Intressant utskott

Jag är väldigt glad över att ha fått viceordförandeskapet i justitieutskottet. När vi redan före valet skulle önska utskott (så att riksdagsgruppens valberedning skulle ha underlag direkt) så var mitt förstaval vice ordförande i JuU. Ni kanske undrar varför jag inte önskade ordförandeskapet, men eftersom det av hävd är oppositionen som har ordförandeskapet i JuU så kunde jag ju inte önska det eftersom det skulle innebära att jag skulle önska en valförlust.

Jag fick vad jag önskade mig och jag är stolt över att få leda alliansen i justitieutskottet. Någon frågade på Facebook vad det egentligen innebär att vara viceordförande. Det korta svaret är att jag är “ordförande” i alliansgruppen i JuU, länken mellan utskottskansliet och JuU-alliansen, länken mellan justitiedepartementet och utskottet, den som har huvudansvaret att se till att regeringens rättspolitiska propositioner går genom i riksdagen.

Situationen i utskottet är ännu svårare än i kammaren. I kammaren är alliansen i minoritet, men vi vinner voteringarna så länge som de rödgröna och Sverigedemokraterna inte kommer överens. I utskottet, alla utskott med oppositionsordförande, vinner de rödgröna med åtta röster och ordförandens utslagsröst mot våra åtta alliansröster. Sverigedemokraterna har den 17:e platsen (vet ännu inte vem det blir, men Kent Ekroth från Lund sa att han förmodligen skulle sitta där).

Nu är det dock inte alls säkert att de rödgröna röstar lika i JuU. Tvärtom har vi en stor vana av att Socialdemokraterna står på alliansens sida och V och Mp reserverar sig, särskilt när det gäller EU-frågor. Precis som statsministern sa i sin regeringsförklaring så är det med Mp i första hand som vi kommer att försöka få överenskommelser inom JuU, i andra hand med S, även om det är troligare att vi kommer överens med socialdemokraterna i de flesta frågorna. Några förhandlingar blir det varken med V eller Sd. Men man ska också tillägga att i en stor majoritet av alla frågor som behandlas är alla partier överens, så vi kommer att ha samma ståndpunkt som V och Sd i många frågor även i JuU. Jag kommer att behandla sverigedemokraten i utskottet på precis samma sätt som de andra i oppositionen, kollegialt korrekt.

Ordförande i JuU blir Morgan Johansson, socialdemokrat och f.d. minister. Även han är från Lund. Övriga socialdemokrater vet jag inte vilka de blir, mer än att Thomas Bodström inte kommer tillbaka. Kristdemokraterna byter bort sin skåning Otto von Arnold mot Caroline Szyber som tidigare har varit tjänsteman och jobbat med JuU-frågorna. Hon är duktig. Folkpartiet behåller Johan Pehrson i JuU. Han har tidigare varit ordförande (02-06) och det är skönt att ha hans rutin i utskottet. Vilka moderaterna blir vet jag inte heller. Det är dock klart att deras tidigare förstanamn Henrik von Sydow försvinner och blir ordförande i skatteutskottet.

Miljöpartiets tidigare ledamot i JuU Mehmet Kaplan blir ny gruppledare för dem och istället kommer Maria Ferm från Malmö in (ytterligare en skåning). Jag har fått väldigt gott intryck av henne. Vad jag har hört så kommer Vänsterpartiets Lena Olsson fortsätta i utskottet. Det ser ut att kunna bli ett intressant utskott att jobba med de kommande fyra åren. På tisdag blir vi valda och sedan har vi direkt det första sammanträdet.

This entry was posted in General and tagged , , , , , , , . Bookmark the permalink.

16 Responses to Intressant utskott

  1. Jakob says:

    Enligt Politikerbloggen är moderaternas nya förstanamn i JuU Krister Hammarbergh. Han är förmodligen vald för att utgöra geografisk motvikt 😉

  2. z999 says:

    OK. Vad blir första förlaget? Återinförande av dödsstraffet? 🙂

  3. Nan says:

    Jag konstaterade att Morgan Johansson inte nämnt ett ord om ACTA på sin blog, och att döma av senaste ACTA-dokumenten (som inte följer EP:s önskemål) så luktar det att man tänker försöka kortsluta delar av processen, så har ni en del att prata om där…

  4. frekar06 says:

    Z999. Något dödsstraff tror jag inte kommer att komma upp och ska inte komma upp heller.

    Johan. Det är en intressant situation i många utskott. Där görs ju också mycket av det viktiga arbetet i riksdagen. Om man bortser från Konstitutionsutskottet, som har en speciell roll, hur många beslut är det egentligen som tas i utskotten? För jag har fått uppfattningen att utskotten gör det mesta av jobbet men det är i riksdagens kammare som besluten tas.

    /Frekar06

  5. Krister Hammarbergh har jag suttit bredvid i fyra år så vi känner varandra ganska väl. Bara lite svårt att förstå varandras dialekter…

    Nan, Morgan Johansson har inte suttit i näringsutskottet så han har inte fått information om förhandlingarna. ACTA kommer alltså inte bli JuU:s fråga.

    Frekar, utskotten kommer att ha en mycket större och viktigare roll den här mandatperioden när vi i alliansen inte har egen majoritet. När en fråga kommer till kammaren är den normalt klar förutom det formella beslutet.

  6. z999 says:

    Jag tycker att det verkar vara ett jobb med stort ansvar där det är omöjligt att inte begå misstag och där det finns moment som inte blir bra hur man än gör. Kom ihåg att det största ansvaret är mot folket och inte mot dom du förhandlar med, men så tänker du säkert redan.

  7. Pingback: Juristlycka – jag blir ordinarie i JuU

  8. Nan says:

    Så det betyder att om EU-kommisionen försöker kortsluta processen och försöka (i strid med tidigare löften) få igenom ny lagstiftning hamnar det sannolikt i Näringsdepartementet och JuU kommer mer eller mindre att ställas inför faktum (typ godkänner ni det här eller ska ni blockera det för övrigt färdiga ACTA)? Eller kan man gå direkt på lagstiftning utan att ens ta upp frågan i JuU? Inte så att jag vill påstå att detta scenario finns än, men risken för att det ska inträffa känns inte obefintlig. Med tanke på att avtalsförslaget innehåller saker som EP explicit sagt att de inte fick inkludera i avtalet så luktar det att man tänker försöka få det godkänt utan EP, dvs. de nationella parlamenten.

  9. frekar06 says:

    Johan. Jag vet att detta är fel ämne. Hade problem med att lägga in en kommentar i inlägget om Gallo-rapporten så det är därför jag lägger det här. Här är den version av ACTA-avtalet som jag hittade mina uppgifter i:

    http://keionline.org/sites/default/files/actaoct2010.pdf

    /Frekar06.

  10. Jag vet inte om det det nästan färdiga avtalet är offentliggjort ännu så jag kan inte säga så mycket om det. Jag skulle dock inte lita på alla som påstår att de publicerar “rätt” version.

    När det gäller hur ACTA ska tas om hand i riksdagen så är det Näringsutskottet som har ansvar för immaterialrättsliga frågor, det är inte JuU. Skulle ACTA innehålla något som kräver ändringar i svensk straffrätt så går det till JuU, men så ska inte vara fallet.

  11. Nan says:

    Ok, nu står det klart att löftet inte stämde. Det ska in i brottsbalken, om jag förstår det rätt, att det blir brottsligt att inneha piratkopior (inte bara att importera och handla med dem). Jag antar att detta betyder att det inte heller blir någon preskribtionstid, eftersom innehav alltid är pågående.

    Sedan står det klart att den nya lagstiftningen, som framförhandlats mellan upphovsrättsindustrin och tjänstemän UPA, och som står i uppenbar strid med EU-parlamentets krav, förväntas godkännas nationellt, och i praktiken därigenom kortsluta EU-parlamentets invändningar.

    Synd att en idé att att hindra farliga läkemedel och hindra bedrägerier mot konsumenter blev något som istället måste motarbetas.

    Du nya sköna värld. Det borde vara en obligatoriskt tenta på historien om romarrikets fall för EU-kommisionärer.

  12. Nan, var “står det klart”?

    Jag tycker att det är självklart att avtalet ska godkännas av Sveriges riksdag, så är det när Sverige ingår internationella avtal.

  13. Nan says:

    Att avtalet ska godkännas är okontroversiellt, men inte att det ska ändras lagstiftning, speciellt som EP har motsatt sig dessa ändringar. Vilket bör stå klart efter Asks svar på Jens Holms interpellation om Acta i torsdags.

    (Därmed inte sagt att EP inte kan falla till föga. Snarare tror jag så kommer att ske, om man ska utläsa något från hur det gick med SWIFT-avtalet.)

  14. Tvärtom så klargjorde Ask i interpellationsdebatten att det inte är aktuellt med den typen av lagändringar till följd av ACTA som du skrev om tidigare.

    “Sveriges utgångspunkt i förhandlingarna har varit att den rättsliga regleringen inte ska gå längre än vad som redan gäller i Sverige. Riksdagens näringsutskott har överlagt om och uttryckt sitt stöd för regeringens förslag till ståndpunkt i dessa förhandlingar. Samtidigt har näringsutskottet givit regeringen visst utrymme att acceptera bestämmelser som skulle kräva mindre justeringar av svensk rätt.
    Från regeringens sida hade vi som bekant föredragit betydligt större öppenhet kring dessa förhandlingar, men vissa andra ACTA-parter har tyvärr haft en annan uppfattning. Det har dock åstadkommits större öppenhet under förhandlingarnas gång. Exempelvis offentliggjordes den konsoliderade avtalstexten i april 2010, så att var och en kunde ta del av de förslag som låg på bordet. Dessutom offentliggjordes avtalstexten efter det senaste mötet i Tokyo, innan förhandlingarna var helt klara. Jag vill också understryka att ledamöterna i riksdagens näringsutskott har haft insyn i förhandlingarna. De har löpande informerats om hur förhandlingarna fortskrider och bland annat kunnat ta del av förhandlingstexter.
    Vi arbetar för närvarande med att analysera texterna. Vår preliminära bedömning är att ACTA endast skulle kräva en mindre justering i svensk rätt, närmare bestämt i varumärkeslagen. Den justeringen förankrades i näringsutskottet i september 2009 och handlar om polis och åklagares möjligheter att ingripa mot varumärkesintrång utan angivelse från målsäganden.”

  15. Nan says:

    Hmm, den sista mening i Asks svar kan betyda mycket. Men jag missuppfattade det där med att det skulle in i Brottsbalken., men effekten kan vara densamma.

    Att kunna vidta omedelbara åtgärder utan målsägarens angivelse kan i vissa fall vara direkt lämpligt (men det borde tullen i viss omfattning redan kunna göra relaterat till gränspassage), men detta kan också lätt gå för långt som vi sett i vissa andra länder där personer som ovetandes använder piratkopierade varor blivit lagförda. Och som jag förstått det finns ingen spärr i Acta för att använda det mot privatpersoner för enstaka varor, något som i och med att det ligger under civilrätt idag, i praktiken finns i och med att varumärkesinnehavaren måste bedöma om det är bra eller dåligt att gå vidare.

    Det finns alltså en uppfattning hos vissa andra länders lagstiftare att om man blivit pålurad en piratkopia så är det Ok att mista äganderätten till den, dvs. ett rent innehavsförbud. Och där anser jag att det gått snett, det måste vara något mer för att staten ska kunna lägga sig i.

    Historien med NEC för några år sedan borde vara sedelärande, då det omfattande pirat-NEC-företaget (som var ungerfär lika stor som det japanska orginalet) köptes upp av NEC (efter skadestånd och rättsprocesser). Ett antal svenskar har säkert dessa NEC piratprodukter, numera supportade av NEC, utan att veta om det. (Och NEC har lagt locket på från dag 1.)

    Att lagförändringar var förankrade, under sekretess som hindrade allmän insyn och diskussion, redan för ett år sedan är inte ett bra argument. Den demokratiska granskningen av lagstiftningsprocessen har ju kortslutits, vilket är principiellt oerhört allvarligt, men troligen missas av de flesta.

    Till saken hör att jag faktiskt tycker att (uppsåtliga) varumärkesintrång bör ses allvarligt, men det betyder inte att “collateral damage” i form av att straffa konsumenter är acceptabelt. (Vilket kanske inte är ett problem om den enda ändringen är att man tar bort att det kräver målsägarens medgivande; men risken för oväntade konsekvenser är påtaglig och måste analyseras, eftersom man tar bort den dispositiva möjligheten från målsägare, och därmed ett filter för stötande konsekvenser. Så “buggar” i lagen är inget större problem i dagsläget, eftersom den används i en lite skyddad miljö.)

    Jag tror vi är ganska överens i vad lagstiftningen bör uppnå, men jag tror inte du ser den fulla vidden av processproblemen, när man låter en utomstående organistation få problemformuleringspriviligiet. Därför borde riksdagen vara stenhård på att inte släppa en kotte över bron. Lagstiftning ska idealt komma fram som svar på samhällsproblem, där olika lösningar stötts och blötts, och alla som vill kunnat få säga sin mening. I detta fall så det till en del (internetdelen) en lösning på ett problem som en viss grupp anser vara ett problem för att de vill ha en specifik lösning. Detta innebär en stor skillnad i den intellektuella hederligheten på debatten.

  16. Nan says:

    Rättelse: “ligger under civilrätt idag” byt mot “är dispositiv idag”

Leave a Reply

Your email address will not be published.