Anförande i debatten om ökad säkerhet i domstol

Kammardebatt den 24/5-12.

Anf. 90 JOHAN LINANDER (C):

Herr talman! Jag tänker lämna hedenhös för en stund och tala om ökad säkerhet i domstolarna. Det är faktiskt det vi ska fatta beslut om här i dag.

Det är grundläggande i ett rättssamhälle att det finns en säkerhet i våra domstolar. Den som kommer dit som målsägande eller vittne, och det gäller även domare och nämndemän och i vissa fall även den tilltalade, ska kunna känna sig trygg när man är där eftersom dessa personer måste befinna sig i en domstol.

Vi har pratat mycket här i dag om övergrepp i rättssak. Man ska dock komma ihåg att övergrepp i rättssak inte huvudsakligen sker i våra domstolar. När vi talar om säkerheten i domstolar är det bara en liten del av det som behöver göras för att de här personerna, målsägande, vittnen med flera, ska kunna känna sig trygga. De allra flesta övergrepp i rättssak sker någon helt annanstans i vårt samhälle. Man blir kanske hotad utanför porten när man är på väg hem, när man går till skolan eller någon annanstans för att man inte ska vittna eller säga vad man har sett.

Det är grundläggande att vi har ett tryggt rättsväsen för att människor ska våga berätta och för att vi också ska kunna döma dem som är skyldiga.

I den här debatten har det också kommit upp ett antal förslag – och de finns även i betänkandet – om att i stället för att göra som vi nu har gjort, där vi ökar möjligheten till tillfälliga kontroller med larmbågar med mera, ska vi införa en permanent kontroll i samtliga domstolar. Jag tänker nämna tre skäl till varför det inte är ett bra förslag.

För det första är det mycket dyrt, precis som Johan Pehrson var inne på. Finansutskottet har nämnt en siffra som var på drygt 100 miljoner kronor. Jag är alldeles övertygad om att skulle kravet att vi ska ha permanenta säkerhetskontroller ställas på Domstolsverket skulle kraven på att lägga ned de små tingsrätterna komma som ett brev på posten. Även om Socialdemokraterna under justitieminister Thomas Bodström hann lägga ned hälften av alla landets tingsrätter finns det fortfarande en del mindre tingsrätter kvar. Där finns ofta ett utrymmesproblem. Skulle vi kräva att det ska vara permanenta säkerhetskontroller i alla domstolar skulle det skapa problem, och vi skulle nog ganska snart få se att det kom krav från Domstolsverket på att lägga ned de mindre tingsrätterna. Det har kommit förut.

Det andra skälet som jag vill ta upp är att det faktiskt inte behövs. Det är klart att det ska vara säkerhetskontroller när vi har säkerhetsmål i Stockholms tingsrätt, i Malmö eller någon annanstans. Då finns det verkligen ett behov av att kolla alla personer som kommer in, men vid de allra flesta tingsrätter och vid de allra flesta förhandlingar kommer inte några fler än målsägande, något vittne, domaren och den tilltalade. Ett målsägarbiträde och åklagaren befinner sig förmodligen där också. Men det är inte några åhörarmassor som strömmar in i våra tingsrätter för att sitta och lyssna på normala rättegångar. Det är en helt felaktig bild av hur en normal svensk rättegång ser ut. Det behövs faktiskt inte en permanent säkerhetskontroll i varenda tingsrätt eller varenda domstol i det här landet.

Det tredje skälet som jag skulle vilja ta upp är de krav som finns i regeringsformen och även i Europakonventionen om att vi ska ha offentlighet kring domstolsförhandlingarna. Det ska finnas en informationsfrihet och ett skydd mot kroppsvisitation. Att gå igenom en säkerhetskontroll är en typ av kroppsvisitation, och det kan vi inte besluta om hur som helst. Det finns ett skydd mot kroppsvisitation. Detta har också Lagrådet påpekat vid tidigare tillfällen. Jag är helt övertygad om att Lagrådet skulle ha ett och annat att säga om vi skulle säga att nu ska vi ha permanenta säkerhetskontroller.

Dessutom måste vi fråga oss om vi vill ha domstolar där alla människor kontrolleras. Tyvärr behövs det i vissa domstolar vid vissa förhandlingar. Då ska definitivt varenda person som vill in och lyssna kontrolleras. Men det finns också helt andra rättegångar, som jag var inne på tidigare, där det inte finns något behov av att kontrollera. Om man rent reflexmässigt säger att det ska vara fler metallbågar, fler kontroller och kroppsvisitationer är vi ute på en farlig väg. Vi måste också värna öppenheten i vårt samhälle. Ett samhälle mår bra av öppenhet och transparens. Det talade vi om i går också när vi pratade om mutlagstiftningen.

Herr talman! Till slut vill jag ta upp en liten sak som Mattias Jonsson från Socialdemokraterna nämnde tidigare. Det var ett långsökt resonemang om att alliansregeringens politik har skapat fler hot i våra domstolar. Man kan göra den reflexionen att dagens svenska arbetslöshet i en djup europeisk lågkonjunktur ligger ungefär på samma nivå som under den socialdemokratiska regeringen när vi hade högkonjunktur.

Ändå skulle jag vilja säga att Mattias Jonsson på ett sätt skulle kunna ha rätt i att vår politik kan ha gjort att hoten i domstolar har ökat. Våra stora satsningar på att bekämpa grov organiserad brottslighet har nämligen gjort att det i dag är bra många fler från kriminella gäng som kan åtalas och dömas. Tyvärr innebär det i sin tur också en ökad risk för hot och våld mot rättsväsendets representanter. Lösningen på det är dock inte att sluta jaga de grovt kriminella gängmedlemmarna. Vi ska tvärtom jaga dem ännu mer.

Med detta, herr talman, vill jag yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på reservationerna.
(Applåder)

This entry was posted in Anföranden i riksdagen. Bookmark the permalink.

Leave a Reply

Your email address will not be published.