Vad är ett rimligt straff vid grovt rattfylleri där förare kör ihjäl någon?

Igår kom det en undersökning från Statens väg och transportforskningsinstitut som har gett rubriken “Rattfulla får lägre straff” i flera medier. Det är givetvis en allvarlig signal, men samtidigt bör man vara lite försiktig och också kritisk till själva undersökningen. Detta har bl.a. Dagens Juridik skrivit om.

Men frågan vad som är ett rimligt straff för en person som grovt rattfull kör ihjäl någon, t.ex. ett barn som cyklar i vägrenen, kvarstår. Det är ingen tvekan om att han (eller hon) minst ska dömas för grovt vållande till annans död, grovt rattfylleri och grov vårdslöshet i trafik, men kan det inte i de värsta fallen handla om en uppsåtsbedömning?

Den som kör grovt rattfull och har gjort det flera gånger förut, visar inte den personen en sådan likgiltighet inför andra människors liv och hälsa att det borde kunna vara fråga om ett eventuellt uppsåt, s.k. likgiltighetsuppsåt?

Redan 2004 motionerade jag om detta i riksdagen:

“Dagligen utspelar sig tragedier på våra vägar, varav en stor andel beror på alkoholpåverkade förare. Trots livsfaran för föraren och omgivningen, allmänhetens fördömande och risken för relativt hårda straff är berusade förare ett ständigt återkommande gissel. Likgiltigheten inför sina medmänniskors liv och hälsa är slående. Om det värsta skulle inträffa och den berusade föraren berövar annan livet borde denne, i fall av grovt rattfylleri, kunna dömas för dråp. Grunden för detta är att brottet bör leda till hårdare straff än vad som ryms inom vållande till annans död, samt att likgiltigheten nästan kan likställas med s k eventuellt uppsåt, vilket är det minsta som krävs för att idag kunna dömas för det uppsåtliga brottet dråp. Att berusad förare som berövar annan livet i fall av grovt rattfylleri bör kunna dömas för dråp bör ges regeringen till känna.”

Jag är inte lika säker idag som jag var 2004, åtminstone är det inte så enkelt som det verkar i min motion. Men tankarna kvarstår, borde inte en lastbilschafför som kör mot trafiken på motorvägen med 1,82 promille i blodet och dödar fem personer kunna dömas för dråp?

Detta hände den 19 oktober 2004 (tre veckor efter jag hade skrivit min motion till riksdagen).

This entry was posted in General. Bookmark the permalink.

7 Responses to Vad är ett rimligt straff vid grovt rattfylleri där förare kör ihjäl någon?

  1. z999 says:

    “Men tankarna kvarstår, borde inte en lastbilschafför som kör mot trafiken på motorvägen med 1,82 promille i blodet och dödar fem personer kunna dömas för dråp? ”

    Håller med helt. I övrigt bra och genomtänkt från alla synvinklar om vad som är rimligt.

  2. Malte Lewan says:

    Att kalla det för “uppsåt” känns långsökt för mig. Ordet enligt NE:s ordbok: “medveten strävan att uppnå visst resultat”. Den medvetna strävan är knappast att ha ihjäl någon. Visst kan man vrida runt med argumentation men då får man gå några varv för att få till det till “uppsåt” enligt min åsikt.

    Det påminner lite om hur man ändrat den hävdvunna innebörden av ordet “våldtäkt” för att motivera starkare straff för sexuellt utnyttjande. I stället för att ärligt säga: vi tycker att sexuellt utnyttjande under dessa omständigheter är fruktansvärt och vi vill bestraffa det hårdare.

    Jag skulle rent generellt önska mer politik än semantiska betydelseförflyttningar i politiken. Nu påstår jag förstås inte att du ägnar dig åt det mer än någon annan, Johan! För jag respekterar hur du argumenterar. Men jag kom bara att tänka på detta allmänna problem i politik nu när vi pratar ord.

  3. mikaelf says:

    Lewan: när man talar om likgiltighetsuppsåt inom juridiken talar man om att gärningsmannen är likgiltig inför risken för följden av sina handlingar. Inte likgiltig inför handlingarna i sig, att köra rattfull, utan likgiltig inför att en människa dör. Att gärningsmannen på detta sätt inte ser risken att döda någon som ett skäl att avstå från handlingen är centralt, och gör att man ser det som en uppsåtform när gärningsmannen därmed, såväl inför som vidbajökva brottet, accepterar eller godtar följden av sitt handlande.

  4. Jag delar din uppfattning att det bör ha ett högt straffvärde att köra ihjäl någon rattfull. Den som kört rattfull har ofta alkoholproblem. Du kan endast ta itu med dessa om du är beredd att ta emot hjälp.

    Att köra ihjäl någon kan bli den väckarklocka som öppnar dörren till en förändring.

    Det är viktigt att utveckla bra behandlingar inom skyddstillsynen som kan hjälpa individen ur ett missbruk – annars kommer den dömde antagligen fortsätta köra rattfull.

  5. Malte, precis som mikaelf skriver så finns det redan ett likgiltighetsuppsåt. Ett ex. Någon hugger en person i bröstet med kniv. Han hade ingen avsikt att döda, men förstod att det kunde leda till döden och högg ändå. Då kan han dömas för dråp istället för synnerligen grov misshandel och grovt vållande till annans död.

    På samma sätt menar jag att den som kör grovt rattfull och förstår att det kan leda till att någon annan människa dör, men ändå väljer att köra rattfull, han skulle kunna dömas för dråp med hänvisning till likgiltighetsuppsåt (kallas även eventuellt uppsåt).

  6. Malte Lewan says:

    Hm, underlig term, likgiltighetsuppsåt. Likgiltig för att jag eventuellt har en “medveten strävan att uppnå visst resultat”? Antingen ville man att personen skulle dö eller inte. Ordet uppsåt är ju egentligen i sig kristallklart. Vad _ville_ jag egentligen skulle ske? Men:

    NE: “eventuellt uppsåt […] straffrättsligt term som används för gränsdragningen mellan dolus (uppsåt) och culpa (oaktsamhet).” Ja, det kan nog behövas just en sådan här klassificering mellan dolus och culpa, för det är ett speciellt fall när gärningsmannen nästan kan räkna ut följden med näsan. Det är rimligt. Han bryr sig alltså inte; han gör det ändå. Men som sagt, termen är inte helt lyckad. För språkligt är det inte “uppsåt” även om det blir följden med 99 procents sannolikhet.

    Och jag tror inte att det är tillräckligt stor procentandel av initierade rattfulla färder som ger dödsfall för att det egentligen ska kunna jämföras med kniven i bröstet. För sannolikheten känns som en del i det hela. Eller tänker jag fel om detta?

  7. Det är klart att en rattfylleristolycka med dödlig utgång kan vara osannolik och i de fallen tycker jag inte heller att det ska kunna bli frågan om dråp. Men om en person som flera gånger tidigare har åkt fast för rattfylleri, inte har körkort, kör med 2,1 promille i blodet i 110 km/h på en cykelväg för att hinna till Systemet innan det stänger; då tar han en sådan stor risk att det är sannolikt att någon ska bli påkörd. Att han pga fyllan inte förstod faran ska inte spela någon roll eftersom berusning inte ska få vara någon ursäkt för sitt handlande (om det inte är patelogiskt rus).

    Samma sak om man mycket berusad kör sin tunga lastbil på fel sida motorvägen (som i Svedala), då är risken för att någon ska dö så stor att jag tycker det är frågan om eventuellt uppsåt.

Leave a Reply

Your email address will not be published.