Debatt – Smart gränsförvaltning, valmöjligheter och framtida handlingsalternativ

Anf. 6 JOHAN LINANDER (C):

Herr talman! Det här med resandet är definitivt en intressant fråga.

Om vi går tillbaka lite i tiden var det väldigt få för hundra år sedan som reste till något annat land över huvud taget. Det hörde till ovanligheterna att vanligt folk under deras livstid passerade landgränsen.
För ungefär 50 år sedan startade charterresorna och det blev vanligare att folk reste längre än till bara de nordiska grannländerna.

Fortfarande när jag var liten på 80-talet innebar resor till andra länder en rejäl kontroll. Även när man skulle åka med bilen till Danmark fick man stå i kö och vänta på att bli kontrollerad och visa pass och fick så klart frågan om man hade någonting i bilen som behövde förtullas.

Så sent som för 30 år sedan fanns det fortfarande en nationalistisk, nästan krigisk, syn på landgränsen. Landgränsen skulle hållas. Människor som ville passera en landgräns kunde vara konstiga, och man visste aldrig vad de hade i kikaren. Det var bäst att kontrollera dem.

Lyckligtvis har det hänt mycket sedan dess. Vi ser resande till och från Sverige som positivt. Möte med människor från andra länder berikar och ger perspektiv. Det är också viktigt för vår ekonomi och därmed för jobben. Internationellt utbyte ger handelsmöjligheter, vilket är viktigt för det exportberoende Sverige.
I dag är det lika vanligt för många av mina vänner att åka till jobbet i Köpenhamn som att åka till jobbet i Lund. Tiotusentals människor pendlar varje dag över Öresund för att jobba eller studera. Då är det för väl att det inte fortfarande står tullare eller gränspoliser och kontrollerar varenda person som ska passera gränsen.

Det finns dock mer att göra, inte minst vad gäller flyget och för resenärer in och ut ur EU. En hel del av de kontroller som görs när vi ska flyga kan ifrågasättas. Är det effektivt och nödvändigt? Det gäller till exempel vätskeförbudet. Är det rimligt?

Till tredjeländer, det vill säga länder utanför EU och Schengen, är det fortfarande en helt annan kontroll och ibland också krav på visum. I vissa lägen behövs det en kontroll för att stoppa vapen, narkotika och människohandel, men behövs det i den omfattning man har i dag och behöver man kontrollera alla? Det kan man också ifrågasätta.

Detta handlar dagens ärende om. Vi yttrar oss över ett meddelande från kommissionen men egentligen två olika förslag. Centerpartiet tycker att det ena förslaget är bra medan det andra är mindre bra.

Låt mig börja med det som är bra. Ett system för så kallade betrodda resenärer är vettigt. Det finns många som regelbundet passerar EU-gränsen på samma sätt som gränsen mellan Sverige och Danmark passeras. Är det rimligt att ha samma kontroll varje gång? Vi måste göra det lättare för utbyte mellan länder inom EU och utom EU.

På Maria Ferm lät det som att om inte alla kan få det lättare att resa ska ingen få det lättare att resa. Det kan man starkt ifrågasätta. Vid enstaka resor ska det givetvis finnas en kontroll när det behövs, men är det rimligt att vi kontrollerar en person på samma sätt den 17:e gången han eller hon åker in i EU samma år?

Det är inget konstigt att ge någon som åkt många gånger och också blivit kontrollerad många gånger ett enklare och smidigare sätt att komma in i det aktuella EU-landet.

När det gäller det andra förslaget med ett in- och utresesystem har vi många ”om” och ”men” som tidigare talare också varit inne på. Det gäller proportionalitet, rättssäkerhet, integritet, dataskydd och iakttagande av mänskliga rättigheter. Vi betonar också att detta inte få påverka möjligheten att söka asyl.

Centerpartiet har svårt att tro att detta förslag kommer att klara en proportionalitetsbedömning. Är behovet av att bygga upp ett sådan här system, som redan finns i till exempel USA, verkligen så stort? Hur ska man klara rättssäkerheten och integriteten? Hur mycket kommer ett sådant system att kosta? Precis som Johan Pehrson var inne på har vi erfarenhet av system som EU fortfarande håller på att bygga upp och som har kostat oerhört mycket pengar.

Herr talman! Slutsatsen är att Centerpartiet är positivt till att underlätta resande men inte till att försvåra resande.

Jag yrkar bifall till förslaget i utlåtandet och avslag på samtliga reservationer.
(Applåder)

This entry was posted in Anföranden i riksdagen. Bookmark the permalink.

Leave a Reply

Your email address will not be published.