”Vad sysslar vi med på jorden?”

På morgonen när jag kör barnen till skolan eller till pendlarparkeringen så brukar radion stå på ”Gry, Anders med vänner”. Ett morgonprogram med Gry Forsell och Anders Timell där den alltid lika kloke Mikael Tornving gästpratar då och då. I morse sa han något som fastnade på minnet: ”Vad sysslar vi med på jorden?”

Resonemanget handlade egentligen om ufon, men det jag fastnade för var vad utomjordingar skulle tänka om oss människor. Även om jag är övertygad om att det finns något, åtminstone mikroskopiskt, liv i universum, så tror jag knappast det finns vad vi skulle kunna kalla för mänskligt liv. Men ändå, om vi säger att det finns utomjordingar och om de flög förbi och tittade ner på jorden, skulle de vilja landa här då?

I århundraden har människor ägnat sin tid här på jorden till att förgöra varandra, ja, nästan sedan mänsklighetens uppkomst. Miljontals människor har fått sätta livet till från Trojanska kriget för över 3000 år sedan till dagens krig i Syrien. Om man räknar ihop hur många som har dött i de krig vi känner till, så handlar det sannolikt om 300-400 miljoner människor som har förlorat sina liv. Hur många ytterligare som har omkommit på flykt från krig, pga. svält, sjukdomar och allt annat som krig för med sig, går knappast ens att uppskatta.

Människor har dödat och dödar fortfarande sina grannar här på jorden för att de har fel religion, tillhör fel folkslag eller har fel politiska idéer, för att land ska intas, för att land ska befrias, för att diktatoriska ledare ska avsättas, för att nya diktatoriska ledare vill överta makten och så vidare. Det finns ingen brist på motiv för att starta krig om man ser tillbaka på världshistorien och tyvärr ser det inte så mycket bättre ut nu på 2010-talet.

Det enda som är positivt är att det trots allt blir färre och färre oskyldiga civila som dör i de allt mer högteknologiska krigen. Å andra sidan innebär de tekniska framstegen att krigen kan föras på större geografiska områden och därför får ännu fler människor på flykt. Aldrig tidigare har så många människor varit på flykt som nu. Under 2015 räknade FN-organet UNHCR fram att 38 miljoner människor i världen var på flykt undan krig och förföljelse. Allra flest från Syrien och Irak, men nästan lika många från Sydsudan och Demokratiska republiken Kongo.

Det är fullt naturligt att den rikaste delen av världen är ett lockande alternativ att ta sin flykt till, men fortfarande är den överväldigande största delen flyktingar inom sina hemländer eller i grannländer. Många flyktingar fastnar i konfliktzonen och tvingas också fly många gånger och ca 90 procent av alla flyktingar har varit flyktingar i över tio år. Jag orkar knappt tänka på hur barnens uppväxt ser ut när de flyr från den ena osäkra platsen till den andra.

Skulle utomjordingarna vilja landa här? Om vi människor slår ihjäl varandra för att vi är rädda för varandras tro, politiska övertygelse eller för nästan vad som helst som vi känner osäkerhet inför, vad skulle vi då göra med utomjordingar? Hur rädda skulle vi inte vara för dem?

Om det finns några utomjordingar som läser den här krönikan, tänk er väldigt noga för innan ni landar här på jorden. Visst finns det många kloka, toleranta, nyfikna jordemänniskor som säkert gärna skulle vilja träffa utomjordingar, men risken är nog ändå alltför stor för er. Det är säkert bättre för er att betrakta den vackra jorden på avstånd. Och jag tror att ni tänker: Vad sysslar ni med på jorden?

This entry was posted in Krönika. Bookmark the permalink.

Leave a Reply

Your email address will not be published.