Förslag för att göra Sverige till ett tryggare land att leva i

Kan även läsas och kommenteras på Debatt Skåne.

Valet 2010 handlar om framtiden. Hur ska Sverige vara att leva i? Vilka värderingar vi vill ska bära Sverige? Om hur vi ska göra ett bra land ännu bättre? För oss i Centerpartiet är en av de allra viktigaste frågorna hur den personliga friheten ska öka. Att ha ett jobb och kunna försörja sig är en viktig faktor för frihet, att kunna starta företag och uppfylla drömmar, att kunna få hjälp när det behövs och att kunna skaffa sig tid i vardagen för att leva livet är andra viktiga frihetsfaktorer. Ytterligare en viktig del är att kunna känna sig trygg och inte behöva vara rädd för att utsättas för brott.
I snart fyra år har vi i Centerpartiet och Alliansen haft svenska folkets förtroende att leda Sverige. Det har varit fyra år av reformer för jobben, välfärden och framtiden. Valet 2010 söker vi väljarnas förtroende för att fortsätta arbetet. Sverige är ett bra land att leva i. Det betyder däremot inte att allt i Sverige är bra. Mycket finns kvar att göra.
För att utveckla, fördjupa och bredda allianspolitiken med sikte på mandatperioden 2010-2014 tillsattes tio reformarbetsgrupper i oktober 2009. En av dessa var arbetsgruppen för rättsväsendet där jag har haft glädjen och ansvaret att få vara med tillsammans med justitieminister Beatrice Ask, Folkpartiets Johan Pehrson och Kristdemokraternas Inger Davidson.

I veckan som gick presenterade vi i den rättspolitiska alliansarbetsgruppen vår slutrapport. Ett ca 60-sidigt dokument (http://www.alliansen.se/2010/04/rapport-fran-alliansens-rattspolitiska-arbetsgrupp/) som innehåller 159 konkreta förslag. Det är inte möjligt att i det här sammanhanget presentera samtliga förslag och har därför valt ut tio förslag som jag tycker är viktiga eller som har kommit att debatteras de senaste dagarna.

• Se över hur den brottsbekämpande verksamheten som bedrivs inom statliga myndigheter, främst Kustbevakningen och Tullen, kan organiseras eller samordnas med Polisen för att bli så effektiv som möjlig.

Idag styrs Polisen, Kustbevakningen och Tullverket av tre olika departement; justitie-, försvars- och finansdepartementet. Ändå är det tre myndigheter som alla bekämpar brott. Frågan är om uppdelningen mellan myndigheterna och hur de styrs är optimalt. Eller det kanske är så att nuvarande Sjöpolisen och Kustbevakningen ska slås samman till en större Sjöpolis med större befogenheter? Kanske ska Tullverket slås samman med Gränspolisen och bilda en effektiv Gränspolismyndighet? Eller så ska allt ligga inom en nationell polismyndighet? Jag har inte svaren på dessa frågor och därför måste vi noga utreda innan vi fattar beslut.

• Se över förutsättningarna för Polisen att publicera bilder på misstänkta brottslingar för att få tips som kan bidra till att klara upp brott.

Skånepolisen började med att publicera bilder på sin hemsida på misstänkta, kraven var bland annat att det skulle pågå en förundersökning och att brottet skulle rendera minst två års fängelse i straffskalan. Rikspolisstyrelsen har sagt ja till detta medan Justitieombudsmannen utreder frågan.

Jag menar att det i speciella fall är rimligt att polisen kan lägga ut bilder på misstänkta på sin hemsida. Det ska handla om fall där polisen och åklagaren i förundersökningen vet att det är personen på bilden som begår brottet. Till exempel kan det vara en bild från en övervakningskamera på en bank som blir rånad och där man ser rånaren med vapnet utföra rånet. Det är ingen tvekan om att det är personen på bilden som utför brottet, men polisen behöver hjälp att få veta vem personen på bilden är.

• Skärpa straffen för återkommande och flerfaldig brottslighet.

Idag är straffrabatten för den som begår många brott alldeles för stor. Har en person begått ett relativt grovt brott, t.ex. en grov misshandel, så kan han fram till domstolsprövningen begå en mängd mindre grova brott utan att riskera ett längre fängelsestraff. Detta är inte rimligt, vi kan inte ha ett system där brott i princip blir straffria för att personen tidigare begått ett grövre brott.

• Skapa större utrymme för specialisering och möjliggöra för polisorganisationen att ta tillvara kompetens från hela samhället.

Polisens uppdrag blir allt svårare och det krävs en allt större specialisering, det gäller inte minst Internetrelaterad brottslighet. Jag menar att polisen behöver ta in expertkompetens även från personer som inte är poliser i större utsträckning än idag.

• Se över möjligheten till slumpvisa frivilliga drogtester som ska kunna användas i skolan vid behov. Testerna ska vara frivilliga och bygga på samförstånd mellan skolan, föräldrarna och eleverna.

Redan idag används slumpvisa frivilliga drogtester på en del skolor. Justitieombudsmannen har granskat Brinellgymnasiet i Nässjös frivilliga drogtester och kommit fram till att dessa inte innebär en otillåten inskränkning av skyddet enligt 2 kap. 6 § Regeringsformen. JO slår fast vikten av att det är en reell frivillighet och detta vill jag också poängtera. Efter JO:s granskningsyttrande så har Skolinspektionen efterfrågat tydliga regler för hur den här typen av drogtester ska få tas och det är detta som vi nu vill göra. Jag vill absolut inte ha drogtester på var eller varannan skola och långt ner i åldrarna, utan detta ska vara en sista utväg när en skola har fått stora problem med droger.

• Införa ett snabbspår för narkotikaklassning av droger.

Detta är ett förslag som jag har drivit sedan jag kom in i riksdagen 2002. Allt för ofta tar tullen eller polisen narkotika som de senare tvingas att lämna tillbaka. Med dagens klassificeringssystem för narkotika så kan någon liten komponent i drogen förändras och då är det helt plötsligt en ny drog som inte är narkotikaklassad. Media har också uppmärksammat att ungdomar har dött av narkotika som ännu inte är narkotikaklassat och därmed inte har kunnat stoppas på samma sätt.

• Överväga helgavskiljning som en ny påföljd för unga lagöverträdare

Idag är avståndet mellan insatser inom socialtjänsten och vård på LVU-hem mycket långt. Vi menar att det behövs nya insatser för att hindra ungdomar som begår brott från att fortsätta på den kriminella banan. Helgavskiljning skulle kunna innebära att domstolen dömer en ung människa till att under en kortare period avskiljas från sin hemmiljö för att delta i t.ex. påverkans- och attitydprogram, praktik eller organiserad fritidsverksamhet. Syftet är dels att den unge ska få en kännbar konsekvens, men framförallt att personen ska få hjälp att lämna ett destruktivt kriminellt liv bakom sig.

• Överväga en revision av statens myndigheters, bolags och institutioners register med personuppgifter.

I genomsnitt är svenskar i dag registrerade i mellan 100 och 150 statliga register, men det saknas uppgift om hur många statliga register det egentligen finns. Inte ens Datainspektionen, som är ansvarig tillsynsmyndighet, vet svaret på detta. Jag vill att det genomförs en registerrevision som avser register med personuppgifter hos de statliga myndigheterna, bolagen och institutionerna. Statens myndigheter, bolag och institutioner måste bli bättre på att öppet redovisa vilka register de för över människor i Sverige.

• Överväga att göra grundlagsskyddet för den personliga integriteten skadeståndsgrundande vid kränkningar begångna av staten.

Skyddet för den personliga integriteten kommer att slås fast i grundlagen genom den grundlagsreform som genomförs i samband med årets riksdagsval. Det saknas dock en reell möjlighet att med grundlagen som verktyg driva en rättsprocess om upprättelse och skadestånd om staten kränker vår integritet. Någon sådan begränsning finns inte när det gäller rätten till privatliv enligt Europakonventionen för mänskliga rättigheter. Jag vill förena grundlagens rätt till privatliv med skadeståndslagens möjlighet till upprättelse och ersättning vid missbruk. Då skulle vår grundlag bli ett användbart verktyg och effektivt rättsmedel för den enskilda att värna integriteten och förhindra myndigheters misstag och missbruk.

• Se över lagstiftningen så att den som köper sexuella tjänster av en person som är offer för människohandel eller på annat sätt särskilt utsatt ska kunna dömas för våldtäkt alternativt grovt sexköp.

Det är ingen hemlighet att svenska män köper sexuella tjänster. I många situationer framgår det av omständigheterna att kvinnan som säljer sin kropp gör det under utövande av tvång från en annan person. Jag vill ha förändringar i lagstiftningen så att det blir möjligt att döma till grovt sexköp eller våldtäkt när en sexköpare uppsåtligen köpt sex av en person som är offer för människohandel eller på annat sätt särskilt utsatt.

Detta är bara tio av alla de förslag som vi nu lägger fram för att öka tryggheten och därmed friheten i Sverige. Läs gärna hela rapporten och det går också bra att debattera den med mig på min blogg, www.johanlinander.se.

This entry was posted in Insändare and tagged , , . Bookmark the permalink.

Leave a Reply

Your email address will not be published.