Bråk med Thomas Bodström

Idag hade jag ett rejält gräl med justitieutskottets ordförande Thomas Bodström. Vid utskottssammanträdet i morse så var justitieminister Beatrice Ask på besök. Vi hade bara en timme på oss eftersom det skulle vara votering kl. 9. Ask skulle föredra och svara på frågor om EU-ordförandeskapet inom rättsliga och inrikes frågor samt om kriminalvården. Utskottet hade gemensamt kommit överens om att bjuda in justitieministern.

Efter föredragningen om EU-ordförandeskapet så gav justitieutskottets ordförande Thomas Bodström sig själv ordet. Efter svar på den egna frågan skulle man kunna tro att han skulle ge ordet till någon annan, men så skedde inte. Bodström valde att ge sig själv ordet för fyra-fem frågor i rad. Han ställde frågorna som om han höll något slags korsförhör. Advokaten Thomas Bodström hade kanske glömt bort att han just då var utskottsordförande Thomas Bodström. Först när han själv var klar fick övriga ledamöter en chans att ställa frågor.

Justitieministern höll sedan sitt korta föredrag om situationen inom kriminalvården och därpå ville Bodström att alliansens ledamöter skulle börja ställa frågor till justitieministern, men ingen av oss hade då begärt ordet. Då började Bodström med ett nytt korsförhör, med fyra-fem frågor i rad. Flera av oss andra begärde ordet ganska omgående efter hans första fråga eftersom den och svaret föranledde nya frågor, men vi fick inte ordet. Thomas Bodström ställde sina frågor och när han var klar så ansåg han inte att det fanns tid för fler frågor. Det fanns alltså tid för fyra-fem frågor för Thomas Bodström, men noll för övriga 16 ledamöter.

Jag protesterade direkt och likaså gjorde moderaten Krister Hammarberg som också hade begärt ordet. När sedan hela sammanträdet var över så tog jag upp frågan igen och sa att det var ett oacceptabelt sätt av en ordförande att hålla i ett sammanträde. Thomas Bodström svarade att det är han som är ordförande och bestämmer hur mötet ska hållas.

Jag var mycket irriterad och vi gick bredvid/efter varandra hela vägen till kammaren (tar 2-3 minuter från JuU:s sessionssal) och grälade. Andra som hörde oss tittade ordentligt. Jag upprepade att han inte sköter sitt ordförandeskap och han upprepade lika ofta att jag borde växa upp och att jag betedde mig som en barnunge. Det var så att jag kastade min penna ner på mina papper i ilska under mötet och då flög pennan några decimeter åt sidan och landade på Krister Hammarbergs papper, detta gjorde tydligen Bodström väldigt upprörd och han ansåg att alla tyckte att jag var barnslig. Jag svarade kort att jag visar när jag blir arg och det har jag rätt till.

Hur som helst så är det oacceptabelt av en utskottsordförande att själv ta sig ordet gång på gång tills det inte finns tid för andra ledamöter att ställa frågor.

This entry was posted in General. Bookmark the permalink.

3 Responses to Bråk med Thomas Bodström

  1. frekar06 says:

    Bra Johan,

    Thomas Bodström ska som ordförande fördela ordet rättvist. Då kan man inte börja med att ge sig själv ordet. Han förtjänade en utskällning!

  2. profanum_vulgus says:

    Jag fattar inte att man kan jobba med Bodström utan att gräla med honom varje dag.
    Men för Bodström är nog politik lika intressant som han tycker att juridik och rättvisa är, utan känsla så blir han såklart aldrig arg. Han tror ju att ni leker ett rollspel.
    Inte för att jag gillar din politik (eller Bodströms) eller tycker att du verkar så genuin men att visa känslor visar att man iaf har en politisk uppfattning, något Bodström saknar.

  3. Ante says:

    Ja, det är helt oförståeligt att S inte gör sig av med karln. Impopulärare röstsänke än Bodström är svårt att finna.
    Av alla bekanta S-röstare, V-röstare såväl som Alliansröstare, arbetskollegor m.m känner jag inte någon som har något positivt att säga om Bodström.
    Och jag är inte alliansröstare.

Leave a Reply

Your email address will not be published.