Tre reservationer i partistyrelsen

Igår presenterades partistyrelsens idéprogramsförslag till stämman 22-24 mars. Det är bred enighet bakom förslagets helhet, men som sig bör finns det ett antal reservationer. (I Centerpartiet vill vi ha en diskussion, det betyder inte att vi “strider” eller har “falanger. Det betyder att vi är fritt tänkande människor som argumenterar för våra förslag, men efter stämman fattat beslutet så står vi bakom majoritetens beslut i god demokratisk ordning.)

Jag har tre reservationer. Den första handlar om laglottens avskaffande. Ett tillägg under avsnittet “självägande” som jag har skrivit och som även Abir Al-Sahlani, Torbjörn Egerhag, Fredrick Federley,
Hanna Wagenius (CUF) och Anna Sandström (Centerstudenter) står bakom: “Alla ska ha rätt att bestämma över sin egendom såväl under livet som hur egendomen ska fördelas efter livets slut. Behöver inte skriva så mycket mer om det, hänvisar hit.

De andra två reservationerna handlar om försvarsfrågor och där är jag ensam reservant.

Den första handlar om en strykning under avsnittet “En fri och fredlig värld”, nämligen meningen: “Sverige måste därför kunna försvara sitt eget territorium.”

Visst har Sverige förr haft ett territorialförsvar (invasionsförsvar), men redan på 90-talet ställde vi om till ett insatsförsvar. Så här kan man läsa på Försvarsmaktens hemsida:

“Världen har förändrats. Hoten mot Sverige har förändrats. Vad händer med det svenska försvaret? Det förändras. En av våra huvuduppgifter är numer att delta i internationella insatser där vår förmåga är efterfrågad. Igår hade vi ett invasionsförsvar. Det var ett försvar som byggde på storlek, där många människor kunde mobiliseras vid stora konflikter och direkta hot mot vårt land. Ett tungt försvar, med lång startsträcka och konstruerat för att möta en enda situation. Invasionen.

Idag bygger vi ett aktivt insatsförsvar. Det är smalare, vassare och framför allt snabbare, med möjlighet att sättas in i strid på kort tid över hela världen. För skyddet av Sverige utgör hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna basen. Här finns omkring hälften av alla som tjänstgör i Försvarsmakten. Övergången till ett insatsförsvar är helt nödvändig och följer samma utveckling som i andra länder. Dagens säkerhetspolitiska karta är global och avstånden kortare. Ett hot mot ett enskilt land kan få konsekvenser många mil bort. Och det sker snabbt.”

Ska vi då ha som vision i vårt idéprogram att åter ha ett svenskt territorialförsvar?!

Istället är det helt andra hot som är betydligt allvarligare mot vårt land och därför är min tredje reservation ett förslag på tillägg:

“Vi måste också anpassa vår försvarsförmåga efter nya hot mot landet. Det största hotet mot Sverige är inte längre militärt utan teknologiskt i form av IT-attacker för att komma åt värdefull information hos myndigheter och företag för att sabotera verksamheter. Hoten kommer numera inte enbart från andra stater utan även från andra aktörer.”

Militära Underrättelse- och Säkerhetstjänstens (Must) chef Stefan Kristiansson avgick efter åtta år i höstas och svarade då på frågan “Hur har Must förändrats under din tid?”

“– Det militära i namnet Must leder till del tanken fel. Det säger idag mindre om Must än vad det gjorde för säg 10 år sedan. Vi har fått allt fler uppdrag från regeringskansliet som inte är traditionellt militära, alltså som inte handlar om militära förmågor och stridskrafternas rörelser i närområdet, utan är mer säkerhetspolitiska och kan handla om geografiskt avlägsna platser. En annan aspekt på det hela är att 70 procent av Must:s personal idag har civil bakgrund.
– Vi har dessutom förändringar i hotbilden. Gränsöverskridande hot, som ligger i gråzonen militärt-civilt, har fått ökad betydelse. Jag tänker närmast på terrorism, spridning av massförstörelsevapen, cyberarenan, kidnappningar och piratverksamhet. De påverkar inte bara andra utan även Sverige, svenska företag och gemene man. En viktig lagändring för ungefär fem år innebär att alla typer av externa hot ingår i vårt uppdrag – inte bara det militära hotet.”

Med andra ord tycker jag att jag har väldigt goda grunder för mina reservationer i partistyrelsen.

This entry was posted in General and tagged , , . Bookmark the permalink.

4 Responses to Tre reservationer i partistyrelsen

  1. Hej Johan!

    Jag förstår hur du tänker, men tror att du har fel när du vill stryka raden om att kunna försvara vårt territorium. Det handlar inte om att vi ska ha ett invasionsförsvar med en halv miljon soldater som under 80-talet. Men att vi måste kunna försvara vårt eget territorium mot mer begränsade (men allvarliga) kränkningar är viktigt, och en av statens grunduppgifter. Att bygga en sådan förmåga tar också lång tid, och det är ett väldigt högt spel man spelar om man idag förutspår att inget hot mot vårt territorium kan finnas om 10 år. Ingen tror att Ryssland ska invadera och ockupera Sverige – men en krisartad utveckling i Baltikum kan mycket väl komma att påverka svenskt territorium, i synnerhet om det är helt oskyddat. Jag tror inte att en sådan förmåga behöver utesluta den typ av försvar som du talar om – det är inte antingen eller, vi måste klara båda.

  2. Lars Nihlén says:

    Hej Johan!
    Jag var från början mot avskaffandet av laglotten. Efter att jag funderat lite mer ingående stödjer jag din reservation.
    När det gäller försvaret anser jag att vi ska ha ett försvar, som försvarar våra gränser. Det utesluter ju inte, att vi också måste se de hot som du beskriver.
    Vill också säga, att det är viktigt att vi påpekar, det finns reservationer mot idé-programmet men det är ingen “strid”
    centerpartisten LN Höör

  3. z999 says:

    När man är i min ålder känns det konstigt att överge invasionsförsvaret. Jag förstår resonemanget och det låter riktigt men känns fel.

  4. z999, det är många år sedan vi lämnade invasionsförsvaret. Inte något som jag vill ska ske, har redan skett.

Leave a Reply

Your email address will not be published.