Bioteknikpatent

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda frågan om behovet av strategisk forskning angående förändringar i nuvarande patentsystem.

Motivering

Patentfrågor har under senare tid varit föremål för diskussion både i samband med Pirate Bay rättegången och i samband med utvecklingen av nya mycket dyra läkemedel. Diskussionen har bl.a. rört frågan om det skydd som innehavaren av ett patent får är alltför omfattande och om det står i konflikt med andra särskilt skyddsvärda samhällsintressen. Etiska frågor som integritet och risken för diskriminering har även väckts i dessa sammanhang.

Det har hittills ansetts nödvändigt att ge en patentinnehavare omfattande rättigheter för att tjäna som incitament till utveckling av ny teknik och nya läkemedel. Nyligen publicerad forskning (se t.ex. ”Against intellectual monopoly” av M Boldrin och D K Levine, Cambridge University Press 2008) har emellertid starkt ifrågasatt om patent verkligen fyller denna funktion eller om nya metoder och läkemedel skulle utvecklas lika bra, om inte bättre, utan patentskydd. Patentens funktion i utvecklingsländer inger särskilda bekymmer där många människor med allvarliga sjukdomar ställs utanför effektiv behandling eftersom priset på grund av patenten är alltför högt.

Frågan om patent är emellertid komplicerad och drastiska förändringar skulle med säkerhet betyda störningar i en för samhället mycket känslig process. Behovet av mera kunskaper om hur alternativa system skulle se ut är stort. Framförallt behövs fördjupade konsekvensanalyser för att belysa effekterna av vad eventuella förändringar i patentsystemet skulle innebära. Sverige skulle kunna inta en ledande roll i denna utveckling om en strategisk satsning gjordes inom detta område.

Dessa frågeställningar ingick inte i det uppdrag som Kommittén om patentskydd av biotekniska uppfinningar hade (SOU 2008:20). Mot bakgrund av vad som beskrivits här bör regeringen därför nu utreda frågan om behovet av strategisk forskning angående förändringar i nuvarande patentsystem. Det bör ges regeringen tillkänna.

Kenneth Johansson (c)
Johan Linander (c)

This entry was posted in Riksdagsmotioner. Bookmark the permalink.

4 Responses to Bioteknikpatent

  1. Tor says:

    Är inte så insatt i frågan om medicinpatentfrågan, men evidensbaserad lagstiftning är aldrig fel så jag välkomnar ert initiativ.

    Jag skulle dock önska att man tog ett litet bredare grepp runt fler delar av patenträtten. Själv är jag framför allt intresserad av mjukvarupatent och jag tror att det föreligger en betydlig risk för starka påtryckningar när nu regeringen prioriterar EU-patent. Vissa EU-länder verkar ju redan ha börjat bevilja mjukvarupatent, trots att det med allt annat än långsökta tolkningar strider mot den europeiska patentkonventionen som explicit från patenterbarhet undantar matematiska metoder samt “schemes, rules and methods for performing mental acts, playing games or doing business, and programs for computers”. Det finns en överhängande risk att patenterbarheten kommer att utökas i samband med att man försöker jämka samman olika länders system.

    Via bloggen Opassande hittade jag för ett tag sedan denna artikel om hur ett skånskt företag menar att polisen inkräktar på deras patent på grund av att de jagar brottslingar på ett speciellt sätt. Sådana här metodpatent menar jag är mycket tveksamma och kan dessutom även användas för att smyga in mjukvarupatent. I USA där det går att patentera affärsmetoder finns det människor som patenterat metoder för att göra skatteavdrag (!). Vi måste nog fråga oss om vi är på väg dit och vilket system vi egentligen vill ha och vilka patent som av forskningen kan visas vara samhällsnyttiga.

    Så jag skulle gärna se ett litet bredare grepp. För övrigt tror jag att en stor välgärning centern skulle kunna göra är att diskutera de här frågorna med sina allianskollegor. Gör ni det? Mejlar man centerpartister och frågar så får man svaret att ni är emot mjukvarupatent och kanske får man även en referens till partilinjen. De andra partierna har ingen partilinje utan istället får man ifrån dem tvekande svar, eller som en av folkpartiets toppkandidater i EU-valet svarade om vad hon ansåg: “Inte en suck”. Det vore en jättebra start om alla allianspartier (kanske undantaget Kd som verkar vara hopplöst vilse i immaterialrättsfrågor) antog en partilinje motsvarande centerns.

    Tillsätter man en utredning är det nog också viktigt vem/vilka som blir utredare. Man kan t ex. jämföra med fallet Jan Rosén som utredare för upphovsrättslagen – en man som föreslagit, tvärtemot vad en hel forskarkår anser, att närstående rättigheters skyddstid borde bli dubbelt så lång. Nu är visserligen det utredningsmandatet begränsat, men det är ändå viktigt att man hittar utredare som har allmänintresset för ögonen.

  2. Prisfonder skulle vara ett intressant alternativ till patentsystemet i läkemedelsforskning som kanske också skulle kunna utgöra ett incitament till forskning utanför me too-området.

    Läs t ex här om prisfonder:
    http://www.msfaccess.org/main/access-patents/the-global-politics-of-pharmaceutical-monopoly-power-by-ellen-t-hoen/

    Organisationerna KEI och South Centre har också pratat om prisfonder i relation till läkemedelsutveckling, och nånstans i Lunds universitets databaser hittade jag en artikel om prisfonder som alternativt incitament inom afrikansk agrikultur!

  3. Hannes says:

    Jag tycker att det är tveksamt om man skall ta som utgångspunkt, den forskning som bedrivs i USA med ett så annorlunda legalt system . I USA är dessutom tillgången till riskkapital aldrig något problem, men det är det här hemma. Skulle gissa att mer än 50 000 jobb i Sverige är beroende av Patent/riskkapital idag.

    Beträffande läkemedel i uländer så finns det vissa problem, men debatten bör hyfsas:
    “Poverty, not pharmaceutical patents, is the leading factor to a lack of access to essential medicines in developing countries. A study of the issue in sixty-five such countries, published in the Journal of Health Affairs, finds a rarity in patenting most of the World Health Organization (WHO)’s Model List of Essential Medicines (WHO- EML).
    The study, by Amir Attaran of the UK-based Royal Institute of International Affairs, finds no correlation between patent practice and access to medicines in poor countries. Out of 319 medicines the study examined, only 19 were patented, which in itself defeats the argument activist organizations usually advance to the effect that pharmaceutical patents have stymied access to medicines. And among the 19 medicines found to have been patented, the basic patents of two of them were actually found to be ineffective: the patent rights of eflornithinewere had been donated to WHO for common good, while those one for tamoxifen had actually expired.”
    Det handlar om 17 av de 319 mediciner som WHO anser vara viktigast.

    Mina exempel visar att en offentlig utredning är mer än befogad. Bra initiativ

  4. floodis says:

    Bra motion!

Leave a Reply

Your email address will not be published.