Låt oss få ett lugnare politiskt år

Krönika 3 januari 2015

2014 kallades för supervalåret redan innan det hade börjat. Med val till Europaparlamentet i maj och de allmänna valen i september, så visste alla att det skulle bli ett intensivt politiskt år. Sedan blev det värre än någon hade kunnat ana. Valresultatet i riksdagsvalet skapade en svårhanterad politisk situation och när Stefan Löfven valde att knuffa ut Jonas Sjöstedt och Vänsterpartiet från regeringsbildningen, så fick vi den svagaste regeringen i Sverige sedan Folkpartiregeringen 1978-79. Svag vad gäller parlamentariskt stöd, men också svag vad gäller ledarskap och politisk rutin.

Situationen blev inte bättre när Sverigedemokraterna bröt mot all praxis och rimlighet och röstade för en budget som de samtidigt sa att de inte stod bakom. Statsminister Löfven hade i förväg sagt att han skulle avgå och inte regera med alliansens budget, men så blev det inte. Han satt kvar och sa istället att han skulle utlysa extra val. Så blev det inte heller, utan året avslutades med att landets seriösa partier slöt en överenskommelse för att Sverige inte ska bli en banandemokrati a la Italien med ständiga nyval och regeringsombildningar.

Som centerpartist är det klart att jag egentligen skulle vilja att regeringen med Socialdemokraterna och Miljöpartiet faller. Att vi får ett extraval, Centerpartiet växer och vi åter får en alliansregering. Men å andra sidan, jag vill också ha ett lugnare politiskt klimat för landets bästa.

Det kan låta bra med extra val och därmed nya möjligheter för väljarna att säga vad de tycker i en uppkommen politisk situation. Bra för demokratin kanske? Samtidigt vet vi att långsiktig politisk instabilitet är dåligt för ett land. Det gäller för allt från företagsinvesteringar till myndigheters effektivitet och styrning.

Det är illa för basindustrin om det råder ständig osäkerhet kring energipolitiken. Skolan behöver ha långsiktiga politiska överenskommelser för att fungera bättre. Företag behöver ha stabila spelregler för att våga anställa och investera. Likaså behövs långsiktighet i försvarspolitiken, vad gäller pensionssystem och hur polisen ska vara organiserad. Sverige mår bra av politisk stabilitet och många breda, politiska överenskommelser. För alla politikområden är det bra med en politisk inriktning som åtminstone ligger fast i fyra år.

På samma sätt som ett öppet, välkomnande samhälle har gynnat Sverige i årtionden så har också en långsiktig politisk stabilitet varit bra för landet. Det betyder inte att det är bra att ett parti alltid ska styra, det är tvärtom illa eftersom landet stagnerar i sin utveckling. Däremot är det bra att många partier kan komma överens i de stora politiska frågorna så att alla vet att oavsett valutgång så gäller tidigare fattade beslut om t.ex. pensioner och försvar.

Så även om jag älskar att debattera politik, analysera politiska utspel och politikers förehavanden så vill jag ändå önska er alla ett gott nytt, politiskt lugnare år!

This entry was posted in Krönika. Bookmark the permalink.

Leave a Reply

Your email address will not be published.