Camorra – Tomas Lappalainen

Efter att ha läst Roberto Savianos Gomorra så gick jag direkt vidare till Tomas Lappalainens Camorra som också handlar om den neapelanska maffian. Många saker var lika, men jag Lappalainen har inte alls levt i camorran på samma sätt som Saviano har gjort. Å andra sidan är Tomas Lappalainen en bättre författare och ger mer känsla än Saviano.

Alldeles i slutet av boken tycker jag att Lappalainen lyfter ytterligare ett snäpp, det är när han förklarar varför camorran har stöd av väldigt många i Neapel. Den historiska förklaringen med motståndet mot Italiens enande och att neapelbornas misstro mot staten. Jag tycker också att hans bild av hur man formas av den tid och den plats man lever på är bra. Platon och Sokrates måste ha varit några av antikens allra intelligentaste människor, men ändå ifrågasatte de aldrig slaveriet. Det var så naturligt, så självklart, att det fanns slavar som inte hade några rättigheter att det inte ifrågasattes av någon. På samma sätt är camorran så självklart närvarande i Neapel med omnejd att få som bor där ifrågasätter dess existens.

Camorra av Tomas Lappalainen är 316 sidor läsvärd beskrivning av Neapels maffia, men om man ska välja mellan Savianos Gomorra och Lappalainens Camorra så förordar jag ändå Savianos självupplevda dokumentering.

This entry was posted in Bokrecension and tagged , , . Bookmark the permalink.

Leave a Reply

Your email address will not be published.