Dödergök – Katarina Wennstam

Jag ligger verkligen efter i mitt läsande. Katarina Wennstams “Dödergök” kom ut redan 2008 men jag har inte hunnit läsa den förrän nu. Får ursäkta mig med att min fru köper så många bra böcker och att iPhonen tar allt mer av den tid som jag tidigare läste på.

“Dödergök” har liksom hennes första fiktiva roman “Smuts” en berättelse om mäns brottslighet mot kvinnor i 2000-talets Sverige. Om “Smuts” handlade mer om sexköp och trafficking så bygger storyn i “Dödergök” på mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck. Personerna är i stort desamma i båda berättelserna, men det har också tillkommit nya medan andra försvunnit.

Jag tycker att Wennstams stora kunskaper från tiden som kriminalreporter på SVT fortfarande ger henne en trovärdighet och tyngd i sitt berättande. Speciellt om man tidigare har läst “Flickan och skulden” och “En riktig våldtäktsman”, som är reportageböcker, så känns även “Dödergök” som en verklighetsbeskrivning snarare än fiktion.

Hon är pricksäker och som väl insatt i det rättspolitiska och juridiska har jag mycket lite att anmärka på. Det är sällsynt. Oftast kan jag haka upp mig på felaktigheter i befogenheter, arbetsfördelning mellan polis och åklagare, hur förhör ska hållas osv, men Wennstam gör inte den typen av misstag.

Som spänningsroman är “Dödergök” alldeles utmärkt. En berättelse som håller kvar läsaren i ett fast grepp. Så, om du inte har läst den ännu, så väntar 518 spännande sidor.

This entry was posted in Bokrecension. Bookmark the permalink.

Leave a Reply

Your email address will not be published.