Pensionsförsäkringars förmånstagare

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att begränsningarna avseende förmånstagare till pensionsförsäkringar bör tas bort.

Motivering

Den 1 januari 1994 ändrades kommunalskattelagens regler för pensionsförsäkringar så att även vuxna barn, över 20 år, kan insättas som förmånstagare till efterlevandepension. Tidigare kunde endast maka, make och sambo samt barn under 20 år få ut pengar från avliden persons pensionsförsäkring. Om inga sådana fanns tillföll det sparade kapitalet försäkringskollektivet, det vill säga andra försäkringstagare i försäkringsbolaget.
Regeringens motiv till att utöka kretsen av förmånstagare 1994 var att pensionsförsäkringar skulle kunna konkurrera med det nya individuella pensionssparandet (IPS), i vilket det sparade kapitalet tillfaller de efterlevande eller pensionsspararens dödsbo.

I nu gällande inkomstskattelag, som har efterträtt tidigare gällande kommunalskattelag, finns bestämmelser som reglerar vilka som får komma ifråga som förmånstagare till en pensionsförsäkring. Reglerna gäller såväl privata försäkringar som tjänstepensionsförsäkringar. I dagsläget är det make, maka, sambo (inklusive före detta
makar och sambor), barn och makes och sambos barn. Det innebär att barnbarn, syskon, syskonbarn eller andra familjemedlemmar inte får komma ifråga som förmånstagare. Konsekvensen blir en kraftig inskränkning av vissa
medborgares frihet. Exempelvis kan ensamstående utan barn inte sätta in någon förmånstagare, vilket med tanke på att det rör sig om ett privat sparande är helt orimligt.

Dessutom skulle en situation kunna uppkomma där försäkringstagaren får låta pengar gå vidare till sambos barn, men inte till sina egna barnbarn eller till syskonbarn, vilket kan vara aktuellt om eget barn avlidit. Om av lagen godkända förmånstagare saknas försvinner pengar rakt in i försäkringskollektivet.

Staten ska inte ha synpunkter på familjebildning vilket blir fallet med den nuvarande lagen. Den som till exempel väljer att leva ensam och utan barn ska inte diskrimineras. Staten ska inte heller bidra till att vissa familjemedlemmar diskrimineras. Varför ska exempelvis sambos barn kunna bli förmånstagare, men inte eget barnbarn eller syskonbarn?

Skatteutskottet har behandlat denna fråga vid flera tillfällen, senast i mars i år. Trots detta väljer jag att åter lägga motionen. Det är dags för förändring nu.

Stockholm den 19 september 2012
Johan Linander (C)

This entry was posted in Riksdagsmotioner and tagged , . Bookmark the permalink.

2 Responses to Pensionsförsäkringars förmånstagare

  1. Simon Andersson says:

    Hej!

    En utmärkt motion. Det borde inte finnas motstånd till den i en sund riksdag. Har utskottet tagit ställning i frågan?

    Simon Andersson
    Stockholm

  2. Svaret är tyvärr att det finns ett motstånd. Jag har motionerat om samma sak tidigare, men då i mars-12, avslogs min motion med följande motivering:

    “Utskottet vidhåller att utgångspunkten vid bestämning av förmånskretsen till pensionsförsäkringar i första hand bör vara att pensionen ska tillfalla den försäkrade och i andra hand den krets av personer som för sin försörjning kan vara beroende av den försäkrade.”

    Jag tycker att det en mycket märklig motivering. Varför ska staten avgöra vilka “personer som för sin försörjning kan vara beroende av den försäkrade”? Det kan vara barnbarn, syskon, och vem som helst i övrigt. Som liberal kan jag inte acceptera att staten ska avgöra vem som är “rätt familj” i frågan om vem som försörjer vem.

Leave a Reply

Your email address will not be published.