1984 – George Orwell

Det händer ytterligt sällan att jag läser om en bok. Kanske har det aldrig hänt förut (om man räknar bort barnböcker, en del av barnens favoritböcker fick man ju läsa kväll efter kväll). Nu har det hänt. Tyckte det var dags att läsa om George Orwells klassiker 1984.

Boken som han skrev i slutet av 40-talet är en häpnadsväckande framtidsspaning. Så mycket som han lyckades förutspå. Tyvärr. Många tycker att Sverige och västvärlden har blivit ett övervakningssamhälle som liknar 1984. Det kan jag inte riktigt hålla med om. Men för tre år sedan var jag i Nordkorea. Man skulle kunna tro att ledningen i DPRK har använt delar av 1984 som en manual för hur ett samhälle ska kontrolleras. Skrämmande.

Boken som sådan är bra på alla sätt. Det går heller inte komma ifrån att Orwell var ett geni. Hela upplägget med Engsoss, Nyspråk, de tekniska övervakningsmetoderna (som inte var uppfunna 1949) osv.

På ca 25 år har jag förändrats väldigt mycket som person, men det var verkligen speciellt att upptäcka att jag kände ungefär likadant i magen när jag läste boken den här gången som när jag gjorde det i början av 90-talet. Känslan när Winston och Julia avslöjas. Känslan av smärta vid tortyren i Kärleksministeriet. Känslan av besvikelse när O´Brien inte är en del av Broderskapet (eller är han det?). Känslan av hopplöshet när partiet vinner och inte kan besegras.

Har du inte läst 1984 så är det dags. Det är 284 sidor som måste läsas. Och glöm inte. 2+2 är 4. Inget annat. Någonsin.

This entry was posted in Bokrecension. Bookmark the permalink.

Leave a Reply

Your email address will not be published.