Kunniga och verklighetsförankrade…


Mona Sahlin har idag släppt en bok, “Möjligheternas land”. En bra titel, men innehållet uppfyller uppenbarligen inte vad titeln ger sken av. DN skriver om boken och citerar angående Sahlins syn på att alliansregeringen skulle ha haft en svag styrning av landets ekonomi:

“Sverige behöver skeppare och styrmän som är erfarna, kunniga och verklighetsförankrade.”

Men ursäkta, menar hon att hon, Mona Sahlin, skulle vara den erfarna, kunniga och verklighetsförankrade i att ta hand om landets ekonomi? Finns det inte en uns självdistans eller självkritik. Hon klarade inte ens att ta hand om sin egen ekonomi!

Mona Sahlin ställer sitt lag med sig själv, Thomas Östros och Lars Ohly mot allianslaget med Fredrik Reinfeldt, Anders Borg och Maud Olofsson. Väljarna får gärna avgöra vem som är mest erfarna, kunniga och verklighetsförankrade i att leda landet och ta hand om landets ekonomi!

This entry was posted in General and tagged , , , , , , , . Bookmark the permalink.

7 Responses to Kunniga och verklighetsförankrade…

  1. Ola says:

    ”Statens betalningar gav ett underskott på 23,8 miljarder kronor i juni, skriver Riksgälden i ett pressmeddelande”

    Sista året med S styre blev det 70 miljarder i överskott

    Förstår du inte vill diskutera statens finanser utan istället hugger på person.

  2. frekar06 says:

    När staten hade 70 miljarder i överskott så var vi inne i värsta högkonjunkturen. Det är helt ok att en stat har ett visst budgetunderskott under lågkonjunktur. Vi kommer ha överskott igen redan nästa år och sedan kommer vi tillbaka till att ha flera procent av BNP i överskott de kommande åren.

    Regeringen har skött de offentliga finanserna på ett utmärkt sätt under hela finanskrisen. Trots att vi har väldigt bra statsfinanser i Sverige så ska oppositionen höja skatterna och orsaka en skattechock av historiska mått. Detta är oppositionens nya taktik nu när den så kallade överbudspolitiken spruckit.

    Fredrik Reinfeldt och Anders Borg har skött sig på ett utmärkt sätt under mandatperioden. Maud Olofsson har haft en tuffare mandatperiod. SAAB-krisen drabbade henne rätt hårt som minister. Det som räddade Maud från att få ta en ännu större smäll i samband med krisen kring SAAB var statssekreterare Göran Hägglunds enorma arbetsinsats kring SAAB-frågan. Men den värsta krisen uppkom dock i samband med Vattenfall affären. Där fick man intrycket av att kommunikationen mellan Vattenfall och näringsdepartementet hade havererat. Det var dock bra att ge Vattenfalls VD sparken. Fler i styrelsen borde fått sparken. Själv tycker jag att Vattenfall ska bli kvar i statens ägo, men de behöver bättre ägardirektiv. Det är i grunden ett fint företag som vi ska vara rädda om och utveckla. Därför vill jag se en tydligare styrning av Vattenfall efter valet.

  3. Tack frekar, men jag har svårt att tro att vi kommer att övertyga Ola om att det faktiskt är och har varit en finanskris med efterföljande jobbkris som har drabbat Sverige och största delen av världen.

    Inte ens Ola kan väl tro att Sahlin och Östros i framsätet med Ohly och Eriksson/Wetterstrand i baksätet kommer att köra den försiktiga ekonomiska vägen? Det räcker att se på vallöftena för att konstatera att de rödgröna kommer att spendera mer offentliga pengar än vad alliansen vill göra. Det står ju faktiskt också de rödgröna partiledarna själva för, så varför förneka det?

  4. frekar06 says:

    Varsågod. Det kanske mest tydliga exemplet är löftet om bidragen till kommunerna. Där hörde vi Mona Sahlin igår stå och säga i Almedalen att oavsett hur mycket pengar regeringen lägger i bidrag till kommunerna så kommer de att satsa 12 miljarder mer på kommunerna än regeringen. Det om något visar på hur oseriös oppositionen är. Sen hörde jag att Lars Ohly själv uppskattar Vänsterpartiets satsningar till ca 100 miljarder kronor. Var ska dom 100 miljarderna komma ifrån? Man ska ju enligt Vänstern bara höja skatten för högavlönade. Fast det är klart Sahlin och Ohly har ju sagt något i stil med att alla som tjänar över 19 500 kronor/månad är höginkomsttagare så det kanske går ihop i alla fall. Eller nej det gör nog inte det. Skatten kommer behöva höjas långt mycket mer än de nivåer som vi hade år 2006. Vänstern ska ju förutom satsningar på välfärden också anställa ca 200 000 personer i offentlig sektor (planekonomi kallas detta väl för i ekonomiska termer).

    Och idag gick Thomas Bodström (S) ut och förklarade att det kommer bli billigare att anställa ungdomar i Sverige med deras politik. Hur kan det bli billigare att anställa unga när man ska höja arbetsgivaravgiften för att anställa unga med 15 miljarder? Den ekvationen går inte ihop.

    http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/sluta-kalla-ungdomar-lata_4972563.svd

  5. Mange says:

    Höjda skatter= mer pengar till välfärd?

    Sänkta skatter= mindre pengar till välfärd?

    Eller är jag så mycket sämre på matte än er?

  6. Hade det varit så enkelt med nationalekonomi så hade vi inte behövt ha det som universitetsutbildning. Jag är inte nationalekonom, men jag ska försöka ta några enkla exempel:

    Höjd skatt genom borttagande av RUT-avdraget = färre som använder hushållsnära tjänster = företag måste säga upp anställda = färre betaler skatt och måste istället ha A-kassa eller annat försörjningsstöd = mindre pengar till staten och mindre pengar till välfärd.

    Riksdagens utredningstjänst, som också förkortas RUT, har räknat ut att för varje arbetslös som fått jobb tack vare RUT-avdraget (Almega som organiserar tjänsteföretag säger att det är ca 11 000 personer) så har staten tjänat 237 972 kr. Med andra ord lägre skatt på hushållsnära tjänster = mer pengar till välfärd.

    Höjda inkomstskatter = folk jobbar mindre = mindre skatt betalas in = inkomstskattehöjningen får följdeffekter som gör att skatteökningen inte kan räknas in i sin helhet som nya inkomster för pengar till välfärd.

    Höjda inkomstskatter = minskat konsumtionsutrymme = minskad konsumtion = uppsägningar i handels- och restaurangbranschen m.m. = minskade skatteinbetalningar och ökade utgifter i olika försörjningsstöd = mindre pengar till välfärd.

    Återinförd förmögenhetsskatt = rika flyttar sina pengar utomlands igen = mindre riskvilligt kapital i landet = svårare att få igång innovationsföretagande och andra företag med stort kapitalbehov i början.

  7. frekar06 says:

    Ett annat tydligt exempel är bensinskatten som oppositionen kraftigt vill höja och kilometerskatten som de vill införa. Höjd bensinskatt kommer slå direkt mot landets låg- och medelinkomsttagare. Den kommer inte bara slå mot löntagare utan också mot de som har bidrag eller de som lever på sin pension. Det är ett mycket effektivt sätt att höja skatten för den breda allmänheten och den missgynnar i högsta grad de som oppositionen säger sig värna om, sjuka, arbetslösa och andra låginkomsttagare som lever på marginalerna.

    Kilometerskatten är väldigt effektiv för att slå ut den svenska fordonsindustrin. Volvo LV, Volvo PV, Scania och SAAB ligger nog illa till med oppositionens politik. SAAB Automobile var det ju så oerhört viktigt att rädda. Och nu vill man kraftigt försämra SAAB:s möjligheter att överleva. Jag får det inte att gå ihop. /Frekar06

Leave a Reply

Your email address will not be published.