Anförande i debatten om 2013 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll

Anf. 66 JOHAN LINANDER (C):

Herr talman! Det är inte alltid jag och Elin Lundgren är överens, men i den här frågan tycks vi vara det. Detta är den årliga skrivelsen om hur lagen om särskild utlänningskontroll har använts. Under den aktuella perioden – den 1 juli 2012 till den 30 juni 2013 – har lagen använts vid ett enda tillfälle. Då handlade det om ett avslag på ett överklagande av ett beslut om utvisning.

I skrivelsen skriver regeringen också om internationell terrorism och sin syn på utvecklingen. Man anför att den brottsbejakande islamistiska extremismen har utgjort det främsta terrorhotet mot Sverige de senaste åren. Regeringen tar också upp det faktum att vi har ett förhöjt terrorhot, och det har vi haft sedan hösten 2010. Då höjdes hotnivån från en tvåa till en trea på den femgradiga skala som används. Där ligger vi fortfarande kvar i dag.

Det är inte så mycket mer att säga om själva användningen – och hur den har varit – av lagen om särskild utlänningskontroll. Men man kan säga lite mer om det sätt som Sverigedemokraterna här pratar på. De generaliserar som vanligt, och pekar ut alla muslimer som potentiella terrorister.

Richard Jomshof talar också om svenskar som åker till Syrien för att delta i kriget där. Det är självfallet förkastligt på alla sätt; vi vill inte se någon som åker ned från vårt land för att delta i väpnade strider. Men det är en missuppfattning att lagen om särskild utlänningskontroll skulle kunna användas i dessa fall. Den lagen kan inte användas mot svenska medborgare, även om Sverigedemokraterna tycks vilja ta det svenska medborgarskapet från personer, göra dem statslösa och skicka i väg dem till något annat land. Precis som Elin Lundgren sade: Vilket land då? Det kanske inte Sverigedemokraterna har funderat så mycket på. Det är ju lite svårare, och man väljer från detta parti att ta de enkla lösningarna. När man kommer till någonting som är svårare att förklara hoppar man som vanligt över det.

En annan sak som jag bara måste reagera på är Sverigedemokraternas sätt att skriva. I sin reservation jämställer de islamistiska nätverk med terroristnätverk, och skriver om kopplingar till islamistiska nätverk eller andra terroristnätverk. De säger med andra ord att alla islamistiska nätverk skulle vara terroristnätverk. Det är självfallet fullkomligt fel, men å andra sidan är det inte så förvånande att Sverigedemokraterna använder den typen av retorik för att peka ut människor generellt som hot mot vårt land. Denna retorik börjar vi tyvärr bli vana vid här i Sveriges riksdag, men det är lika hemskt, fruktansvärt och jobbigt att höra det varje gång. Det får inte stå oemotsagt; det är viktigt.

Sverigedemokraterna skriver också att de vill att utländska medborgare som har kopplingar till vissa nätverk – det som de kallar för terroristnätverk eller islamistiska nätverk – ska utvisas. Men grejen är att lagstiftningen inte heller i dag behöver ta hänsyn till detta. Det kan handla om enskilda personer som inte har denna koppling. Lagstiftningen går alltså, som den ser ut i dag, i vissa delar längre än det som Sverigedemokraterna säger sig vilja göra. En person behöver inte alls kunna knytas till något terroristnätverk för att kunna utvisas enligt lagen om särskild utlänningskontroll. Men denna bedömning görs i varje enskilt fall, och det är det som är så viktigt att betona. Vi ska inte ha några generaliseringar och säga: Om du tillhör en viss grupp är du inte välkommen. Då ska du kastas ut!

Man måste pröva dessa fall – varje enskilt fall för sig. Det är så vi kan uppnå rättssäkerhet. Det är så vi kan uppnå en möjlighet för varje människa att få en rättssäker behandling av sitt ärende.

Med detta, herr talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på reservationen.
(Applåder)

This entry was posted in Anföranden i riksdagen. Bookmark the permalink.

Leave a Reply

Your email address will not be published.