ACTA, Q&A

Det är fantastiskt att en så liten lagändring kan få så många att bli upprörda. Men så kan det gå när man väljer att tro på alla som vill skrämmas. Jag har varit med och tagit fram en “Q&A” till vårt C-internnät, men det är inget hemligt så jag lägger ut det här också (istället för att skriva allting själv en sen lördagskväll).

Centerpartiets syn på ACTA

Vilka har Centerpartiets ingångar i förhandlingarna varit?

Immaterialrättsintrång är ett stort problem för många företag, och även för konsumenter. Företagen går miste om intäkter när cigaretter, kläder och läkemedel piratkopieras – och konsumenter blir lurade. I värsta fall kan en piratkopierat läkemedel vara verkningslöst eller t.o.m. farligt. Därför är det bra att många länder gemensamt velat förhandla om åtgärder för att motverka immaterialrättsintrång. Det som varit dåligt har varit hemlighetsmakeriet kring förhandlingarna. Centerpartiet har i regeringen verkat för att förhandlingarna skulle vara så öppna som möjligt. Med öppnare förhandlingar hade mycket ryktesspridning kunnat undvikas.

Centerpartiet har även verkat för att bestämmelserna i ACTA ska vara proportionella, rättssäkra och väl avvägda med hänsyn till integritetsaspekterna.

Vad tycker Centerpartiet om resultatet av förhandlingarna?

Resultatet är acceptabelt. Avtalet kommer att få störst effekt i de länder som inte idag har en lagstiftning som lever upp till ACTA-avtalets krav. De måste ändra sin lagstiftning, och det är bra. Sverige behöver inte göra några lagändringar – med ett undantag – eftersom vi redan uppfyller de krav som ACTA ställer. Den enda lagändring som behövs är en ändring i varumärkeslagen och den kan accepteras (se mer om lagändringen nedan). Avtalet innebär alltså ökade möjligheter att bekämpa piratkopieringen internationellt sett, men små ändringar för lagstiftningen i Sverige.

Är det något vi skulle vilja se annorlunda?

Hemlighetsmakeriet kring förhandlingarna var inte bra. De borde ha varit öppnare. Sedan innehåller också avtalstexten en rad formuleringar som är mindre bra. Det är formuleringar som inte är juridiskt bindande, men som kan (över)tolkas på ett sätt som gör att man tror att avtalet är mer långtgående än vad det är. Det hade varit bättre om avtalet hade varit mer ”kort och koncist”.

ACTA – Bakgrundsbeskrivning

I syfte att förbättra respekten för immateriella rättigheter inleddes i juni 2008 förhandlingar om ett nytt handelsavtal om åtgärder mot immaterialrättsintrång, ACTA-avtalet (Anti-Counterfeiting Trade Agreement). De förhandlande parterna var EU och dess medlemsstater samt Australien, Japan, Kanada, Marocko, Mexiko, Nya Zeeland, Schweiz, Singapore, Sydkorea och USA. Förhandlingarna blev klara i slutet av år 2010. I samband med detta offentliggjordes den slutliga lydelsen av avtalet, som numera även finns på svenska.

Den 1 oktober 2011 undertecknades ACTA av Australien, Japan, Kanada, Marocko, Nya Zeeland, Singapore, Sydkorea och USA. EU och de flesta av EU:s medlemsstater, bl.a. Sverige, undertecknade avtalet den 26 januari 2012. Undertecknandet innebär att EU och dess medlemsstater går vidare med sina processer avseende ACTA-avtalet. Det innebär bland annat att avtalet kommer att bli föremål för en noggrann granskning och analys i Europaparlamentet och nationellt.

Ett svenskt tillträde till ACTA kräver riksdagens godkännande. Den svenska processen kommer bland annat inkludera remittering av en departementspromemoria om Sveriges tillträde till ACTA-avtalet. Det beräknas kunna ske senare i vår. Därefter ska en proposition utarbetas som riksdagen får ta ställning till.

Frågor och svar om ACTA

Vilka blir de största förändringarna/konsekvenserna av ACTA jämfört med idag?

ACTA kommer att komplettera TRIPs-avtalet i vissa avseenden som kan få stor betydelse när det gäller grov brottslighet. Exempelvis kräver TRIPs-avtalet endast att tullen ska kunna ingripa vid import, medan motsvarande reglering i ACTA även omfattar export. Det kan minska inflödet av förfalskade produkter i Europa. Därutöver kommer ACTA bland annat innebära att det skapas ett nytt forum där intresserade länder kan diskutera dessa viktiga frågor med varandra. Samarbete och informationsutbyte är av stort värde på området.

Måste riksdagen godkänna avtalet?

Ja. Ett svenskt tillträde till ACTA kräver riksdagens godkännande. Den svenska processen kommer bland annat inkludera remittering av en departementspromemoria om Sveriges tillträde till ACTA-avtalet. Det beräknas kunna ske senare i vår. Därefter ska en proposition utarbetas som riksdagen får ta ställning till.

Vilka lagändringar kommer att krävas i Sverige?

Svensk lagstiftning uppfyller redan i dag i det närmaste alla krav som följer av ACTA. Den enda lagändring som ACTA kommer att kräva för svensk del är att polis och åklagare ska ges vissa möjligheter att ingripa mot varumärkesintrång trots att rättighetshavaren inte angivit brottet till åtal. Motsvarande gäller redan i dag vid bland annat upphovsrättsintrång.

Varför ska polis och åklagare kunna ingripa mot varumärkesintrång även utan angivelse från målsäganden?

På internationell nivå anses det vara väldigt viktig att polis och åklagare kan ingripa även utan angivelse från målsäganden. Annars kan de personer eller organisationer som ligger bakom den olagliga tillverkningen hota målsäganden till tystnad och på så sätt undvika rättsliga åtgärder. Vi har också på internationell nivå uppgifter om att den illegala handeln med förfalskade varor är en av de snabbast växande formerna av organiserad brottslighet. Motsvarande möjlighet att ingripa utan angivelse finns redan idag när det gäller till exempel upphovsrättsintrång. Lagändringen är alltså av mindre karaktär och har under förhandlingarnas gång varit förankrad i riksdagens näringsutskott.

Varför har ACTA-förhandlingarna inte ägt rum inom ramen för något befintligt organ, exempelvis Världshandelsorganisationen (WTO) eller FN:s organ för immaterialrättsliga frågor (WIPO)?

Skälet till att ACTA-förhandlingarna inte har skett inom ramen för WTO eller WIPO är att vissa länder inte vill diskutera behovet av ytterligare åtgärder mot immaterialrättsintrång. ACTA-parterna var således hänvisade till att förbättra samarbetet sinsemellan eller att inte göra något alls.

Är inte ACTA meningslöst om inte fler länder är med?

Det är förstås positivt om fler länder ansluter sig till ACTA. De flesta länder vill också skydda immateriella rättigheter. Även om antalet anslutna stater blir begränsat kommer dock ACTA att innebära bättre möjligheter till samarbete och informationsutbyte mellan intresserade länder.

Har Sveriges riksdag haft inflytande över ACTA:s utformning?

Ja, riksdagens näringsutskott har löpande informerats om förhandlingarna och överlagt om svenska ståndpunkter. Slutresultatet är i överensstämmelse med den ståndpunkt som förankrats i näringsutskottet.

Har den ACTA-kommitté som inrättas genom avtalet möjlighet att ändra ACTA-avtalet?

Nej, kommittén kan bara föreslå att avtalet ska ändras. För att en ändring ska komma till stånd krävs att parterna till avtalet ingår ett nytt avtal om detta.

Varför har allmänheten haft begränsad insyn i förhandlingarna?

Förhandlingar om handelsavtal sker i regel under utrikessekretess. Även ACTA-förhandlingarna inleddes under förutsättningen att innehållet i förhandlingsdokumenten inte skulle offentliggöras. Sverige arbetade dock hårt för att ökad öppenhet kring förhandlingarna. Detta arbete gav successivt resultat. Under våren 2009 enades förhandlingsparterna om att offentliggöra ett dokument som beskrev bakgrunden till, syftet med och innehållet i de pågående förhandlingarna. Kort därefter beslutades att offentliggöra dagordningarna inför förhandlingsrundorna. Öppenheten ökade ytterligare i april 2010, då parterna offentliggjorde den konsoliderade förhandlingstexten. Därefter offentliggjordes uppdaterade förhandlingstexter i oktober, november och december 2010.

Kommer ACTA att leda till olika inskränkningar?

I den offentliga debatten hävdas från vissa håll att ACTA kommer att leda till stora förändringar när det gäller exempelvis fri- och rättigheter på internet, eller fattiga länders tillgång till lagliga generiska läkemedel. Det stämmer inte. Svensk lagstiftning uppfyller redan i dag i det närmaste alla krav som följer av ACTA.

Kommer ACTA att hindra fattiga länders tillgång till billiga läkemedel?

Nej, parternas avsikt har aldrig varit att ACTA ska försvåra den lagliga globala handeln med generiska läkemedel. Det har betonats vid flera tillfällen. I debatten har oron framför allt handlat om att man har varit rädd för att ACTA-länderna ska tvingas att ge tullen större möjligheter att ingripa mot misstänkta patentintrång. Som framgår av den slutliga lydelsen omfattar dock tullavsnittet i ACTA överhuvudtaget inte patent. Det är alltså helt klart att ACTA inte kommer att ha någon sådan effekt.

Kommer ACTA att leda till mer ingripande åtgärder mot upphovsrättsintrång på Internet?

Nej, ACTA:s bestämmelser angående intrång via internet är allmänt formulerade och överlåter till varje part att själv bestämma detaljerna. För svensk del ändrar de ingenting.

Innebär ACTA att internetleverantörerna görs ansvariga för det innehåll som deras kunder sprider eller laddar ned?

Nej, det är ett missförstånd. E-handelslagens regler om ansvarsfrihet för vissa mellanhänder påverkas inte av ACTA. Missförståndet tycks vara hänförligt till en bestämmelse om frivilligt samarbete. I den bestämmelsen anges att parterna ska sträva efter att främja gemensamma ansträngningar inom näringslivet för att effektivt motverka varumärkesintrång och intrång i upphovsrätt eller till upphovsrätten närstående rättigheter, samtidigt som man upprätthåller en rättmätig konkurrens och, i överensstämmelse med den partens lagstiftning, grundläggande principer såsom yttrandefrihet, rättvis process och skydd för privatliv. Bestämmelsen ger alltså staterna stort utrymme att själva avgöra om och i så fall på vilket sätt denna typ av överenskommelser ska uppmuntras. Det är dessutom upp till staterna själva att avgöra vilka överenskommelser som i så fall ska uppmuntras.

Liknande bestämmelser finns i e-handelsdirektivet och det så kallade IPRED-direktivet. Behovet av frivilliga åtgärder för att motverka immaterialrättsintrång är något som EU även har betonat i andra sammanhang, bland annat i en rådsresolution från mars 2010. Det är också något som kommissionen arbetar med. Så sent som i maj 2011 år enades berörda branscher om ett samförståndsavtal om hur man ska reducera försäljningen av förfalskade varor via internet. Den aktuella regleringen i ACTA ändrar alltså ingenting för svensk del.

Kommer ACTA att innebära utökade möjligheter för tullen att söka igenom mp3-spelare och datorer efter musik eller film?

Nej, ACTA ändrar ingenting när det gäller tullens möjligheter att söka igenom personligt bagage.

Många kritiker återkommer till att ACTA inte hindrar diverse långtgående åtgärder. Vad innebär egentligen detta?

I stort sett alla internationella avtal innebär att staterna enas om en gemensam lägstanivå för det område som avtalet reglerar. Som exempel på detta kan nämnas att TRIPs-avtalet uppställer vissa minimikrav när det gäller det immaterialrättsliga sanktionssystemet, men de parter som så önskar får införa ett mer långtgående skydd. ACTA är uppbyggt på samma sätt. Det är därför sant att de parter som så önskar kan välja att behålla eller införa regler som går längre än ACTA. Denna modell är dock den vanliga när det gäller internationella avtal, oavsett vilket ämnesområde avtalet rör. Staternas handlingsutrymme blir inte heller större genom ACTA än utan avtalet.

This entry was posted in General. Bookmark the permalink.

47 Responses to ACTA, Q&A

  1. Tor M says:

    Regeringen påstår i sina svar att det här hemlighetsmakeriet är normalt för den här typen av avtal. Det stämmer helt enkelt inte. Är det normalt att rådgivare och lobbyister från RIAA och MPAA får tillgång sekretessbelagda dokument som kommer att styra lagstiftning, samtidigt som parlamentariker i en lång rad länder är utestängda av sekretesskäl?

    Regeringen verkar också påstå också att Acta inte påverkar möjligheterna till framtida ändringar av Ipred-lagen. Det är en märklig slutsats. Ska man tolka det som att om Ipred-lagen inte införts i Sverige så hade Sverige fortfarande inte behövt ändra mer än varumärkeslagen? Det finner jag högst osannolikt.

    Jag skulle vilja ta upp ett litet exempel. Låt säga att det för ett omfattande förslag till lagändringar i Sverige inte tillsätts någon utredning, att det inte utgår några remisser, att lagrådet tillåts granska det men dess rapport hemlighetsstämplas (!), och att ingen utom en snäv grupp av toppolitiker och särintressen tillåts påverka innehållet förrän utformningen är ett fullbordat faktum – om då riksdagen när den i det läget tar ställning till förslaget väljer att bortse från hur förslaget kommit till, är det då inte att sanktionera en i grunden odemokratisk process? Om de olika förhandlingsparternas linje inte ens i efterhand publiceras, hur möjliggör det demokratiskt ansvarsutkrävande?

    Är det så här vårt juridiska ramverk ska bestämmas i framtiden – av en hemlig lagstiftningsprocess som öppnas upp först när allmänhetens tryck blivit fört stort men då de flesta länder redan bundit upp sig i sina positioner och väsentliga delar av innehållet är svåra att ändra? Man skulle kunna jämföra med datalagringsdirektivet där politiska representanter under täckmantel av jämlik konkurrens lagstiftade om krav på bekostandet av en integritetskränkande masslagring av data, som sedan behändigt nog kan börja användas av rättsväsendet utan att frågan “behöver” behandlas som ett rättsligt samarbete – trots att alla förstår och de flesta medger att det är vad det handlar om egentligen. Om sådant kringgående av de demokratiska spelreglerna sanktioneras finns det en uppenbar risk att vi får se mer av det i framtiden, det måste väl också du inse?

    Jag skulle också gärna se att du även svarar på detta: varför ska EU och Sverige skriva under ett avtal som inte inkluderar Kina och där USA som avgörande avtalspart öppet deklarerat att de inte anser sig bundna av Acta?

  2. Christer says:

    “Det är fantastiskt att en så liten lagändring kan få så många att bli upprörda.”

    Det är fantastiskt att man i första meningen i en bloggpost kan visa så tydligt att man verkligen inte har förstått någonting alls, vare sig av frågeställningen, dess implikationer eller kritikers invändningar.

    Låt mig då informera om att den svenska lagändring, som — antingen lögnaktigt eller inkompetent — påstås vara den enda inverkan ACTA-avtalet skulle ha för svensk del, inte bekymrar många av ACTAs kritiker i någon nämnvärd omfattning.

    Om avtalet verkligen inte ändrar något — varför då skriva på det? Vore det inte bättre att slippa administration och kringarbete kring ett avtal som ändå inte har någon betydelse? Som skattebetalare förväntar jag mig att mina skattepengar används med gott omdöme.

    “Immaterialrättsintrång är ett stort problem för många företag, och även för konsumenter.”

    Var har ni fått det ifrån? Har ni några siffror på det? Siffror som kommer från oberoende källor då, tack; dvs inte från beställaren av avtalet.

    Dessutom är hela formuleringen av det stycke, som inleds med den meningen, ett tungt vittnesmål om att ni inte ens har övervägt det orimliga i att blanda äpplen (varumärkesskydd) med päron (fildelning). Det är åtminstone den enda rimliga tolkningen av att ni inte ens nämner fildelningen — trots att det i mångt och mycket är mot den ACTA skjuter in sig — som jag kan komma på.

    “Centerpartiet har även verkat för att bestämmelserna i ACTA ska vara proportionella, rättssäkra och väl avvägda med hänsyn till integritetsaspekterna.”

    Intressant. På vilket sätt? Ni verkar ju inte ens förstå att det finns problem med att låta privata företag agera polis och rättssystem? Eller att det ens finns integritetsproblem med systematisk massövervakning?

    ACTA har tagits fram av tjänstemän och lobbyister, och nu ska det bara godkännas av parlamenten. Var finns den demokratiska processen? Är det så här det ska gå till i en demokrati; de som har makt och pengar låser in sig i ett rum och hittar på vad stolligheter som helst, och skickar det sedan till våra parlament för attest?

    Vad är din funktion som politiker, en nickedocka som bara trycker på ja-knappen? Ska det vara så?

    Detta är en väsentlig del av roten till de upprörda känslorna. Den fullständiga inkompetens från politiskt håll, som ovanstående text visar på är en annan del.

    Frågorna och svaren som ges här ovan är så naiva att det vore skrattretande om det inte vore för att ett svenskt riksdagsparti faktiskt tror på dem, och förmodligen inte bara ett utan de flesta. Var är kontakten med verkligheten?

    Sammanfattningsvis är det beklämmande att se ett parti som för inte alltför länge sedan kallade sig liberalt, omfamna en ökad korporativism och ökad statlig kontroll med huvudet nerkört i sanden på detta vis.

    Det är vi, folket, som är er uppdragsgivare, och det är oss ni ska stå upp för. Glöm inte det. Ni sitter där ni sitter enbart för att det saknas alternativ. Glöm inte det heller.

    Dags för skärpning.

  3. Hej.
    Bara två ord och ett tecken.
    Beklämmande läsning!

  4. Petter Karkea says:

    Du är ju inte _lite_ ute och cyklar…

  5. Du är inte trovärdig efter dina “insatser” om och kring FRA.

    Fortsätter du på det här viset så har du snart kvalificerat dig som en fullgod apparatchik, och ett liv i sus och dus i nomenklaturas undersköna värld. (OBS IRONI)

    Ett fritt land måste vårda sin frihet.

  6. Intresserad says:

    Dennis,
    Vore det inte bättre om du bemötte Johan Linander i sak och visade på vilka punkter i ACTA-avtalet som han har fel? Jag är genunit intresserad efter alla dessa demonstrationer.

  7. smen says:

    Eftersom det är en Q&A så kanske man får ställa en blygsam fråga. Vad kan jag som medborgare göra för att stoppa eländet?

    MVH

  8. Patrik BP Andersson says:

    Det är ju trevligt att kunna kopiera regeringens ståndpunkt, men dessvärre finns det inget som garanterar att den är korrekt.
    Tvärtom finns det ett antal punkter som tyder på motsatsen.
    Efter att ha läst avtalstexten på både svenska och engelska blir den första frågan vilken version som har tolkningsföreträde om en tvist uppstår, d.v.s. någon av parterna anser att avtalet inte uppfylls.

    Ett par andra som också bör besvaras dyker upp här:
    http://www.erikjosefsson.eu/sites/default/files/DG_EXPO_Policy_Department_Study_ACTA_assessment.pdf

    och här:
    http://www.iri.uni-hannover.de/tl_files/pdf/ACTA_opinion_200111_2.pdf

  9. Center går från klarhet till klarhet i sin kamp mot öppenhet och frihet.
    Mer makt åt överstatliga organisationer och de som redan har makt, mindre insyn och inflytande till regioner och enskilda människor.
    Det är i alla fall bra att ni håller en rak linje numera så man vet var man har er.

  10. Juristen says:

    @Johan:

    - Du har rätt i att flera av de allra värsta skrivningarna har raderats bort. Men det skedde först efter att riksdagsledamöter hade ljugit om att Acta inte skulle omfatta internet och efter att en hemlig version av Acta hade läckt ut via internet. Först efter att ni blivit avslöjade tvingades ni att ta bort de värsta varianterna som just handlade om ett ökat ansvar för internetleverantörer att övervaka nätet, ökade befogenheter för tullen att genomsöka mp3 spelare m.m. Det handlar sålunda inte om missförstånd utan om det enkla faktum att ni blev avslöjade med fingarna i syltburken. Först då backade ni.

    - Farorna med Acta kvarstår även i dess nuvarande version.

    - Genom Acta ges politikerna möjlighet att permanenta bl.a. Ipred-lagen trots att Generaladvokaten starkt har ifrågasatt bl.a. skyldigheten för internetleverantörer att bevhöva lämna ut abonnentuppgifter. Här finns alltså en multilateral vilja att gå emot vad som kan antas bli en fällande dom i EU domstolen. Sverige spelar med, varför?

    - Acta förutsätter att en kommitté ska inrättas med makt att föreslå ändringar av avtalet utanför den parlamentariska och demokratiska ordningen. Förvisso forutsätter ändring att detta godkänns av avtalsparterna. Men här blir det mest en logisk kullerbytta, eftersom avtalsparterna också representeras i kommittén. Sålunda föreligger en mycket hög risk att avtalsändringar med lagstiftningskaraktär sker helt utan offentlig insyn och debatt. Något som annars inte brukar anses förenligt med en demokratisk rättsstat.

    - Erfarenheterna visar att det inte går att lita på politikers löften. När FRA-debatten stormade som värst och lagen trumfades genom så var löftet att någon ändamålsglidning inte skulle ske. Vi som var skeptiska till detta löfte kallades intrigmakare och foliehattar. Men vi vet ju alla hur det gick, löftet sveks ganska snart. Kan du sätt din heder i pant på att motsvarande ändamålsglidning och/eller utökning av Acta inte kommer att ske? Vad har du i så fall för grund för ett sådant löfte?

    - Flera ledande forskare och professorer anser att Acta även i dess nuvarande utformning tydligt bryter mot de mänskliga fri- och rättigheter som garanteras genom bl.a. Europakonventionen. Jag har inte sett att någon företrädare för Acta sakligt har bemött denna kritik som jag därför får uppfatta som korrekt.

    - Acta bygger på falska argument. På Eu kommissionens hemsida kan man läsa att företagen förlorar 8 miljarder Euro årligen på piratkopiering. Uppgiften är dock helt ogrundad. Den utgår från en uppskattning som gjorts av lobbyister knutna till intresseorganisationer. Varför måste man från politiskt håll försöka sälja in ett Avtal och en lagstiftning med osanna argument?

  11. ANNM says:

    Vågar man anta att riksdagens votering i vanlig ordning kommer att läggas precis innan ledmöterna försvinner på semester?

  12. Pontus says:

    “Det är fantastiskt att en så liten lagändring kan få så många att bli upprörda.”

    Det är inte fråga om en “liten” lagändring, det handlar om att man cementerar ett orättvist och orättfärdigt system kring upphovsrätt. Det handlar om att man kommer att ge carte blanche till privata bolag att få tullen att agera på deras egna misstankar. Det handlar om att man överlåter den demokratiska processen kring avtalets innehåll till privata aktörer. Problemen med ACTA är många, det har påtalats av olika forskare, professorer och folkrättsgrupper om man inte inser problematiken kring detta så är man troligen rätt så dum eller så har man inte satt sig in i problematiken på riktigt. Visst finns en annan sida av myntet, avtalet är inte enbart av ondo men de bra bitarna i avtalet hade man aldrig haft några problem med att driva igenom i öppen process. Så säg nej till ACTA, starta en öppen process för de bitar som är bra och driv igenom de bitarna, köp inte en svart låda bara för att få ta del av en liten godbit som ligger dold långt under taggtråd, lidande och censur!

  13. Tor M says:

    +1 för Pontus kommentar. Jag har skrivit ett svar också men det har inte gått igenom modereringen än. Klicka gärna på mitt namn för att läsa texten på min blogg.

  14. Knorre says:

    En ärlig fråga: om ACTA inte är kontroversiellt alls, varför hölls då EU:s förhandlingar i frågan hemligstämplade? Varför behövs information “läckas” om det nu inte var något knepigt innehåll?

  15. Tor M, sekretess är tyvärr det normala, även t.ex. inom EU:s förhandlingar i de olika ministerråden. Det är få länder som har vår offentlighet. Att USA visade dokumenten för olika intressegrupper gjorde mig och många andra irriterade och det var också ett av de argument som vi använde för att få större öppenhet inom ACTA-förhandlingarna.

    Det var dock inte så att Sveriges riksdag var förhindrade att ta del av förhandlingarna. Riksdagens näringsutskott fick regelbunden information under hela förhandlingsprocessen.

    Att internationella förhandlingar ofta präglas av sekretess beklagar jag, men det påverkar inte att vi har en öppen lagstiftningsprocess i Sverige. Regeringen har som ni vet ansvar för utrikespolitiken och är ansvarig för förhandlingar med andra länder. Om förhandlingsresultatet innebär större förändringar eller att det krävs lagändringar så måste regeringen vända sig till riksdagen för godkännande. (Det läggs en sk parlamentarisk reservation.)

    Då påbörjas ett normalt lagstiftningsförfarande med en utredning, antingen SOU eller DS, som skickas på remiss, sammanställs, lagrådsremiss och därefter proposition till riksdagen som antar eller avslår. Eftersom regeringen nu, som är det vanliga i Sverige, är en minoritetsregering så är regeringen givetvis angelägna att förankra i förväg/under förhandlingarna för att försäkra sig om ett antagande i riksdagen.

    Att media inte rapporterar om allt vi gör i riksdagen betyder inte att vi inte gör det. Med andra ord hade riksdagen insyn i processen långt före kritiken växte.

    Riksdagen har ännu inte fått ACTA som proposition, men eftersom det krävs en liten lagändring så kommer det och då har riksdagen samma möjlighet som alltid att anta eller avslå.

    Visst vore det bättre om även Kina och t.ex. Indien skrev på avtalet, men för att de inte är beredda att göra det betyder inte att vi i Sverige inte ska göra vad vi kan för att hjälpa t.ex. våra svenska exportberoende företag som förlorar miljarder på piratkopiering. Kläder, skor, mediciner, verktyg, reservdelar, tillbehör till telekomprodukter, mat, dryck osv.

    Christer, jag har förstått men det är tyvärr många som fortfarande tror att det som felaktigt läckte ut från ACTA-förhandlingarna är resultatet av förhandlingarna.

    ACTA innebär inte stora förändringar för Sverige, men det finns andra länder som behöver göra fler förändringar av sin lagstiftning än vi. Tanken är också att få med ytterligare länder.

    Piratkopierade varor är på väg att bli den största inkomstkällan för organiserad brottslighet. Är det inget problem? Som konsument är jag också intresserad av att få rätt produkt och inte en kopia.

    Nej, ACTA skjuter inte in sig på fildelning.

    Som alltid annars så är det departementstjänstemän som på uppdrag av ansvarig minister sköter de faktiska förhandlingarna. Det är inget speciellt med ACTA. Skillnaden är möjligtvis att ansvarigt riksdagsutskott fick mer information än de brukar få under förhandlingarnas gång.

    Martin och Petter, på vilket sätt?

    Dennis, vad menar du med FRA? Då jag var föräldraledig eller?

    Smen, du är givetvis välkommen att kontakta alla riksdagsledamöter. Det är vi som röstar för eller mot lagändringen. Jag har svarat på alla mejl hittills om ACTA som har kommit till mig.

    Patrik, översättningar kan ibland ge lite nyansskillnader. Det är ett problem som EU ständigt brottas med. Normalt stadgas det i avtalet vilken version som gäller, och det kan vara alla språkversioner som gäller. Sedan är det vi i Sverige som är uttolkare, inget annat land kan tvinga oss att tolka det på ett sätt som vi inte själv vill.

    John, hade vi bara haft fler partier med oss så hade det sett annorlunda ut, t.ex. vad gäller de federala idéer som vi drev i grundlagsutredningen utan att få det minsta gehör.

    Juristen, du har fel. Det du hänvisar till var ett lands förslag på vad som skulle finnas med. Men vi sa nej från början och det fanns aldrig med i något utkast på färdigt avtal.

    Ändringar i avtalet kan inte göras utan varje regerings godkännande och om en avtalsändring i sin tur kräver lagändring så måste regeringen först gå till riksdagen.

    Hänvisa gärna till avtalet vad du menar med brott mot fri- och rättigheter.

    ANNM, vad skulle det ha för betydelse när voteringen sker i riksdagen? Om du menar närvaro så är närvaron nog allra högst på den sista voteringen då även t.ex. de som har slutat ska avtackas.

    Pontus och Knorre, läs tidigare svar.

  16. jhs says:

    Och min kommentar som jag lade ner en hel del möda på, passade tydligen inte alls för publicering.

  17. jhs says:

    Och skulle den har försvunnit i cyberrymden på väg till dig, kommer den här igen:

    @Dennis Nilsson: Håller med dig till 100 procent beträffande den bristande trovärdigheten som Johan delar med bl.a. både Annie Johansson och Fredrik Federley. De här människorna respresenterar de krafter som undan för undan monterar ned vår demokrati. Medvetet eller omedvetet? I oupplyst dumhet? Agerar och röstar för betalning eller för annan personlig vinning? Ja, vad ska man tro om inte bara C utan över huvud taget om på vilket sätt besluten egentligen fattas i vårt land? Det som händer nu är inte bara gräsligt. Det är rent av farligt, om vi ska kunna fortsätta kalla Sverige en demokrati. De här frågorna har de senaste åren blivit allt mer berättigade att ställa och gäller inte bara den samlade politikerkåren (en regering som t.ex i FRA-omröstningen piskar Riksdagen till lydnad, d.v.s. management by fear) Frågorna gäller i lika hög grad vårt rättsväsende med både jäviga och sovande politiskt tillsatta domare under rättegångarna och ett åklagarväsen som i partnerskap med polisen inte gör sitt jobb. Och redaktionsledningar inom både press, TV och radio som inte fattar vad som händer, tystas eller inte begriper vad det är som får dem att fungera som maktens megafoner – ett fåtal starka, integritetsvärnande enskilda journalister och publicister undantagna. Men redaktionsledningarna inklusive SvT och SR, verkar mer vara redskap till respektive annons- och försäljningsavdelningar. Det verkar ha blivit “modernt” att hålla med den gamle kommisarien som delade in Sveriges befolkning i två grupper – arresterade och ännu inte arresterade.

  18. Tor M says:

    Johan,

    läste du ens KEI Onlines avfärdande av påståendet att hemlighetsmakeri skulle vara norm för globala/multilaterala avtal som reglerar immaterialrätt? (obs: ingen retorisk fråga). Att du och andra gång på gång upprepar att det skulle vara normalt gör det inte sant. Att EU:s beslutsprocesser i övrigt tenderar att vara mer slutna än man kan önska är helt irrelevant. Hade EU dessutom velat ha öppenhet kunde man enkelt att fått det genom att annars lämna förhandlingsbordet. Det var inte förrän vid tidpunkten då läckor visade vilka EU-länder som stödde hemlighetsmakeriet som fler länder började vackla. Innan dess kunde alla skylla på varandra. Mest ohederligt var USA som också gjorde detta trots att det var de som tryckte på hårdast för att bibehålla slutenheten.

    Jag påstod inte att riksdagen utestängts från processen, men vad är det för nytta med att den underrättas om våra folkvalda inte har någon möjlighet att ens diskutera med sina väljare eller skapa opinion? I andra länder har i vissa lägen som sagt inte ens parlamentet fått se avtalet. Och varför offentliggörs inte förhandlingsdokumenten ens i efterhand? Hur menar du att väljare ska kunna utöva ansvarsutkrävande i det här fallet när politikerna försöker hemlighålla vem som stått för vad?

    Låt mig ställa frågan om Ipred än en gång. Om Sverige inte hade IPRED-lagen, skulle då fortfarande inga fler ändringar än den av bestämmelsen om allmänt åtal i varumärkeslagen behöva göras? Menar du på fullt allvar att Acta inte begränsar Sverige och EU att göra ändringar i IPRED-lagstiftningen i framtiden?

    Tycker du inte att Sverige sanktionerar en fundamentalt odemokratiskt och hemlig lagstiftningsprocess genom att skriva under Acta?

  19. JPume says:

    Ang Mänskliga rättigheter och ACTA, läs
    http://rfc.act-on-acta.eu/fundamental-rights

  20. Pontus says:

    @Johan:
    Nu ska vi se här, du hävdar alltså att illegal handel med piratkopierade varor är så svåra att stävja i nationell lagstiftning så vi måste ha en internationell svart låda som innehåller lite av ditten och datten för att stävja intrång i varumärkeslagen?

    Det du skriver är alltså i praktiken följande: “Den svenska riksdagen är så embarmeligt tandlös att vi inte kan skydda våra konsumenter från ett par piratkopierade skor genom en effektiv lagstiftning”..

    “Visst vore det bättre om även Kina och t.ex. Indien skrev på avtalet, men för att de inte är beredda att göra det betyder inte att vi i Sverige inte ska göra vad vi kan för att hjälpa t.ex. våra svenska exportberoende företag som förlorar miljarder på piratkopiering.”

    Detta är ett exakt citat utan att det ryckts ur sitt sammanhang, var finns källhänvisningen på att svenska exportföretag förlorar miljarder i kampen mot piratkopierade varor och hur ska ACTA hjälpa dem mera exakt, vill man konkurrera med äkta varor är man ändå hänvisad till handelspartnerns införsel-lagar för att stävja att piratkopior säljer bättre.

    En annan sak jag funderat på, man hävdar från svenskt håll att det enda som krävs är en mindre förändring i lagtexterna men samtidigt så talar man inte om att praxis vid skadestånd förändras radikalt, istället för att ett offer för piratkopiering ska få ersättning för visad skada så ska det få ersättning för nettovärdet av skadan. Det skulle i praktiken innebära att om jag lägger upp en ftp-server med all min kod på för ett mindre program (ungefär 500 timmar investerad tid där varje timme kostar 1000 kr) och jag sedermera ser att den indexerats av google av någon anledning så har jag rätt att få en halv miljon kronor av google (om man följer nuvarande praxis enligt tpb-målet och de skrivningar som faktiskt står i ACTA) i skadestånd, jag behöver inte ens visa att någon har laddat hem min kod, jag behöver inte visa att någon har profiterat på den (annat än att jag visar en skärmdump på google-sökningen med tillhörande reklambanners från google) för att få ut min halva miljon av google efter att rättsväsendet gjort sitt? Eller gäller bara det förfarandet enbart multinationella film, sko, kläd, musik och medicin -företag?

    “Ändringar i avtalet kan inte göras utan varje regerings godkännande”

    Du har alltså inte läst avtalet eller har du läst den svenska översättningen som skiljer sig markant från den engelska originaltexten? Enligt den står det en arbetsgrupp fritt att ändra avtalets innehåll löpande, visst måste lagändringar godkännas av riksdagen men sådant som inte innebär lagändringar utan enbart förändringar av praxis står dem fritt att styra hur de vill. Och grejen är att i originaltexten så finns det inte utrymme för att misstolka det medan det i den svenska texten finns ruskigt mycket svängutrymme. Så om det prompt måste ratificeras se till att det är den svenska tolkningen som ratificeras och inte en engelsk text som ingen svensk representant verkar ha läst eller förstått.

    Summering:
    Du har inte läst avtalet på originalspråk, eller så ljuger du rakt ut.
    Vi är överens om piratkopierade produkter är problem, jag tycker det går att lösa med en bättre och tydligare lagstiftning nationellt och du tycker ett handelsavtal som behandlar lite av varje bättre.
    Vi kan eventuellt vara överens om att svenska företag förlorar pengar på konkurrens mot piratkopierade produkter men summorna de förlorar kan du inte beslå med fakta (hittills). Jag tycker problemet kan lösas genom lagstiftning som sker i öppen process med full insyn verkar vara det sunda sättet att hantera det på medan du tycker att stängd och hemlig process där man behandlar internationella avtal som a-punkter i EU’s fiske-råd är den bättre lösningen.

    Slutligen, hur kan man acceptera att avtalet främst främjar amerikanska intressen (t.ex. skrivningen om undantag för amerikanska vinproducenter i samband med ordet champagne) medan de själva inte anser sig bundna av avtalet?

    Ber om ursäkt för en lång post, men vi verkar inte ha läst samma dokument och jag vet säkert att jag läst det dokument som länkats till vi EU’s officiella kanaler.

  21. JPume says:

    Johan, Du skrev tidigare
    “Piratkopierade varor är på väg att bli den största inkomstkällan för organiserad brottslighet. Är det inget problem? Som konsument är jag också intresserad av att få rätt produkt och inte en kopia. ”

    Du måste här mena fysiska kopior, inte digitala. Eller hur? Är det verkligen rimligt att diskutera och hantera digitala kopior på samma sätt som fysiska? Finns det inte viktiga principiella skillnader?

    Låt oss för ett ögonblick välja att bortse från om det är rätt eller fel med otillåten fildelning, för att istället kunna diskutera andra principiella frågor. Hur långt tycker du det är rimligt att man går när det gäller att bekämpa fildelning? Om den ‘öppna’ fildelningen försvinner och alla via tex anonyma nätverk fildelar istället, vad ska staten då vidta för åtgärder?

    * Inga?
    * Förbjuda anonyma nätverk? Tja… Det är ju detsamma som att förbjuda kryptering på nätet, dvs att det inte längre finns något skydd alls för tex banktransaktioner. Alla tjänster som kräver något slags säkerhet/sekretess blir omöjliga.
    * Slumpmässiga husrannsakningar för att hitta fildelare?
    * Stänga internet? Om folk då börjar fildela mha usb-minnen, ska folk bli stoppade på stan i stora razzior och genomgå helkroppsundersökning för att polisen ska hitta minnen med förbjudna filer?
    * Inte stänga, men väl begränsa internet genom att bara tillåta godkänt material? Tja… det är väl detsamma som att stänga nätet så åter till punkten ovan …

    Poängen är att antingen inser man att det finns inga effektiva sätt att stoppa fildelningen med förbud och hinder om man inte dessutom kryddar åtgärderna med att införa en övervakningsstat. Har man insett detta kommer man förhoppningsvis fundera på alternativ till det totalitära övervakningssamhället.

  22. JPume says:

    Processen fram till ACTA-avtalet …

    I den här DN-artikeln
    http://www.dn.se/nyheter/politik/protesterna-vaxer-mot-antipiratavtal
    kommenterar Daniel Westman, känd “IT-jurist”, ACTA-avtalet och säger bla

    “Westman är däremot kritisk till hur förhandlingarna kring Acta gått till. Eftersom det formulerats som ett handelsavtal tillämpades inledningsvis en sträng sekretess.
    ….
    – Man ska inte utveckla upphovsrätten genom handelsavtal. Det här är inte som att förhandla om tullnivåer, de här frågorna berör vanligt folk och då ska det ske öppet”

    Internet och EU är var för sig frågor som lätt skapar stor debatt och protester. Kombinerade är det närmast ett mirakel om det inte blir ett stort rabalder. Varför har ni överhuvudtaget gått med på att upphovsrätten diskuteras inom ett handelsavtal? Varför har ni inte för en gångs skull uppfattas som ‘hjältar’ av ‘internet-nördar’ och EU-kritiker genom att sätta ner foten och säga att det inte går för sig? Själva besluten, sakfrågan, kan ju genomföras ändå om det anses så viktigt i en mer öppen process.

  23. Christer says:

    Jaha, så du svarar med att slå dig för öronen, skrika och blunda.

    Ok. Jag har gjort vad jag kunde.

  24. Anonym says:

    http://bit.ly/zJ4yLS

    Intressant läsning om upphovsrätten hittar du på länken ovan

  25. Varför avsade sig EU´s ”rapportör” om ACTA , Kader Arif i samband med dennes överlämnade av ACTA avtalet sitt uppdrag?
    Han uttryckte sig ungefär följande:
    “Detta avtal kan få stora konsekvenser för medborgararnas liv, och ändå görs allt för att förhindra Europaparlamentet från att få ett ord med i frågan. Det är därför jag idag, då jag överlämnar rapporten jag haft ansvar för, vill göra en skarp markering och meddela den allmänna opinonen om denna oacceptabla situation. Jag tänker inte vara delaktig i denna maskerad.” Han sa också att han aldrig hade: Bevittnat ”Never-Before-Seen-Manoeuvres”

    Sloveniens ambassadör i som undertecknade ACTA avtalet i Japan, Helena Drnovsek Zorko, ångrade detta starkt. Hon bad om ursäkt till hela den Slovakiska befolkningen, när hon tog del av vad hon egentligen hade undertecknat! Hon uppmanade befolkningen att protestera!

    Varför har Polen, Tjeckien, Slovenien lagt ACTA ”På Is”?
    I Rumänien frågar PM Emil Boc (avgick igår pga andra omständigheter) varför han och övriga inte har fått någon information varför Rumänien undertecknade ACTA avtalet.
    I Bulgarien protesterar ledamöter i regeringen.

    Så Du Linader, din gråtande partikollega Federley och övriga ”kappvändare” som sitter i regeringen borde skämmas. Politikerföraktet i Sverige bara ökar. Ni är till för Sveriges invånare. Men ni verkar sitta på era stolar i egensyfte.

  26. De utvärderingar som är oberoende visar på mycket allvarliga förändringar i både lagstiftning men framförallt hur de ska tillämpas. Detta är betydligt värre än en lagändring som kan rivas upp av EU självt, här måste alla vara överens för att rätta till brister. Dessutom borde du veta att när EU ingår ett avtal står det över EU-lagarna så de MÅSTE ändras vid eventuella konflikter.

    Konstigt att skylla på USA att de ger handlingarna till industrin, även i EU var det (till stor del samma företag) industrin som bjöds in till mötena och lämnade kravlistor.

    Mvh,

    Carl

  27. Jörgen L says:

    Ett problem med ACTA som jag tycker är dåligt belyst är att ju fler olika internationella avtal av den typen som existerar och är ratificerade, desto mindre blir möjligheten att genomföra välbehövliga och efterlängtade reformer av upphovsrätts/varumärkessystemen. De avtal vi ratificerar cementerar den nuvarande synen och förhindrar modernisering om inte alla undertecknande länder går med på det.

    Och sannolikt är det en av anledningarna bakom ACTA. ACTA kom till på initiativ från ett antal västländer, framför allt USA, för att utvecklingsländerna inte ville gå med på att via TRIPS ge ännu större och oproportionerliga marknadsprivilegier till stora multinationella företag, Genom ACTA kan man bakvägen skapa ett påtryckningsinstument för tex amerikanska svartlistningar av u-länder som inte vill skriva på, trots att man inte lyckats uppnå detta via de “normala” vägarna för att bygga handelsavtal.

  28. Jens Larsson says:

    Linander vet exakt precis vad han gjorde, nämligen en Lööf. Han tackade ja till något han inte har den ringaste kompetens att förstå sig på.

    En gång i tiden stod Centern som den starkaste anhängaren för individens frihet och individualism. Det gäller uppenbarligen inte längre då inte ens CUF reagerar mot diktatoriska ACTA!

    Varför älskar inte Polen, Tjeckien och Slovakien ACTA? Vad är det för fel på dem?

    På vilket sätt kommer ACTA att förbättra min vardag? Champagne tillverkas i Frankrike och inte i USA eller har du en annan uppfattning?

  29. amnexis says:

    Stort tack till Pontus mfl som orkar göra skillnad.

    Ville bara flika in att det är väl hemlighetsmakeriet de flesta tycker är så förargligt, inklusive jag själv.
    Skulle det vara så att det är kutym med sådant hemlighetsmakeri som med ACTA blir jag nog än MER beklämd.
    Detta högst ljusskygga och ohederliga spelet under täcket med internationella storföretag är alltså praxis?

    Jag ställer inte undan högaffeln pga av detta besked, ska nog ut och slipa den lite extra tror jag…

  30. Anonym says:

    Organisation EDRI (European Digital Rights) har satt ihop en fin liten punktlista under benämningen 10 European Commission myths about ACTA. Den hittas här: http://www.edri.org/commission_myths

    Väldigt läsvärd lista där alla punkterna är viktiga. Men jag tänker ta och klippa ut tre och hoppas att du, Linander, läser i alla fall dessa tre punkter.

    “2. There are no fundamental rights concerns
    As just one example of ACTA’s significant fundamental rights concerns, Article 27 imposes an obligation to encourage industry stakeholders to undertake law enforcement activities. In such circumstances, strong safeguards are needed in order to protect privacy, democratic freedoms, the rule of law and freedom of communication. Instead, ACTA says that parties are not obliged to weaken their privacy legislation. It goes on to say that this privatised enforcement should happen while respecting the “fundamental principles” (not “rights”) of privacy, “fair process” and freedom of communication. Remarkably, despite the fact that ACTA refers this “fundamental principle,” it does not actually exist in international law. Lack of obligations on due process of law is one of the biggest and most dangerous flaws in ACTA.

    If the threats are real and the safeguards are imaginary, the threat for fundamental rights is clear.”

    “3. This is not about “three strikes,” blocking or shutting down websites
    ACTA places an obligation on parties to encourage law enforcement by industry stakeholders. What does this mean? In Ireland, in just one year of this form of cooperation, at least 1,300 false accusations were sent to innocent users in a “voluntary” “three strikes” system. In the United Kingdom, it means “voluntary” blocking of websites outside a legal framework – including the blocking of sites that have not even been accused of breaking any laws.
    In the Netherlands, a study proved that 70% of Internet providers were prepared to delete websites “voluntarily” outside the rule of law. If voluntary industry cooperation already means “three strikes” and blocking and deletion of websites without any judicial intervention, how can the Commission claim that voluntary industry cooperation will not spread this anti-democratic practice?

    If, already today in the EU, privatised enforcement is leading to censorship and punishment of innocent citizens, these practices should be stopped and not and exported globally ”

    “4. ACTA is fully in line with the EU legal framework
    The criminal sanctions measures are completely new. Furthermore, as the European Parliament study points out, the criminal measures proposed go far beyond the limits of what the Parliament was prepared to accept when criminal measures were discussed. The European Parliament study also pointed to a range of other measures in ACTA which are not in the current legislation of the European Union. For example, the extremely disproportionate provision that damages may be equivalent to the retail value of the goods in question.

    The Commission insists on saying that ACTA is in line with the European legislation, despite the fact that there is no EU legislation on privatised enforcement, no legislation on criminal sanctions, no legislation on “retail price” damages, etc., etc. ”

    Kan du snälla sluta gå på de lögner som kommissionen sprider.

    Tyvärr så har du med största sannolikhet redan råkat ut för Entrenchment effekten (http://tacit.livejournal.com/371690.html), vilket kortfattat innebär att ju mer vi pekar ut hur fel du har desto mer övertygad i dina åsikter kommer du att bli. Trist, men föga förvånande.

  31. Tor M says:

    Är det normalt att modereringen tar hela fyra dagar eller är det bara ett sätt att försöka förmå debatten att ebba ut? Hur som helst. Jag ser fram emot svar på de frågor och problem som tagits upp ovan.

  32. Och idag lade även Tyskland ACTA “på is”. Men det kanske beror på att de behöver göra större lagändringar än Sverige *ironi*
    http://www.spiegel.de/netzwelt/netzpolitik/0,1518,814527,00.html

  33. jhs, jag publicerar alla kommentarer så länge som det inte är förtal eller förolämpning av någon annan. De som följer min blogg kan vidimera detta (tillägg för att ni inte tycks tro på någonting som jag skriver…). Om man tror att alla andra inte har förstått så kan det vara så att man själv har missuppfattat något.

    Tor M, det stämmer att en förhandling inom WTO eller Wipo normalt är offentlig, då hade vi också haft förslag som alla hade kunnat ta del av och diskutera under förhandlingarnas gång. Nu förhandlades tyvärr inte ACTA inom dessa organisationer utan som ett handelsavtal. Kring sådana förhandlingar råder normalt utrikessekretess. Från Centerpartiets och Sveriges sida krävde vi från början öppenhet, men det var tack vare alla protester internationellt som vi fick genom det till slut.

    Någon hemlig lagstiftningsprocess är det dock inte frågan om. Vår svenska lagstiftningsprocess kommer att vara precis lika offentlig som alltid och den har precis påbörjats.

    Vad gäller Ipred så stämmer det att ACTA inte tvingar Sverige eller något annat land att vidtaga något eller hindra oss från att ta bort Ipred. ACTA innehåller en bestämmelse om att de stater som så önskar får ha sådana bestämmelser, alltså inget tvång, inget “ska”.

    Pontus, internationell brottslighet kräver internationellt samarbete. Svenska lagar kan inte hindra piratkopierade “svenskmärkta” varor från Kina som kommer in i Europa via Neapels hamn och säljs i Madrid.

    Visst finns det t.ex. statistik för hur mycket piratkopierade varor som tullen stoppar, men det är en försvinnande liten del av vad som kommer in och dessutom är det mesta inte kopierade svenska varumärken. Hittade också en siffra på att i EU stoppades 178 miljoner piratkopierade varor 2008. Men mina siffror utgår framförallt från beräkningar från Rikskriminalen.

    Det är domstolar som ändrar praxis, inte ett avtal. Kommittén kan bara föreslå ändringar. Det är avtalsparterna som beslutar om ändringar.

    JPume, jag håller med dig i det mesta. Jag tror inte att olaglig fildelning bekämpas effektivt med lagstiftning och från debatten satte igång 2004 har jag argumenterat mot den typen av åtgärder som du nämner. Det är genom effektiva lagliga alternativ som den olagliga fildelningens betydelse kommer att minska.

    ACTA-förhandlingarna drogs igång för att hindra varumärkesintrång, inte för att skriva ett “upphovsrättsavtal” som det felaktigt har beskrivits.

    Carl, du vet också att Sveriges Riksdag måste anta avtalet och göra den nödvändiga lagändringen. Det är beklagligt att ni fortsätter att påstå att Sverige skulle behöva ändra flera olika lagar fastän det inte är så. Hur ska ni agera när regeringen lägger fram propositionen med den enda lagändringen? Har du och er ledamot i Näringsutskottet haft någon kommunikation? Verkar inte som att ni har samma uppfattning i frågan.

    Jörgen L, vill man hjälpa utvecklingsländerna så är det knappast rätt väg att inte bekämpa piratkopieringen. De stora vinsterna går inte till hjälpbehövande utan till grovt kriminella. På samma sätt som Sverige kan ingå i ACTA så kan vi lämna avtalet.

    Jens Larsson, om din vardag förbättras kan inte jag svara på. Jag känner inte dig. Men om svenska företag kan sälja fler varor istället för att motsvarande piratkopierade varor säljs så skapar det också nya jobb. Varför andra länder agerar som de gör får de svara på.

    Amnexis, åter igen, det är utrikessekretess mellan länder som är regel vid handelsavtal, inte att som USA ge information till ett antal företag.

    Anonym, i avtalet finns det texter som att handlar om vad avtalsparter får göra om de vill. Det betyder inte att avtalsparterna ska göra det. Konstigt att de som vill göra en seriös granskning inte kan se den skillnaden.

    Jag hänvisar inte till vilka regler EU har idag utan till svenska lagar.

    Tor M, jag har varit i London och bl.a. besökt Liberaldemokraterna.

    Martin, Tyskland avvaktar vad EU ska göra. Om jag förstår artikeln rätt (min tyska är inte så bra) så är det mer en formell fråga än en sakfråga.

  34. Pontus says:

    Skrämmande vilken ignorans du uppvisar, flera olika oberoende grupper av välrenommerade expertgrupper påtalar stora brister i avtalet som du, eu-kommisionen och intressegrupper vill driva igenom UTAN att göra en oberoende rättslig bedömning. Samtidigt talar ni er varma om att inget kommer att förändras IOM att ingå i avtalet, om inget ändras så lider ingen av att inte gå in i avtalet, om något ändras så lär väl ingen lida av en oberoende utvärdering, men inte då våra riksdags män vet ju bättre än de som är experter på respektive område, eller hur? Du vet bättre än läkare utan gränser, Amnesty, la quadratur .net och alla de grupper med ideellt arbetande advokater som sliter för mänskliga rättigheter, eller?

  35. z999 says:

    @Johan:
    “Det är fantastiskt att en så liten lagändring kan få så många att bli upprörda. Men så kan det gå när man väljer att tro på alla som vill skrämmas.”

    Eller så beror det på att informationsspridningen till medborgarna har för stora brister. Kunde inte sidan regeringen.se ha en blogg för det styrande blocket (alliansen just nu alltså) och sen en blogg för varje enskilt parti som ingår i alliansen. Bloggarna ska vara mer informativa än propagandistiska. Man kan ju säga att något liknande redan existerar men jag hade tänkt något mer samlat. Inom open source i Sverige så har vi diskuterat hur negativa myter om framförallt linux och bsd-distrubitionerna har kunnat leva kvar och till stor del så beror det på att informationen visst är tillgänglig men däremot inte lättillgänglig för den som försöker skapa sig en någorlunda sann helhetsbild. På grund av en viss partiskhet så har vi inte diskuterat hur de positiva myterna kunnat leva kvar :-)

  36. z999 says:

    @Johan:
    “jhs, jag publicerar alla kommentarer så länge som det inte är förtal eller förolämpning av någon annan. De som följer min blogg kan vidimera detta (tillägg för att ni inte tycks tro på någonting som jag skriver…). ”

    Jag kan i högsta grad intyga detta och den som påstår något annat är verkligen ute och cyklar. Johan har tillämpat “hellre fria än fälla” och har i en del fall nöjt sig med att varna istället för att censurera inlägg. Och det är verkligen inget främjande av yttrandefriheten att misstänkliggöra Johan för något som är hans totala motsats.

  37. Anders says:

    “Anonym, i avtalet finns det texter som att handlar om vad avtalsparter får göra om de vill. Det betyder inte att avtalsparterna ska göra det. Konstigt att de som vill göra en seriös granskning inte kan se den skillnaden.”
    Johan, du missar helt poängen… att just dessa skrivelser finns med i avtalet räcker för att skrota skiten. Detta avtal lämnar mycket öppet för godtycke och att varje land nu får möjligheten att bryta grundläggande mänskliga rättigheter är inget man ska öppna upp för. Det är givet att dessa möjligheter förr eller senare kommer att utnyttjas vad än ni politiker försöker lura i oss.

    /A

  38. Läsare says:

    Anders,
    Även utan ACTA-avtalet kan stater göra det som ACTA-avtalet anger att “avtalspartner får göra om de vill”. Med eller utan ACTA-avtalet så är staterna bundna av MR-regler.

  39. Anders says:

    @Läsare
    Så vad nytt tillför ACTA i så fall? Alla som är för ACTA säger att avtalet inte förändrar något alls så varför då hålla på och slösa tid och pengar på ett avtal som varken gör till eller ifrån?
    Givetvis är ovanstående inte sant, ACTA kommer att påverkar oss mer än vi anar och mycket mer än vad vi vill.

    /A

  40. Pontus, varför skulle jag ha något emot en “oberoende rättslig prövning”, en sådan görs varje gång vi ändrar lagar. Nämligen av Lagrådet. Så kommer fallet även att bli ifråga om ACTA och den proposition som regeringen kommer att lägga till riksdagen.

    Det är ett missförstånd att Sverige redan “ingår i ACTA”. Det är nu när ACTA är klart som regeringskansliet tar fram en departementspromemoria, denna kommer sedan att skickas på remiss där alla får ge sina synpunkter. Därefter kommer lagrådsremissen och sedan kommer propositionen till riksdagen. Min bedömning är att i början av 2013 kommer riksdagen ha frågan på sitt bord.

    Z999, tror inte att det är någon bra idé. Ska inte vara någon partipolitisk information på regeringens eller riksdagens hemsida.

    Anders, anledningen till att ACTA är bra för Sverige är att vi har många företag som dagligen förlorar på att deras varumärken och patent kränks. Vi är ett exportberoende land och går våra företag bättre så innebär det fler jobb. Hur viktigt ACTA blir för svenska företag beror på hur många länder som kommer att ansluta sig. Men redan med de länder som har varit med vid förhandlingarna så finns förutsättningar för att stoppa mer piratkopierade varor från att komma ut på marknaden i Europa.

    Läsare, det är helt korrekt att ACTA inte ger mer befogenheter än vad de enskilda länderna redan har. Det är mycket vanligt att internationella avtal innehåller texter om att avtalsslutande parter får gå längre än vad avtalet stadgar. Det är ett minimiavtal och inte ett maximiavtal.

    Som svenskar brukar vi exempelvis vara extremt noga med detta vad gäller avtal som reglerar miljö- och klimatfrågor. Vi vill ha minimiregler för att tvinga andra länder att komma närmre oss, men vi vill absolut inte ha maximiregler eftersom vi fortsatt vill kunna gå före och ställa starkare miljökrav.

  41. Anonym says:

    Linander, om du inte vill lyssna på oss så snälla lyssna på Kader Arif som har varit djupt inblandad i hur ACTA togs fram.

    http://blogs.wsj.com/tech-europe/2012/02/10/acta-is-useless-and-a-threat-says-ex-eu-lead-negotiator/

    “2. Is the agreement a binding agreement? If a member state signs up to the agreement, does that mean it is bound to implement the provisions of the agreement?

    Yes, the agreement is legally binding, and as it is an international agreement, this means it is also binding over national and European law. This is the reason why members of the European Parliament are so worried about checking the conformity of ACTA with the “acquis communautaire”, we do not want to discover after several years that there is incompatibility between ACTA and our legislation, because this would mean that our legislation has to change, not the contrary.”

    “3. In your interview you state: “The chapter on internet is particularly worrying as some experts consider it reintroduces the concept of liability of internet providers, which is clearly excluded in the European legislation.” However the agreement makes it clear that it is not a replacement for national law, and that national law takes precedence over the agreement. How much of a threat is this?

    There are different interpretations of the text of the agreement, and of course the European Commission which negotiated it claims that nothing in ACTA would hinder civil liberties or go against European legislation. But ACTA is an international agreement aimed at giving concrete means to right holders to have their rights respected in partner countries, and enabling them to seize directly the judicial authorities of that partner country in case of infringement. So if the national law prevails anyway, where is the progress with this agreement?”

    Det står mer i artikeln som jag länkar till än detta.

    Vi som står emot den här artikeln är dels oroliga medborgare (som ni politiker är menade att representera), men även organisationer som Läkare utan gränser OCH folk som har varit med om att ta fram det här avtalet.

    Det ser verkligen ut som att ni politiker inte tar vår oro och våra farhågor på allvar när ni agerar som ni gör.

  42. Walker says:

    Underhållningsbranschen styr den amerikanska regeringen.
    Den amerikanska regeringen styr den svenska regeringen.
    Den svenska regeringen styr riksdagsmännen.
    En direktör på SONY har troligen mer påverkan på svenska lagar än en svensk riksdagsman.
    Det spelar ingen roll vad ni säger till svenska riksdagsmän.
    De lyder under alltid partipiskan (i detta fall regeringen) och svenska regeringen lyder alltid den amerikanska regeringen som är styrd av lobbyister i detta fall från underhållningsbranschen.

  43. Walker says:

    FRA, IPRED, Datalagringsdirektivet, NDAA, SOPA, PIPA och ACTA.
    Alla dessa lagar som bryter mot medborgarens integritet och mänskliga rättigheter.
    Är det så vi vill ha det?
    Våra folkvalda politiker struntar tydligen i om vad som är rätt eller fel.
    I värsta fall så vet de inte vad som är rätt eller fel.
    Det handlar bara om pengar och oftast om pengar som något stort bolag påstås ha förlorat och det ska stoppas till varje pris. Även om priset är lagar som bryter mot medborgarens integritet och mänskliga rättigheter.
    Det verkar som vi går mot en värld som inte styrs av dess medborgare utan av stora multinationella företag. En värld där politikerna är företagens marionetter och fria val är ett spel för galleriet.

  44. Anonym says:

    Nu rör det här visserligen inte ACTA, men eftersom datalagringsdirektivet även det handlar om att övervaka och inskränka medborgarnas rättigheter till fördel för storföretagens profit så tar jag upp det här.

    Varför respekterar inte Centerpartiet sin egen stämma för? Stämman beslutade att ni skulle vara mot datalagringsdirektivet och ändå så jobbar ni för det?

    Varför? Anser ni er stå över er egen stämma? Är det såhär ni visar att ni respekterar era medlemmarns åsikter, era väljares åsikter och svenska folkets åsikter? Genom att gå tvärt emot?

    http://lakonism.blogspot.com/2012/02/dalig-respekt-for-stammobeslut-i.html

    http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=4979832

  45. Juristen says:

    http://www.newsmill.se/artikel/2009/04/03/vi-jobbar-hart-oppenhet-om-acta-forhandlingarna

    “Juristen, du har fel. Det du hänvisar till var ett lands förslag på vad som skulle finnas med. Men vi sa nej från början och det fanns aldrig med i något utkast på färdigt avtal.”

    @Johan: Läs länken ovan. Ni ljög, även politiker från Centern. Acta skulle inte alls handla om internet sa ni. Hur blev det? Ni avslöjades och bakade då delvis. Att nu påstå att jag har fel är bara ännu en lögn. Tycker du själv att ni förtjänar vår tillit? En gång lögnare alltid lögnare, så står det i min bok.

    “Hänvisa gärna till avtalet vad du menar med brott mot fri- och rättigheter. ”

    @Johan: Skrämmande att du som ska vara sakkunnig är okunnig om den tung kritik som finns mot Acta och att avtalet riskerar kränka grundläggande fri- och rättigheter:

    Läs och lär: http://www.greenmediabox.eu/archive/2011/10/04/pressconference/

    Som demokratiskt vald politiker borde du skämmas över att vara försvarare av detta antidemokratiska projekt.

  46. Walker says:

    Johan: ”Walker, hur vet du det? Centerpartiets väljare är generellt EU-postiva. Så var det inte för 10-15 år sedan, men det har förändrats. Jag tror att det är mycket få av våra väljare som hellre skulle välja att lämna EU än att implementera DLD.”

    Walker: Inför riksdagsvalet fick jag det intrycket att Centerpartiet stod för personlig integritet på nätet och då kan man knappast rösta ja till DLD.
    Men jag missuppfattade tydligen Centerpartiet.
    Centerpartiets uppfattning är tydligen att de är emot personlig integritet på nätet.

    Jag har inte sagt något om EU.
    När man läser din kommentar får man det intrycket att det är ett val mellan att säga ja till DLD eller lämna EU.
    Med den logiken ska (i tre länder har dock deras författningsdomstolar underkänt den nationella lagen) dessa tre länder då tvingas lämna EU?
    Var inte Tyskland ett av dessa länder?

    Johan: ” Walker, mörkat? Vi har debatterat DLD i riksdagen i omgångar i sex år! Att inte media eller ni har hängt på debatten förrän nu är väl knappast riksdagsledamöternas fel?”

    Walker: Du säger att vi inte har ett val utan vi måste implementera DLD.
    Om det är så vad har ni diskuterat i riksdagen i 6 år?
    Mörkat, om en riksdagsledamot verkligen vill påverka något så tar han/hon själv kontakt med media för att skapa opinion.

    Johan: ”När du sedan talar om ”västerländsk syn” så kan jag berätta att alla andra EU-länder redan har implementerat direktivet (i tre länder har dock deras författningsdomstolar underkänt den nationella lagen) och flera av EU-länderna hade datalagringslagar redan före direktivet. DLD är ett riktigt dåligt direktiv, men debatten tjänar inte på felaktigheter och överdrifter.”

    Walker: Vad jag menar med ”västerländsk syn” är att man vill ha ett demokratisk, fritt och öppet samhälle.
    Jag personligen tycker jag att ett övervakningssamhälle inte passar in i detta.

    Jag vet att flera västländer främst då USA och England har infört och varit drivande av flera av dessa lagar som bryter mot medborgarens integritet och mänskliga rättigheter. Desto viktigare att Sverige inte viker sig.

  47. Walker, din kommentar hamnade nog under fel inlägg.

    Vi har tillsammans med övriga 26 EU-länder kommit överens om vilka regler som ska gälla för unionen i Lissabonfördraget. Det är EU:s “grundlag”. Om man som medlemsland inte längre accepterar villkoren för att vara med så får man faktiskt välja att lämna. Det är en fullt logiskt slutsats.

    Jag antar att du har läst mitt inlägg och kommentarerna: Centerpartiet tycker att DLD är ett riktigt dåligt direktiv, men även dåliga direktiv ska implementeras i nationell lagstiftning. Vi jobbar vidare på att få bort direktivet, vi i Centerpartiet har redan fått med oss hela den liberala partigruppen, men så länge som det finns ska det implementeras.

    Alla länder utom Sverige har som sagt redan implementerat det. Tysklands, Rumäniens och Tjeckiens författningsdomstolar har dock ogiltigförklarat deras nationella implementeringar. Kommissionen har större tålamod med dessa länder eftersom de har försökt och jobbar på att hitta lösningar som klarar både deras nationella författningar och skyldigheten att implementera, och alltså har Kommissionen ännu inte stämt dessa länder inför EU-domstolen.

    Jag har diskuterat DLD många gånger i media. Jag har även bloggat om det och skrivit debattartiklar. Men det är inte mitt ansvar att fler inte har upptäckt det, jag hade mycket gärna tagit den här diskussionen för några år sedan. Då hade chansen varit större att påverka.

    Att vi ska ha ett demokratiskt, fritt och öppet samhälle är vi helt överens om. Detta ska kombineras med en rättssäker brottsbekämpning.

Leave a Reply

Your email address will not be published.

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>