Anförande och repliker i debatten om skärpta straff för allvarliga våldsbrott m.m.

Anf. 78 JOHAN LINANDER (c):

Herr talman! Även om de rödgröna partierna försöker börja med att gardera sig kan jag inte låta bli att fundera efter att ha lyssnat så här långt i debatten om det verkligen är tre partier – Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet – som vill samarbeta. Jag ska tala mer om detta senare.

Dagens lagändringar i brottsbalkens 3, 9 och 29 kap. är viktiga. Det är en tydlig markering av vad vi som lagstiftare och medborgarnas företrädare tycker om allvarlig brottslighet. Jag tänker inte så mycket på uppdelning av brottet grov misshandel till brotten grov misshandel och synnerligen grov misshandel. Jag tänker egentligen inte heller på de höjda minimistraffsatserna för grov utpressning och grovt vållande till annans död.

Jag tänker framför allt på den generella straffhöjningen för allvarliga våldsbrott när gärningen har inneburit väldigt allvarliga ingrepp på någons liv, hälsa och trygghet, det vill säga mycket svåra skador. Jag tänker också på att de försvårande och förmildrande omständigheterna ska ges ett ökat genomslag vid straffvärdesbedömningen. Organiserade, systematiska och särskilt planerade brott ska ses som ytterligare en försvårande omständighet i jämförelse med enstaka impulsbrott.

Jag tänker vidare på att återfall i brott ska beaktas i skärpande riktning när man bestämmer straffet i domstol. Den som fortsätter att begå brott även efter en tidigare dom och avtjänat straff får helt enkelt räkna med ett betydligt hårdare straff än den som begått ett brott för första gången. Särskilt förslagen om större genomslag för förmildrande och försvårande omständigheter och att det ska vara större skillnad mellan förstagångskriminalitet och återupprepad brottslighet är någonting som vi i Centerpartiet har drivit under lång tid.

Det känns bra att vi nu tar viktiga steg framåt för att få en bättre nyansering i bedömningen av straffvärdet vid olika typer av allvarliga våldsbrott. Där vill jag börja med att hålla med det som Thomas Bodström, Socialdemokraternas företrädare i den här debatten, sade om nyansering. Det tycker jag är viktigt att betona.

Däremot hade samme Thomas Bodström fullkomligt fel när han påstod att några partier inom allianssamarbetet drabbas av samarbetet. Att vi får kompromissa är alldeles självklart. Men det fungerar inte så att det skulle vara någon som drabbas och någon annan som skulle vara vinnare. Vi är alla vinnare, och vi får igenom de frågor som vi driver. Jag kan berätta att det inte är speciellt svåra kompromisser.

Jag kan också berätta för Thomas Bodström att jag ganska ofta här i kammaren berättar vad vi i Centerpartiet skulle vilja göra ytterligare utöver de förslag vi lägger fram. I det här fallet skulle jag kunna berätta att vi i Centerpartiet har lagt fram förslag som ett särskilt barnmisshandelsbrott. Vi vill även ha ett speciellt barnfridskränkningsbrott.

Hade Thomas Bodström varit här i kammaren lite oftare när vi i justitieutskottet debatterar hade han upptäckt det. Men tyvärr är frånvaron mycket stor.

Herr talman! Det är intressant att konstatera att Socialdemokraterna håller med oss i Alliansen i alla de förslag som vi har presenterat och som vi kommer att fatta beslut om senare i dag. Det finns två reservationer från Socialdemokraterna om stalkningslagstiftning, vilken är på väg, och en om synnerligen grov våldtäkt. Om synnerligen grov våldtäkt skulle jag i princip kunna säga samma sak som Krister Hammarbergh. Det är ett förslag som vi får återkomma med. Jag vill inte på något sätt avfärda det, det är möjligt att det dit vi ska gå. Men just nu pågår en utvärdering av de förändringar i sexualbrottslagstiftningen som gjordes 2005. Att i det här skedet ge ett tillkännagivande till regeringen när regeringen redan har tillsatt en utredning som ska titta på det verkar vara en något konstig ordning.

Även om Socialdemokraterna i det här skedet verkar stå för Alliansens politik står vi ändå inför stora frågetecken om vilken politik som de rödgröna vänsterpartierna står för. Det handlar inte om att vi bekymrar oss speciellt mycket för vad De rödgröna gör, men vi tycker att medborgarna har rätt att få veta vilken politik ni kommer att föra om det skulle gå så illa att det blev regeringsskifte efter valet den 19 september. Det är för medborgarnas skull, de har rätt att få veta.

Jag har läst de tre rödgröna partiernas motioner, och jag måste säga att det är osannolikt svårt att hitta en minsta gemensam nämnare. Den minsta gemensamma nämnaren hamnar väldigt långt bort. Miljöpartiet och Vänsterpartiet är kritiska, som vi hört i dag, till regeringens förslag. Miljöpartiet går till och med så långt att de i sin motion hävdar att höjningen av straffen på det sätt som vi föreslår är ”allvarlig för rättstryggheten och rättssäkerheten i vårt land”.

Socialdemokraterna å andra sidan inte bara går med på de förslag vi lägger fram utan lägger dessutom fram förslag på ytterligare skärpta straff.

När man läser vidare i Miljöpartiets kritik mot förslagen ser man att de säger – det har vi hört Mehmet Kaplan framföra här i dag – att det inte finns någon erfarenhetsmässig bevisning för att det finns något behov för höjda straffskalor. Jag vill vara tydlig med att jag inte heller tror att fängelse i sig gör att kriminella blir laglydiga, men fängelsestraffet är ändå nödvändigt som straff för grova brott. Den som kränker en annan människas liv genom på det sätt som en grov misshandel innebär ska få ett hårt straff. Det enda straff vi har i vår straffskala som är tillräckligt ingripande är fängelsestraffet.

Jag måste få ställa en följdfråga: Om Miljöpartiet inte tycker att det finns någon erfarenhetsmässig bevisning för behovet att höja straffskalorna, har Miljöpartiet då hittat någon erfarenhetsmässig bevisning för att dagens straffskalor är alldeles rätt? Eller ska det kanske vara lägre straff? Är det detta ni menar? Det vill vi gärna ha svar på. Vill ni sänka straffen? Vill Miljöpartiet ha lägre straff för allvarliga våldsbrott? Vill Vänsterpartiet ha lägre straff för allvarliga våldsbrott? Vill den rödgröna oppositionen, regeringsalternativet, ha lägre straff för allvarliga våldsbrott?

Detta måste ni ge svar på, inte till oss i Alliansen utan till Sveriges medborgare. De har rätt att få veta före valet den 19 september.
Herr talman! Jag måste ta upp ytterligare en fråga kring Miljöpartiets motion med anledning av propositionen om skärpta straff. Jag läste den tidigare, och jag fick läsa den flera gånger för att förstå. Jag tror fortfarande inte att jag har förstår, och därför måste jag ställa en fråga.

Först skriver Miljöpartiet att de inte delar uppfattningen att allvarlig brottslighet försvinner med högre straff. Nej, den uppfattningen delar vi alla. Frågan är: Vem har påstått att brottsligheten skulle försvinna? Sedan fortsätter Miljöpartiet, och jag citerar: ”Vi menar att allvarlig brottslighet kan stävjas och trygga medborgare skapas genom konkreta åtgärder mot brottsoffers rädsla och upplevelse av kränkning.”

Vad betyder det? Vilka konkreta åtgärder mot brottsoffers rädsla och upplevelse av kränkning kan stävja allvarlig brottslighet? Menar ni att det är brottsoffers rädsla och upplevelse av kränkning som är problemet och som ska åtgärdas? Jag skulle gärna vilja ha en förklaring av det påståendet.

Jag vill avsluta med att säga – för att det inte ska vara någon missuppfattning – att hårdare straff, den skärpning av straffskalorna som vi kommer att fatta beslut om i dag, inte är någon universallösning som får brottsligheten att försvinna. Det kanske gör att någon tänker efter ytterligare en gång, men framför allt är det en fråga om moral och rättvisa. Den som förstör en annan människas liv ska inte kunna fortsätta att leva som om ingenting har hänt efter några månader, vilket det ofta blir när straffet ligger runt ett år för grov misshandel. Det är rättvist; begår man så grova brott mot en annan människa ska man få ett hårt straff. Det är för mig rättvisa.

Sedan måste vi även jobba med andra typer av påföljder, och det är något som Påföljdsutredningen tar upp. Men fängelsestraffet är trots allt det enda straff som är tillräckligt ingripande som påföljd för den här typen av mycket grova brott.

Herr talman! Jag vill avsluta med att yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga reservationer.
(Applåder)

Anf. 79 LENA OLSSON (v) replik:

Herr talman! Tack, Johan Linander, för ditt anförande! För en gångs skull var inte Vänsterpartiet så mycket på tapeten, utan nu var det andra bullar i ugnen.

Man får också tacka er för att ni ombesörjer oss tre så mycket. Ni är så eniga på er sida att man kan förvänta sig att ni fyra partier tillsammans går ut i en gemensam valplattform. Tydligen tycker ni lika om allting. Man kan fråga sig varför ni ska heta olika saker. Kanske ska det heta Moderaterna 1, 2, 3, 4 i stället?

Du säger, Johan, att det här inte är någon universallösning, och det är ungefär vad utredaren kommer fram till. Han kan inte påvisa att de förslag som ni har på något sätt skulle minska brottsligheten. Det blir lite märkligt.

Jag har en ganska konkret fråga. Man ser i Alliansen inte att kriminalvården behöver mer pengar. Ni påstår i talarstolen att det här är nödvändigt och att det ska vara en strängare syn fast man inte kan påvisa hur det kommer att bli i verkligheten. Er uppfattning är att det här ska få verkan. Då undrar vi i oppositionen: Varför är det inga mer pengar till kriminalvården? Det är överbeläggningar redan i dag. Det varslar Seko om.

Anf. 80 JOHAN LINANDER (c) replik:

Herr talman! Jag måste börja med att upprepa en av de saker jag sade tidigare. Vi bryr oss inte speciellt mycket om De rödgröna och är inte speciellt måna om er. Det vill jag inte påstå att vi är. Däremot är vi måna om svenska folket. Vi tycker att det är rimligt att de som ska lägga sin röst den 19 september vet vad de röstar på. Man röstar på olika partier, absolut. Om vi tydligt säger att vi ska samarbeta i en viss regeringsformation, som vi i Alliansen under den här mandatperioden har visat att vi klarar av alldeles utmärkt och som De rödgröna säger att de ska göra nästa mandatperiod, är det rimligt att väljarna får veta vad det är de röstar på.

Därför har vi redan nu presenterat ett alliansprogram för rättsväsendet, ett nästan 60-sidigt dokument, om vad vi vill genomföra på rättsväsendets område under nästa mandatperiod. De rödgröna vänsterpartierna har inte ens tillsatt en grupp för att komma med förslag. Vi förstår varför. Det är därför att ni vet att ni inte kommer överens.

Ni ställer frågan: Vad har vi för bevis för att högre straff på något sätt skulle vara bättre? Då frågar jag: Vad finns det för bevis för att dagens straffnivåer är de alldeles rätta? Eller menar Lena Olsson och Vänsterpartiet att det skulle kunna vara så att ni ska sänka straffen? Det kanske ni tycker är den rätta vägen att gå. Ni skulle dessutom spara massor med pengar inom kriminalvården, om det är det som är det viktiga.

Om jag snabbt ska säga något om beläggningen i kriminalvården är det att det är bra mycket bättre nu än det var under den förra mandatperioden då det ofta var över hundra procents beläggning. Det är klart att det är oerhört svårt att beräkna hur beläggningen kommer att bli framöver i kriminalvården, men finns det behov som behöver uppfyllas för att kriminalvården ska fungera kommer vi att lösa det också.

Anf. 81 LENA OLSSON (v) replik:

Herr talman! Visst, Johan Linander, ska man rösta på olika partier, men dina väljare kommer ju att rösta på samma parti, för ni kommer att tycka exakt samma sak, om jag uppfattade det rätt.

Det är så att vi är ett vänsterparti, vi är ett miljöparti och vi är socialdemokrater. Hade vi tyckt samma sak hade vi tillhört samma parti. Thomas Bodström har nyss varit uppe i talarstolen och sagt att vi kommer att få kompromissa, precis som Centerpartiet har fått göra, speciellt när det gäller integritetskränkande lagstiftning. Jag tycker att man bör vara lite försiktig.

Företrädare för socialdemokratin har också stått i denna talarstol och varit ytterst tveksamma till om det här förslaget kommer att minska brottsligheten. Så är inte fallet enligt all forskning. Mehmet Kaplan tog också upp hur det ser ut. Man vill inte gärna ta skräckexemplet USA.

Där har man dödsstraff, livstidsstraff och generellt hårdare straff, men det leder inte till minskad brottslighet. Då måste man väl ändå ta sig en funderare på om det är den här vägen vi ska gå. Man måste ställa sig den frågan.

Jag tror, Johan Linander, att en stor del av det man behöver göra är att vidta förebyggande åtgärder, till exempel att minska de ekonomiska klyftorna. Vi vill ju minska barnfattigdomen. Vi vill minska socialbidragstagandet, som har ökat under era fyra år.

Det finns också en annan viktig sak och det är alkoholpolitiken. Den har ju blivit liberal så att det bara fladdrar om det. Ni vill tillåta gårdsservering av vin och så vidare. Vi måste tänka efter. Det har kommit en undersökning som påvisar att man blir väldigt aggressiv av alkohol.

Anf. 82 JOHAN LINANDER (c) replik:

Herr talman! Ska jag hinna med allt får jag prata snabbt.
Det är precis som Lena Olsson säger att man behöver kompromissa. Det är det vi gör inom Alliansen också. Skillnaden är ju att vi i förväg berättar hur vi kompromissar och vad vi kommer överens om. Vi presenterar det i ett gemensamt program.

Det ni säger är: Rösta på oss så berättar vi i efterhand! Efter valet ska vi berätta hur vi kompromissar.

Det är klart att det är stor skillnad mellan våra partier också. Jag nämnde barnmisshandel och barnfridskränkning som brottsrubriceringar som Centerpartiet vill införa. Det har inte jag fått igenom i alliansprogrammet ännu. Men jag fortsätter att jobba på det. Och det är klart, om Centerpartiet blir större har vi också större möjligheter att genomföra vår politik. Det är ganska logiskt.

Återigen vill jag säga att vi genomför de lagändringar som vi kommer att rösta om senare i dag för att nyansera straffskalan bättre. Det är alltså på precis samma sätt som Thomas Bodström tidigare beskrev det. När straffskalan för grov misshandel utformades med ett till tio års fängelse var det nog inte en enda som tänkte sig – jag vet inte, men jag skulle inte tro ens vänsterpartisterna – att nästan alla grova misshandlare skulle hamna allra längst ned på straffskalan och att den övre hälften i princip aldrig skulle användas. Det är faktiskt så det ser ut.

Det är därför vi nu behöver förändra straffskalan. Det är ju det medlet vi som lagstiftare har. Vi ska inte, kan inte och får inte gå in och ändra praxis. Vi kan ändra lagstiftningen. Det gör vi nu därför att vi menar att det finns fall av synnerligen grov misshandel som också måste ge längre straff. Det är därför vi gör den här förändringen.

Vi menar också att upprepad brottslighet måste ge ett större genomslag. Vi menar att de försvårande omständigheterna att det är fråga om organiserad och planerad brottslighet ska ge ett högre straff än tillfällighetsbrott och slumpartad brottslighet. Det är viktiga förändringar. Jag förstår att vi inte kommer att komma överens med Lena Olsson, men det tråkiga är att ni inte ens kommer överens mellan de rödgröna partierna.

This entry was posted in Anföranden i riksdagen. Bookmark the permalink.

Leave a Reply

Your email address will not be published.