Det tar lite tid att få genom sina motioner…

En av de allra första motionerna som jag skrev när jag kom in i riksdagen 2002 var om E22:ans behov av utbyggnad till motorväg. Jag skrev den tillsammans med mina dåvarande kollegor från norra Skåne (Lars-Ivar Ericson), Kalmar (Agne Hansson) och Östergötland (Lena Ek). Nu har det gått snart åtta år och jag är den enda i kvartetten som finns kvar här i riksdagen.

Idag är det den sista dagen i riksdagen före sommaruppehållet. Tro dock inte att det blir semester, nästa vecka är det möte med Nordiska rådet på Island och veckan därpå är det Almedalen, men sedan ska jag ta ledigt i någon vecka innan valrörelsen drar igång (vi har även möten med EU-nämnden mitt i sommaren). Just idag, på sista dagen i riksdagshuset för den här andra mandatperioden för min del, så kan man läsa i Skånska Dagbladet: “Klart för utbyggnad av E22 till motorväg“.

Det tar lite tid innan man lyckas få som man vill, åtta år, men det är bättre sent än aldrig!

This entry was posted in General and tagged , , , . Bookmark the permalink.

16 Responses to Det tar lite tid att få genom sina motioner…

  1. frekar06 says:

    Håller med dig Johan. En utbyggnad av E22 till motorväg borde varit gjort för länge sen. Tyvärr har vi haft en regering fram till 2006 som skämde ut sig totalt i infrastruktur frågor.

  2. frekar06 says:

    Trevlig midsommar och sommar förresten. Ser fram emot många intressanta utspel i Almedalen. /Frekar06

  3. frekar06 says:

    En liten off-topic kommentar. Det har dykt upp en mycket intressant situation. Det var en billist som hamnade framför en brådskande ambulanstransport på en enfilig väg där han alltså inte kunde väja för ambulansen.

    Då valde han att trycka på gasen istället och hamnade därmed över den tillåtna hastighetsgränsen för att se till att ambulansen kom fram. Han blev tagen av polisen och blev av med körkortet eftersom han kört för fort.

    Det ska tilläggas att det beslutet nu ska granskas av en jurist vid transportstyrelsen. Frågan är vad han egentligen skulle göra. Det var ju ett gott syfte med att köra för fort i det här fallet eftersom han ville släppa fram den brådskande ambulansen, där ju varje minut kan vara livsavgörande. Och frågan är om han inte kunnat åka dit om han valt att inte se till att komma ur vägen för ambulansen. Jag ställer mig frågan vad man egentligen ska göra i den här situationen. Det känns som om att oavsett hur man gör så blir det fel. Och hur många kommer att våga göra som han gjorde och komma undan för ambulansen i fortsättningen om detta står sig. Man måste ställa sig frågan om det är tillåtet att begå brott för att rädda andra människors liv, för det kan det faktiskt vara frågan om här. Det kan ju också vara problem i lagen. Polisen betraktar detta som ett helt unikt fall. /Frekar06

  4. Enskilda utspel är nästan bortkastat i Almedalen, chansen att få någon medial uppmärksamhet bland allt det som händer där just då är minimal.

    Jag lägger mig inte i enskilda rättsfall, men generellt tycker jag att den som begår något trafikbrott för att släppa fram ett utryckningsfordon ska slippa påföljd. Det blir en nödsituation.

    Jag har själv vid ett tillfälle kört mot rött (några meter) för att släppa fram en ambulans. Vi stod och väntade vid ett rödljus när ambulansen kom snabbt bakifrån. Både den bilen som stod framför oss och jag körde över stopplinjen och åt sidan för att släppa fram ambulansen. Det var bara några hundra meter från Södersjukhuset, så jag antar att han skulle dit och med tanke på farten kändes det mycket bråttom. Jag skulle göra likadant igen om samma situation uppstår.

  5. Nan says:

    Artikeln visar tyvärr varför man aldrig, under några omständigheter, ska skriva på ett strafföreläggande på stående fot. Oavsett hur kristallklart saker och ting ter sig så ska man av ren princip aldrig göra det, som lagstiftningen ser ut i dag, eftersom man sällan tänker kristallklart i den situationen.

    En mycket enkelt sätt att förbättra den delen av strafföreläggandet är att införa “ångerrätt” på strafföreläggande (tre veckor, den vanliga besvärstiden, verkar rimligt), detta för att inte kunna utnyttja det psykologiska underläge man kommer i när strafföreläggandet presenteras. Det gör också att man kommer runt problematiken med att enstaka polismän “säljer böter”.

    Det vore inte heller helt fel med mer klara regler/lagar om hur man bör och inte bör agera (ex rödljus, trottoarer, enfilig vajerväg) för att släppa fram utryckningsfordon (och gärna även hur man bör hantera hastighetsgränsen vid omkörning på landsväg där man använder mötande körfält, i dagsläget får man normalt välja mellan laglig och ofarlig omkörning; ska man gå på vissa domstolars inställning så är det korrekta sättet att ligga mer än en minut och en km i mötande körfält vid omkörning av en bil som kör 68 km/h på 70-väg; i mina ögon vore det lämpligt att ha en regel som säger att du får överskrida hastighetsbegränsningen med kanske 15 km/h när du befinner dig i mötande körfält under omkörning).

  6. Nan, jag kan i princip hålla med om allt. Lite varning för en lag om hur man får överträda lagen, blir svårt att nå alla tänkbara situationer. Bättre med typen nödlagstiftning, där situationen som uppstår ger rätt att bryta mot lag och där det måste finnas lite välvilja i bedömningen.

  7. Nan says:

    Visst är det svårt att täcka alla situationer, men någonstans ska man börja. Ett officiellt uttalande från RPS eller riksåklagaren som beskriver deras syn på vad som nöden kräver när det gäller att släppa fram utryckningsfordon är ju ett sätt att förbättra praxis som antagligen fungerar. Det viktiga är ju inte så mycket vad som gäller (fast verklighetsanknytning är en klar fördel) utan att alla som räknas är överens om vad som gäller. Omkörning i mötande körfält kan ju ev. lösas som en straffbefriande omständighet vid ringa fortkörning under omkörning i mötande körfält.

  8. Ola says:

    Nu visade ju nyheterna på Tv en annan version och det var att det både var busshållplats och avtagsvägar att köra in på. Så man kanske inte bara ska “klanka” på polisen i alla lägen.

  9. Uffe says:

    Ola:
    en liten fråga som poppar upp i mitt huvud, vad gäller busshållplatsen och avtagsvägarna: hur lång tid har man på sig när man kommer i 100 km/h med en ambulans bakom sig? Är det ens lämpligt att bromsa ner från den farten, med ambulansen bakom, på den tid man har på sig?

    Jag försöker inte säga att bilisten är oskyldig, inte heller vill jag “klanka” på polisen.

    Hur som helst tror jag att lärdomen från denna historia är att oavsett vad som händer så gäller fartgränserna. Och alla andra lagar också, oavsett situationen… Och det är inte nödvändigtvis en lärdom jag håller med om!

  10. Nan says:

    Tyvärr verkar transportstyrelsen gjort det lätt för sig, enligt dem är det en kristallklar och omotiverad rödljuskörning när man passerar ett rödljus för att släppa fram en ambulans. Bilskolorna har fel. Transportstyrelsen: Fri väg för utryckningsfordon

    “Regelverket ger inte rätt att bryta mot trafikregler i samband med att man lämnar fri väg.”

    Nödreglerna är alltså inte tillämpbara enligt Transportstyrelsen. (Öven om domstolar kan ha annan åsikt så väger Transportstyrelsens uttalande väldigt tungt.)

    Dags för en motion för att klargöra att personer i som åker under blåljus-utryckning generellt kan antas befinna sig i nöd?

  11. Det kan jag tänka mig att motionera om, men då får du hjälpa mig att bli omvald 19 september! Nästa motionsperiod är efter valet.

  12. z999 says:

    @Linander:
    “Det kan jag tänka mig att motionera om, men då får du hjälpa mig att bli omvald 19 september! Nästa motionsperiod är efter valet.”

    Jag kommer att hålla dig personligt ansvarig för om de röd-gröna vinner valet och höjer skatten efter valet. Jag ser helst att alliansen sitter kvar utan att jag röstar på dom.

  13. Nix, alla de som inte röstar på alliansen får skylla sig själva om de får Mona Sahlin som statsminister, Thomas Östros som finansminister och Lars Ohly som näringsminister.

  14. Nan says:

    Touché.

    Egentligen vill jag kunna rösta på två partier samtidigt, eftersom (c) är viktigt för att man ska få så vettig politik som möjligt inom det politiskt möjliga. Men (pp) är viktigt för att utöka det politiskt möjliga.

    Men jag är lite oroad för hur lite Maud engagerar sig i nät och övervakningsfrågor, jag har (c) direktreklamsutskick, med uppslaget “Ge drömmen en chans!” signerat Maud, framför mig (som jag antar gått ut över hela Sverige) där den enda referensen till detta Facebook. Inte ett ord om integritet, datalagring, dynamiken på nätet eller att många ungdomars drömföretag (google) inte vill etablera sig här pga FRA-lagen. Problemet är vad som fattas, det som står där är det inget fel på.

    Du och Lena Ek har förstått galoppen, men snälla, se till att Maud inte bara är passiv åskådare. Det skulle inte vara fel med något som Icelandic Modern Media Initiative, mer om detta :Island ska bli journalistiskt paradis.

  15. Det ska bli intressant att följa det isländska initiativet.

    Alla kan inte vara aktiva i alla frågor, men visst önskar jag ibland att min partiledare personligen skulle vara mer intresserad av mina rättsliga och integritetsfrågor. Å andra sidan finns det en positiv sida också, jag har haft stor frihet att utveckla Centerpartiets rättspolitik, inklusive upphovsrätt och integritetsfrågor, under de här åtta åren då jag har suttit i riksdagen och haft ansvar för frågorna.

Leave a Reply

Your email address will not be published.