Dömda nämndemän

Läser man SvD och Aftonbladet idag så skulle man kunna tro att jag har sagt två helt olika saker till de båda tidningarna. Så är dock inte fallet.

I Aftonbladet säger jag: “Dömda personer ska ­inte vara med och döma”. Då menar jag att den som är nämndeman och själv döms för ett brott ska få lämna sin plats som nämndeman, då har man förverkat det förtroende som krävs för uppdraget.

I Svenska Dagbladet säger jag: “En person som tidigare begått grova brott och vill lämna det livet, de kan passa alldeles utmärkt som nämndemän”. (Jag sa dock att en person som tidigare har begått grova brott och har lämnat det livet, kan passa alldeles utmärkt som nämndeman.) Då menar jag att den som tidigare i livet har varit dömd för något inte för all framtid ska vara utesluten som nämndeman.

Med andra ord är det två olika tidsperspektiv i de båda intervjuerna. Men nog verkar det som att jag har ändrat ståndpunkt mellan intervjuerna (som dessutom skedde med några minuters mellanrum igår).

Det jag mer sa till journalisterna och som inte kom med var: Det är partierna som nominerar vem som ska bli nämndeman och jag menar att partierna har ett ansvar för att kontrollera personens lämplighet. I det ligger också att kontrollera huruvida personen har begått brott. Ofta handlar det om personer som har varit medlemmar länge och man känner dem, men i Centerpartiet har vi också en försäkran där man skriver under att man inte har några “lik i lasten”.

När en person väl är vald till nämndeman så ska det finnas en upplysningsplikt till lagmannen (chefen för tingsrätten, eller motsvarande) om man är misstänkt för ett brott och om man döms för något brott. Redan vid en förundersökning så tycker jag att nämndemannen ska ta time-out och inte vara med och döma. Blir man dömd för brott ska man lämna uppdraget som nämndeman.

Det har även kommit med en annan diskussion, om vi ska ha nämndemän. Vi i Centerpartiet vill ha kvar nämndemännen (se beslutet från vår stämma i Åre nedan), men vill också bredda rekryteringen. Exempelvis skulle det vara tänkbart att även andra än partierna ska få nominera nämndemän. Scoutledaren, fotbollstränaren eller bibliotikarien bör kunna väljas som nämndeman utan att behöva alliera sig med ett parti.

“Nämndemannasystemet är till för att fylla flera olika syften. Bland de viktigaste är att lekmannamedverkan ska bidra till att upprätthålla medborgarnas förtroende för domstolarnas verksamhet och tillgodose medborgarnas intresse av insyn i den dömande verksamheten. Lekmannamedverkan tillför också ett perspektiv på allmänhetens värderingar och ska vara stödjande till domaren. Själva lagtolkningn är det domaren som har ansvar för och
informerar nämndemännen om. Det tillhör även domarens funktion att för nämndemännen redogöra för vad förarbeten och praxis säger.

En av de stora utmaningarna när det gäller nämndemännen är hur vi ska få en nämndemannakår som återspeglar befolkningen. Det område där det idag råder störst brister inom kåren är åldersfördelningen, vi har en hög medelålder på våra nämndemän. Däremot ser det bättre ut när det gäller fördelning över kön och etnisk bakgrund.
Vi ser inte anledning att i grunden förändra domstolens sammansättning. Däremot behöver nuvarande nämndemannasystem utvecklas för att bättre avspegla befolkningsstrukturen. Nämndemannasystemet har mot bakgrund av ovan en viktig funktion för att garantera lekmannainflytandet.”

This entry was posted in General. Bookmark the permalink.

2 Responses to Dömda nämndemän

  1. z999 says:

    Bästa förhållningssätt jag sett till nämndemän och kriminalitet. Alltså att man efter begånget brott ska ha chansen att avtjäna sitt straff och då vara “vit” och kunna bli nämndeman medans man under sitt uppdrag (förtroende tycker jag det handlar om) inte är “tillåten” att begå brott.

    “Redan vid en förundersökning så tycker jag att nämndemannen ska ta time-out och inte vara med och döma. Blir man dömd för brott ska man lämna uppdraget som nämndeman. ”

    Det tycker jag är rimligt, även om det kan kännas för den misstänkte som att han därmed erkänner lite grann att han begått ett brott.

  2. z999 says:

    “Det område där det idag råder störst brister inom kåren är åldersfördelningen, vi har en hög medelålder på våra nämndemän. Däremot ser det bättre ut när det gäller fördelning över kön och etnisk bakgrund.”

    Svårt det där. På vikingatiden så ansågs hög ålder som ett plus på ett annat sätt än idag, kanske det är sådant tänkande som ligger bakom? Alltså att man drar ett likhetstecken mellan klok och lång livserfarenhet medans man bortser från att yngre har en annan livserfarenhet som den äldre faktiskt saknar.

    När det gäller etnisk bakgrund så får det mig att tänka på att man i USA fortfarande kan skriva i media “han dömdes av en jury med bara vita…”, detta mer än hundra år efter slaveriets upphörande. Man har alltså fortfarande etniska motsättningar mellan afroamerikaner och etniska grupper som räknas som “vita”. Överdriver man betydelsen av etniskt ursprung så kanske man blåser upp motsättningar som eventuellt inte är så stora?

Leave a Reply

Your email address will not be published.