Förändringar i marginalen eller satsningar med låtsaspengar

Krönika i Skånska Dagbladet den 10 oktober

Skattehöjningar. Skattesänkningar. Reformer. I dessa budgettider hör vi dagliga rapporter om vad det ena eller andra partiet vill satsa på i sitt budgetförslag. Det är sjätte jobbskatteavdrag, karriärtjänster för lärare, fas 3 ska bort, sänkt arbetsgivaravgift för unga och ett stärkt försvar. Många bra förslag och en del betydligt sämre. Men hur mycket förändring innebär de egentligen?

Det mest överraskande tycker jag är att regeringen inte vågar göra större förändringar än de gör. Alliansen hade åtta års regeringsinnehav fram tills valet 2014 och även 2015 års budget blev alliansens eftersom Sd taktikröstade på en budget som de inte stod bakom. Nu har den rödgröna regeringen med Stefan Löfven, Åsa Romson och Magdalena Andersson i täten chansen att lägga sin egen budget. Man kan tänka sig att de utbrister detsamma som Gert Fylking gjorde i många år när Svenska Akademien presenterade årets vinnare av Nobelpriset i litteratur: Äntligen!

Frågan är om det finns så mycket att utbrista om. Regeringen skriver på sin hemsida: ” I budgetpropositionen för 2016 föreslår regeringen reformer för sammanlagt drygt 24 miljarder kronor. Detta tillskott läggs till de 20 miljarder kronor som regeringen aviserade för 2016 i vårbudgeten.”

24 miljarder kronor, eller om vi räknar med vårbudgeten, 44 miljarder kronor. Det låter som hemskt mycket pengar, men det måste ställas i relation till hela budgeten som är på totalt 934 miljarder kronor. Reformerna utgör alltså ca 2,5 procent av hela budgeten. Nåja, vi kan räkna in vårbudgeten och komma upp till 4.5 procent. Det innebär ändå att över 95 procent av budgeten inte omfattas av nya rödgröna regeringsinitiativ.

Visst, man kan invända att Socialdemokraterna och Miljöpartiet inte har egen majoritet och därför måste anpassa sig till andra, men i själva verket har det enbart handlat om budgetförhandlingar med Vänsterpartiet. Borde inte ett vänsterpartistiskt inflytande innebära större förändringar i förhållande till tidigare statsbudget som alliansen tog fram? Slutsatsen blir snarast att Socialdemokraternas och Miljöpartiets rödgröna regering hade lagt ännu mer blygsamma reformförslag om Vänsterpartiet inte hade tvingat fram några ytterligare satsningar.

Störst förändringar i sitt budgetförslag står Sverigedemokraterna för. Åtminstone påstår de det själva. Tittar man lite närmre på deras budgetförslag så finansieras det mesta av påhittade låtsaspengar. Tror man att det går att använda monopolpengar på riktigt så är det oerhört lätt att sprida satsningar på både det ena och det andra. Jag önskar att fler skulle se detta falskspel. Tyvärr finns det till och med seriösa tidningar som skriver om Sd:s budgetförslag som om det vore jämförbart med övriga partiers vad gäller genomförbarhet.

Om sverigedemokraterna är intresserade av att se bristerna i sina egna förslag så kan de åka till Finland och studera hur Sannfinländarna misslyckas med att genomföra vad de tidigare har lockat lättlurade väljare med. Oj vad deras väljare måste känna sig lurade. Mycket riktigt sjunker partiet stadigt i opinionsundersökningarna. Vi hoppas att fler i Sverige börjar genomskåda Sd på samma sätt.

This entry was posted in Krönika. Bookmark the permalink.

Leave a Reply

Your email address will not be published.