets befolkning.

Vad är en TV-apparat? Förr var svaret enkelt. En TV-apparat var en TV-apparat, men så är det inte längre. Det juridiska svaret är att en TV-apparat är en TV-mottagare som kan ta emot och förmedla rörliga bilder, t.ex. video med kanalväljare, dator med TV-kort, videokamera med kanalväljare, inspelningsbar DVD och digital-TV-mottagare. Men tekniken utvecklas snabbare än lagstiftningen. Det finns redan mp4-spelare och det skulle förvåna mig om det inte inom en snar framtid går att se på TV på mobiltelefonen. Vad gäller då för utbytesstudenten som har mobiltelefonen i fickan? Visst går det att hitta lagstiftning som reglerar detta, men det är helt klart att en lagstiftning som bygger på begreppet TV-mottagare kommer att bli allt svårare att tillämpa.

Sveriges Television har inte ensamrätt på TV längre, men ändå utgår lagstiftningen från att alla som har en TV vill se och betala för SVT. Förr var det enkelt. Alla som hade TV tittade på SVT, det fanns inte något annat att välja på. Åtminstone om man inte bodde i närheten av ett nordiskt grannland så att man kunde få in deras television. Vi lever i en ny annan värld. Många som bor i Sverige har inte ens ställt in SVT-kanalerna på sin TV. Ändå måste de betala för det som de inte vill se. Det kan knappast anses vara en rättvis avgift.

Fusket är mycket utbrett. I samtal med yngre människor med nybildade egna hushåll så är det inte ovanligt att jag möter förvåning över att jag betalar TV-licensen. ”Just det, du är ju politiker och vågar inte fuska, annars hade du säkert också sparat de 2 000 kronorna.” Avgiftsfinansieringen av public service-företagen har ett så svagt stöd bland befolkningen att den inte längre går att försvara.

Det ständiga argumentet för avgiftsfinansieringen är att public service inte ska vara en politiskt styrd statstelevision där verksamheten kan påverkas genom skattefinansierade anslag. Visst ska vi ha en fri och oberoende television, men varför skulle de anställda på public service-företagen låta sig påverkas av att få anslagen via skattsedeln istället? Redan idag är det riksdagen som beslutar om TV-avgiftens storlek och skillnaden är knappast märkbar om riksdagen istället skulle besluta om ett årligt anslag. Alternativ till skattefinansiering kan vara stiftelseform eller flerårsanslag. Det viktiga är att Sverige får en lagstiftning på området som går i takt med tiden.

En motion som jag också skrivit tidigare. Ursprungligen ett förslag som C-kretsordföranden i Trelleborg, Patrik Holmberg, har lagt på Centerpartiets stämma. Även Centerpartiets gruppordförande Åsa Torstensson har skrivit under motionen.

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att momsen på glasögon och kontaktlinser ska sänkas.

Motivering

Jag liksom en stor del av Sveriges befolkning lider av synfel som kräver korrigering med antingen glasögon eller kontaktlinser. Vi har inte valt att se dåligt och vi kan inte vara utan våra glasögon eller linser.

Av någon anledning belastas våra hjälpmedel med den högsta möjliga momssatsen, 25 %. Detta är inte rimligt och momsen på glasögon och kontaktlinser bör sänkas till den lägsta möjliga. Det borde vara naturligt att de personer som drabbas av synfel ska drabbas ekonomiskt i så liten utsträckning som möjligt.

Enligt sjätte mervärdesskattedirektivet får reducerade skattesatser tillämpas i fråga om medicinsk utrustning, hjälpmedel och andra apparater som normalt är avsedda att lindra eller behandla invaliditet, för den handikappades uteslutande personliga bruk. För mig är det självklart att glasögon och kontaktlinser är ett hjälpmedel enligt sjätte mervärdesskattedirektivet, men skatteutskottet valde tyvärr i 2004/05:SkU22 att enbart konstatera att ”det har hittills förutsatts att glasögon inte hör till denna kategori”. Det bör åtminstone vara dags att kontrollera huruvida glasögon kan tillhöra kategorin eller inte.

Stockholm den 21 september 2005

Johan Linander (c)
Åsa Torstensson (c)

En motion som jag upprepar för tredje året, helt enkelt därför jag tycker att den är rätt och skatteutskottet har fel…

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförts om att avskaffa fastighetsskatten på vindkraftverk.

Motivering

Det finns en bred politisk enighet om att det krävs en energiomställning mot ett miljömässigt och långsiktigt hållbart samhälle. Vackra ord löser inga problem utan det krävs faktiska förändringar för att omställningen ska bli verklighet. Nya alternativa energiformer måste stimuleras.

Det finns många människor som är villiga att satsa på en småskalig vindkraftsutbyggnad. Problemet är att få ekonomin att gå ihop. Ett problem som borde vara rimligt enkelt att lösa är att avskaffa fastighetsskatten på vindkraftverk. Detta förslag har även Egendomsskattekommittén lagt i sitt huvudbetänkande SOU 2004:36 ”Reformerade egendomsskatter”.

Vindkraftverken klassas idag som fastighetsskattepliktiga elproduktionsanläggningar. Det borde vara mer rimligt att istället se vindkraftverken som ett inventarium som därmed inte belastas med fastighetsskatt.

Stockholm den 20 september 2005

Johan Linander (c)
Birgitta Sellén (c)

Motion som jag skrivit för att ändra det, som jag tycker, felaktiga beslutet att göra 6 juni till helgdag som riksdagen fattade i våras.

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att ändra Sveriges nationaldag från den 6 juni till den 24 maj.

Motivering

Den 6 juni firas som nationaldag i Sverige med anledning av att Gustav Eriksson Vasa valdes till Sveriges kung den 6 juni 1523. Jag kan förstå att Gustav Vasa har varit en viktig historisk person i vissa delar av Sverige, men som skåning har jag ingen anledning att fira Gustav Vasas kröning av flera anledningar. Därför såg jag inte heller någon anledning att göra den 6 juni till allmän helgdag. Under förra riksdagsåret beslutades dock att Sveriges nationaldag ska vara en allmän helgdag och därför föreslår jag nu att ändra nationaldagen från den 6 juni till den 24 maj.

Gustav Vasa låg i ständiga krig med Danmark. Det Danmark som Skåne, Blekinge, Halland och Bohuslän tillhörde till 1658. Med andra ord 135 år efter det år som vi nu firar genom en allmän helgdag. Jämtland och Gotland blev en del av Sverige först 1645 och tycks inte heller ha någon anledning att fira Gustav Vasas kröning 1523.

Nästa fråga är om det överhuvudtaget finns någon anledning att fira Gustav Vasa. Han har ofta framställts som en omtänksam landsfader. Sanningen är snarare att han var en tyrann, bokbålsarrangör och klosterbrännare som genom att mörda upprorsmakare och oppositionella grundade den svenska enhetsstaten. Med tanke på hur Dacke-upproret brutalt och blodigt krossades av Gustav Vasa borde inte heller smålänningarna ha någon anledning att fira den 6 juni.

Gustav Vasa lät avrätta skånska frihetskämpar på Stortorget i Malmö. Det är inte rimligt att svenska staten ska tvinga skåningar och andra att fira denna tyrann. Sveriges nationaldag bör därför ändras till en dag då vi alla svenskar har en anledning att fira.

Sverige har ingen befrielsehistoria att fira såsom t.ex. Norge, USA och Frankrike. Tvärtom hyllar vi tyvärr en tid då Sverige var en imperialistisk krigsnation. Detta är inget som bör hyllas. Istället bör vi hylla folkets frihet och demokrati, t.ex. genom att göra den 24 maj till ny nationaldag. Dagen då vi 1919 fick en allmän och lika rösträtt.

Johan Linander har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att kriminalvårdsanställda skall kunna få acceptabla arbetsvillkor.

Kriminalvården har under denna sommar mot bakgrund av förra som¬marens händelser vidtagit en rad åtgärder för att säkerställa att erfaren personal skall finnas på plats under hela semesterperioden. Detta gäller särskilt de stora slutna anstalterna till vilka anstalten Kirseberg hör. Enligt uppgift från kriminalvårdsdirektören i Malmö har förhållanden liknande det Johan Linander beskriver inte förekommit. Tvärtom har man vid anstalten före semesterperioden förvissat sig om att inga vikarier finns vid de tyngre avdelningarna. Ensamarbete förekommer inte vid en anstalt av denna säkerhetsklass.

Regeringen har tillfört kriminalvården betydande tillskott de senaste åren. I budgetpropositionen för 2005 föreslog regeringen att anslaget skulle tillföras 430 miljoner kronor från 2005 och aviserade samtidigt resursförstärkningar på 680 miljoner kronor från 2006 och 1 030 miljo¬ner kronor från 2007.

Regeringen anser dock att ytterligare tillskott är nödvändiga och föreslår därför i årets budget¬proposition att kriminalvården tillförs ytterligare 400 miljoner kronor innevarande år samt ytterligare 400 miljoner kronor från 2006. Tillskotten gör det möjligt för kriminalvården att fullfölja den planerade platsutbyggnaden samt att i övrigt utveckla verksamheten i fråga om säkerhet, behandling och sysselsättning.

För att de höjda anslagen skall göra största möjliga nytta är det viktigt att verksamheten bedrivs så effektivt som möjligt. Inom kriminalvården pågår därför ett arbete för att effektivisera verksamheten. Det handlar till exempel om att utnyttja nuvarande anstaltsplatser bättre, att bli bättre på att pressa kostnader vid byggande av nya platser men också om att hitta effektivare arbetsformer. Kriminalvården har under förra året redovisat hur användandet av personalresurserna kan effektiviseras. Av redovis¬ningen framgår att betydande effektiviseringar kan göras utan att säkerhet, rättssäkerhet eller programverksamhet eftersätts.

Med de stora resurstillskott som regeringen föreslagit, parallellt med de effektiviseringar som kriminalvården själv genomför, finns goda förut¬sätt¬ningar för att svensk kriminalvård skall klara sitt viktiga uppdrag med en bibehållen god arbetsmiljö.

Stockholm den 21 september 2005

Thomas Bodström

En motion tillsammans med skånska kollegor från m, fp och kd.

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att
begränsningarna avseende förmånstagare till pensionsförsäkringar bör tas bort.

Motivering

Den 1 januari 1994 ändrades kommunalskattelagens regler för pensionsförsäkringar så att även vuxna barn, över 20 år, kan insättas som förmånstagare till efterlevandepension. Tidigare kunde endast maka, make och sambo samt barn under 20 år få ut pengar från avliden persons pensionsförsäkring. Om inga sådana fanns tillföll det sparade kapitalet försäkringskollektivet, det vill säga andra försäkringstagare i försäkringsbolaget.

Regeringens motiv till att utöka kretsen av förmånstagare 1994 var att pensionsförsäkringar skulle kunna konkurrera med det nya individuella pensionssparandet (IPS), i vilket det sparandet kapitalet tillfaller de efterlevande eller pensionsspararens dödsbo.

I nu gällande inkomstskattelag, som har efterträtt tidigare gällande kommunalskattelag, finns bestämmelser som reglerar vilka som får komma ifråga som förmånstagare till en pensionsförsäkring. Reglerna gäller såväl privata försäkringar som tjänstepensionsförsäkringar. I dagsläget är det make, maka, sambo (inklusive före detta makar och sambor), barn och makes och sambos barn.

Det innebär att barnbarn, syskon, syskonbarn eller andra familjemedlemmar inte får komma ifråga som förmånstagare. Konsekvensen blir en kraftig inskränkning av vissa medborgares frihet. Exempelvis kan ensamstående utan barn inte sätta in någon förmånstagare, vilket med tanke på att det rör sig om ett privat sparande är helt orimligt. Dessutom skulle en situation kunna uppkomma där försäkringstagaren får låta pengar gå vidare till sambos barn, men inte till sina egna barnbarn eller till syskonbarn, vilket kan vara aktuellt om eget barn avlidit. Om av lagen godkända förmånstagare saknas försvinner pengar rakt in i försäkringskollektivet.

Ett annat exempel med orimliga konsekvenser är följande: en ensamstående man på 60 år dör och efterlämnar barn ett, 35 år, barn två, 33 år, samt ett avlidet barn tres barn på fem år. Det finns pensionskapital om 600 000 kronor med efterlevandeskydd. Med nuvarande regler får barn ett och barn två vardera 300 000 kronor medan barnbarnet inte får något alls. Det går att med fog ifrågasätta om dagens ordning medför att pengarna hamnar där de bäst behövs. Är det hos de etablerade barnen med inkomster eller hos barnbarnet som förlorat en sina försörjare som pengarna behövs bäst? Vi anser att det skall vara upp till försäkringstagaren att, utan inskränkningar från staten, bestämma vem som skall vara förmånstagare.

Reglerna är för övrigt helt inkonsekventa. Inom ramen för IPS, som enbart kan tecknas av privatpersoner, kan försäkringstagaren testamentera det sparade kapitalet utan begränsningar. I konsekvens med det bör samtliga begränsningar för övriga pensionsförsäkringar också tas bort. Inte minst om de konkurrensargument, i förhållande till IPS, som användes för att motivera utvidgningen av förmånstagarkretsen år 1994 skall fullföljas.

Det är vår uppfattning att staten inte skall ha synpunkter på vem som är förmånstagare. Staten skall inte heller ha synpunkter på familjebildning. Den som väljer att leva ensam och utan barn skall inte diskrimineras. Staten skall inte heller bidra till att vissa familjemedlemmar diskrimineras. Varför skall exempelvis sambos barn kunna bli förmånstagare, men inte eget barnbarn eller syskonbarn?
Begränsningarna avseende förmånstagare till pensionsförsäkringar vars premie är avdragsgill bör tas bort. Envar skall själv få bestämma över sina pengar, utan pekpinnar från staten. Det är ju den enskilde eller dennes arbetsgivare som har betalat in de medel som utgör pensionen.

Stockholm den 20 september 2005

Peter Danielsson (m)
Torkild Strandberg (fp)
Kenneth Lantz (kd)
Johan Linander (c)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om drogfrågor i körkortsutbildningen.

Antalet olyckor och dödsfall bland unga förare i trafiken ökar. Det beror bland annat på att många kör för fort, slarvigt och med droger i kroppen. Det är därför viktigt med attitydförändringar i trafiken för att på så sätt öka trafiksäkerhet. Var femte 18-24-åring har kört rattfull och alltfler tycker att det är okej att köra bil med alkohol i kroppen. Dessa förhållanden kan motverkas genom en effektiv och grundlig undervisning i drogfrågor i samband med körkortsutbildningen. Utbildningen skall vara obligatorisk och exempelvis innehålla möten med drabbade, filmvisningar, diskussioner samt värderings- och upplevelsebaserade övningar. På så sätt ges möjligheter att påverka de attityder som finns hos körkortseleverna och vi kommer närmare nollvisionen i trafiken.

Stockholm den 20 september 2005
Lars-Ivar Ericson (c) Johan Linander (c)