Jobbskatteavdragets profil

Igår fick jag en bra sammanställning på jobbskatteavdragets profil, dvs hur mycket olika inkomstgrupper fått i sänkt skatt genom alliansens inkomstskattesänkningar under den här mandatperioden. Det finns många som hävdar “sänkt skatt för de rika” utan att egentligen ha kontrollerat fakta.

Ett vårdbiträde med månadslön på 21 900 kr har fått en skattesänkning på 6,8 % (då har jag räknat in det fjärde steget i jobbskatteavdraget som presenteras av de fyra allianspartiledarna på Sergels Trog kl. 12 idag lördag), totalt 1 480 kr mer i plånboken per månad.

För en metallarbetare med 25 600 kr/mån så är sänkningen 6,6 % eller 1 681 kr.
För en sjuksköterska med 27 200 kr/mån så är sänkningen 6,4 % eller 1 734 kr.
För en gymnasielärare med 28 600 kr/mån så är sänkningen 6,1 % eller 1 752 kr.
För mig med ca 57 000 kr/mån så är sänkningen 3,1 % eller 1 752 kr.

Självklart finns det en hel del som tycker att skattesänkningarna enbart skulle ha gått till de med låga inkomster, men att skapa ett sådant skattesystem utan att det bildas nya ofördelaktiga tröskeleffekter är inte möjligt.

Procentuellt så har låg- och medelinkomsttagarna fått klart störst skattesänkning. Höginkomsttagare har fått ungefär hälften så stor procentuell sänkning. I antal kronor så har hög- och medelinkomstagare fått lika mycket eller ungefär lika mycket, medan låginkomsttagare fått ett par hundralappar mindre i månaden i sänkning.

Med det fjärde jobbskatteavdraget inräknat har 99 % av alla heltidsarbetande fått skattesänkningar med över 1 000 kr per månad. 75 % har fått skattesänkningar på över 1 500 kr/mån. I valrörelsen 2006 så talade vi i Centerpartiet om skattesänkningar på 1 000 kr/månad för alla heltidsarbetande medan moderaterna och Reinfeldt faktiskt var så försiktig att han talade om 1 000 kr/mån för alla hushåll.

Det är skönt att kunna säga att vi har lyckats, trots den svåra globala finanskrisen. Mer kvar i plånboken efter skatt ökar konsumtionsutrymmet vilket är positivt för att få igång ekonomin, att dessutom självständigheten och möjligheterna att utforma sitt eget liv ökar är ett stort plus.

This entry was posted in General. Bookmark the permalink.

24 Responses to Jobbskatteavdragets profil

  1. Carina says:

    Du glömde ta med skattesänkningarna som blev genom att höja gränsen för när statlig skatt ska betalas.

  2. z999 says:

    Det känns som att det kommer för sent.

  3. Visst har det skett flera justeringar i skattesystemet de senaste åren, både före och efter valet 2006, och den största är fastighetsbeskattningen. Förändringen av skiktgränserna för när statlig skatt och värnskatt ska betalas sker varje år, precis som före valet 2006 och precis enligt den gamla skatteöverenskommelsen mellan s och alliansen.

  4. Leffe says:

    Det sätt du beskriver jobbskatteavdraget på är det gängse och det verkar inte fungera. Det hjälper inte att skriva eller säga dessa saker fler gånger.

    Jag tror i stället på att i stället för att redovisa sänkningarna faktiskt redovisa hur mycket en person med en viss inkomst betalar i skatt.

    Om man ser till läget 2009 så ser det ut så här (skattetabell 30):

    Inkomst 15000/mån ger 2972kr i skatt (19,8%)
    Inkomst 20000/mån ger 4384kr i skatt (21,9%)
    Inkomst 25000/mån ger 5792kr i skatt (23,2%)
    Inkomst 30000/mån ger 7300kr i skatt (24,3%)
    Inkomst 40000/mån ger 11964kr i skatt (29,9%)
    Inkomst 60000/mån ger 22719kr i skatt (37,9%)
    Inkomst 90000/mån ger 39600kr i skatt (44%)
    Inkomst 150000/mån ger 72000kr i skatt(48%)

    Progressiviteten i det skattesystem som den nuvarande riksdagsmajoriteten ansvarar för är stark, den är faktiskt större än den var 2006. Detta är ni mycket dåliga på att kommunicera. Och jag gissar att ni kommer att misslyckas med det även när det gäller det fjärde steget i jobbskatteavdraget.

    Varför blir det då så fel i kommunikationen?

    Jag tror att det beror på att ni borgerliga politiker köper den socialdemoratiska synen på vems pengar ni fördelar. Ni borgerliga utgår tyvärr också i från att pengarna tillhör staten och att ni politiker beslutar om hur mycket människor “ska få tillbaka”. Våga i stället utgå i från att hela lönen tillhör den som faktiskt arbetar ihop den och diskutera sedan skatteuttaget. Våga bryta den socialistiska synen att alla pengar i grunden tillhör staten.

  5. Carina says:

    Varför tar man inte med alla skattesänkningar när man ska påvisa vad alliansen gjort för löntagarna? Sänkning för höginkomsttagarna genom den statliga skatten går inte att “hoppa över” i beräkningarna (eller rättare sagt, det går tydligen). Men värst av allt – hur kan man säga att jobbskatteavdraget är utformat med “FOKUS på låg och medelinkomsttagare” som verkar vara alliansens slogan. Kom inte och snacka om procenten för den kan man inte handla mat för.

  6. Leffe, du resonerar precis som jag. Utgångspunkten ska självklart vara att alla pengar tillhör den som tjänat dem! Sedan har kommun, landsting och stat rätt att ta ut skatt, men varje skatteuttag ska göras väl medvetet om att det tar pengar från den enskilde. Man ska också komma ihåg att varje kommunalskttehöjning drabbar de som tjänar minst mest.

    Bra att du visar på att progressiviteten i skattesystemet faktiskt är större nu än 2006! Det är ett mycket tydligt tecken på att våra skattesänkningar haft tyngdpunkten på låg- och medelinkomsttagare.

    Carina, läs Leffes inlägg noga, utmärkt svar på ditt inlägg! Sedan tycker jag att du har fel när du hävdar att brytpunkten ligger vid höginkomsttagare. 2006 var brytpunkten för statlig skatt 26 500 kr/månad, är det bara höginkomsttagare som har mer än 26 500 kr/månad? Nu har vi höjt brytpunkten till 31 600 kr/månad just för att inte så många medelinkomsttagare ska tvingas betala statlig skatt. För höginkomsttagare har inte höjningen av brytpunkten haft någon större effekt, som du ser i Leffes tabell så har riktiga höginkomsttagare fortfarande en total skatt på nästan 50 %.

  7. Carina says:

    Era åsikter ger mig stor anledning att vilja ha en annan regering som lägger mer tid, pengar och fokus på att utjämna människors löner än att hela tiden försvara skattesänkningar. Det är så lätt att säga att inkomsten tillhör det enskilda människan men hur ska man då se på sjukskrivna och arbetslösa och hur kan man försvara de stora löneskillnaderna som finns (lågavlönade jobbar och sliter och ger lika mycket tid av sitt liv för vårt land som medel och höginkomsttagare).

  8. Ola says:

    Johan…

    Men vad du glömmer att säga det är att med Alliansens skatteregler så straffbeskattar man sjuka, gamla och arbetslösa.. Och kom inte och hävda att det ni kallar är ett jobbskatteavdrag . För att få göra ett avdrag måste du haft verkliga kostnader att dra av.

    Sedan har ca 70% fått högre fastighetskatt i Sverige och 30% lägre..vilka tror du har fått den lägre?
    Men det värsta och som nu folk är upprörda över är att man lånar pengar för att kunna sänka skatterna och mest åt dom högavlönade. Tydligen så ökar arbetslösheten av skattesänkningarna om man ser på övriga likvärdiga länder…Norge med S regering har 4% arbetslöshet.

  9. Leffe says:

    Undrar om signaturen Ola känner till att Norge (utöver petitesser som gigantiska oljeinkomster…) också har ett lägre skattetryck än Sverige?

    När det gäller frågan om “straffskatt” på pensionärer så är den ett problem som beror på att beskattningen av pensionsinkomster sker vid utbetalningen. Det vore smartare (och mer i linje med det nya pensionssystemet) att beskatta pensionsavsättningarna som inkomster under den tid då de tjänas in. På så sätt skulle man kunna ha skattefria pensioner och slippa diskussioner som dessa. Pensionerna är ju (när de betalas ut) att ta ut ett sparande och bör beskattas som så, inte som inkomst av tjänst.

    Johan – jag tycker t.ex. att ni kunde vara mer noga med att poängtera att en inkomsttagare som tjänar 40000 i månaden faktiskt betalar dubbelt så mycket i skatt som den som tjänar 25000 kr. Samtidigt kan den med högre inkomst inte räkna med att få samma andel av sin inkomst från a-kassa (vid arbetslöshet) eller sjukförsäkring som den som tjänar mindre.

    Personer som tjänar marginellt mer än genomsnittet tar idag ett mycket stort ansvar för landets ekonomi. Resultatet är enbart förakt från vänstern och löftessvek från de borgerliga när det gäller värnskatterna.

  10. Carina, om du vill “utjämna människors löner” så tror jag inte att du röstade på alliansen 2006 heller. Jag står utan problem för att det ska finnas skillnader i lön, t.ex. för de som utbildar sig längre och för de som tar ett större ansvar. Dessutom tror jag att du har fel i att låginkomsttagare jobbar lika mycket som höginkomsttagare. Det är få höginkomsttagare som kan jobba 40 timmar/vecka, gå hem 16.30 för att inte tänka ett dugg på jobbet förrän kl. 8 nästa dag.

    Ola, du blandar ihop skatteavdrag och kostnadsavdrag. Om du tycker att jobbskatteavdraget är märkligt till sin konstruktion så har vi haft grundavdraget i vårt skattesystem länge och det bygger inte heller på några faktiska kostnader.

    Det är inte alls så att 30 % har högre fastighetsavgift än de skulle ha haft fastighetsskatt. Påhitt! När du gör sådana påståenden så får du gärna länka till fakta.

    Ola, vad säger du förresten om att vi har ett mer progressivt skattesystem nu än 2006. Betyder det att vi riktat skattesänkningarna till högavlönade?

    Att jobbskatteavdraget skulle öka arbetslösheten är du nog ensam om att tro. Det är precis tvärtom. Ett ökat konsumtionsutrymme, för framförallt låg- och medelinkomsttagare, sätter igång ekonomin.

    Leffe, jag håller helt med dig om att alliansen i allmänhet och moderaterna i synnerhet har blivit för fega i att försvara inkomstskattesänkningarna.

  11. profanum_vulgus says:

    Hur blir det om man räknar in “finansieringen” av de här skattesänkningarna då, d.v.s höjda punktskatter och höjda avgifter. Detta påverkar ju i procent låginkomsttagarna negativt. Ett vårdbiträde med 17 000 i månaden som snusar t.ex. får ju betala samma summa i höjd tobaksskatt som en VD med 89 000 i månaden.

  12. Ola says:

    Johan

    Enligt tidningen villaägarna så har 70% av villaägarna i landet fått höjd fastighetavgift mot vad fastighetskatten var 2006

    Varför höjde man då inte grundavdraget om man ville sänka skatten.. Nej då hade ju inte statministerns familj fått 100000 i skattesänkning.

    Arbetslösheten i Sverige har legat under medel inom EU
    i många år.. Men så införde Sverige jobbskatteavdraget då ökade arbetslösheten . så nu har vi över medel inom Eu.

    Jag kan förstå om man sänkt kostnaderna för företag för lånade pengar . Men inte att låna pengar till skattesänkningar Och som du visar minst för dom med låga löner och dom gamla

  13. Carina says:

    Johan

    Fy vilken människosyn. Så låginkomsttagare har inte gjort sig förtjänt av mer, de jobbar ju inte så hårt!?
    Vad känner du för människor? Jag vet många med låga inkomster som jobbar mycket och hårt och som vi verkligen inte skulle klara oss utan. Jag vet även många höginkomsttagare (förlåt, medelinkomsttagare) som kan gå till jobbet och sen gå hem när arbetsdagen är slut och inte har några som helst problem med tid eller pengar till, golf, utlandsresor mm. Sen finns det självklart många hängivna egna företagare och andra (kanske politiker) som jobbar mycket – jag vet att man inte kan dra alla över en kam. Men min poäng har hela tiden varit att man inte kan säga att jobbskatteavdraget är lagt med fokus på låg o medelinkomsttagare, och man kan inte redovisa den skattesänkningen utan att ta med vad den statliga skatten har gjort för de med högre löner, det är inte ärligt.

  14. profanum_vulgus says:

    Ola:
    Men det var man ju öppen med när det gällde fastighetsskatten, den skulle höjas för det stora flertalet för att de med absolut mest pengar bundna i fastigheter skulle slippa undan skatten.

  15. Mange says:

    Johan, om du såg nyheterna på Tv idag kan du nog ta tillbaka ditt påstående om att Ola skulle vara ensam att tro att jobbskatteavdraget skulle öka arbetslösheten…vidare har jag hört flera professorer i internationell och nationell ekonomi beklaga att ni lånar pengar för att sänka skatterna. Och att ni fortsätter tjata om att man kommer att konsumera mera när ni sänker skatterna är ofattbart! För det första handlar det om ett par hundralappar i månaden och det skapar väl knappast ett speciellt stort utrymme att börja spendera kosing till höger och vänster. För det andra är det en mycket märklig syn på hur man vill att samhället ska fungera – köp prylar så blir allt bra. Otroligt korkat mot bakgrund av hela miljödebatten! Till sist – om man ändå väljer att tro på denna lösning så säger alla experter idag att på grund av den ryckiga politik ni för kommer folk att spara sina eventuellt överblivna pengar – inte konsumera. Nej, se istället till att använda skattepengarna ni får in på sådant som gör att det svenska välfärdssamhället kan fortsätta att vara tryggt och tillgängligt för alla.

  16. Profanum, höjning av punktskatter görs av helt andra motiv än fördelningspolitiska. Sluta snusa istället.

    Ola, du får även läsa när Villaägarna rannsakade sig själva och sa att de hade jämfört äpplen med päron. Hade vi haft kvar de gamla fastighetsskattereglerna så hade i princip alla haft högre fastighetsskatt idag än 2006.

    Visst kan grundavdraget höjas, men det går inte att genomföra skattesänkningarna enbart genom att höja grundavdraget. Det skulle bli oerhörda tröskeleffekter som skulle vara kontraproduktiva.

    Beräkningen av arbetslösheten ändrades när vi tog över 2006, sossarna hade nämligen dolt stora delar av arbetslösheten på olika sätt. Att arbetslösheten i Sverige ökar nu pga krisen beror på att vi är ett väldigt exportberoende land. Att jobbskatteavdraget skulle höja arbetslösheten faller på sin egen orimlighet. Sverige är dessutom långt ifrån det enda landet som använder inkomstskattesänkningar för att få igång ekonomin. Kom dessutom ihåg att progressiviteten i skatteuttaget ökat sedan 2006!

    Sedan lånar vi inte till skattesänkningar även om Östros säger det i varannan mening. Att låta människor behålla sina egna pengar är varken att låna eller slarva bort pengar. Det tycker jag är en förskräcklig människosyn.

    Carina, är det största procentuella skattesänkningarna till låginkomsttagarna som visar en hemsk människosyn? Med en mamma som varit låginkomsttagare i hela sitt liv så ser jag knappast ner på henne eller någon annan.

    Självklart finns det mängder av jobb som ger låga inkomster som vi alla är helt beroende av, det har jag inte sagt någonting om. Vad jag skrev är att jag är alldeles övertygad om att höginkomsttagare i snitt jobbar betydligt mer än låginkomsttagare i snitt, att det sedan finns undantag är självklart.

    Visst ska alla förändringar i skattesystemet redovisas öppet, men man ska också vara medveten om att uppjusteringen av när statlig skatt ska betalas görs varje år och är en gammal överenskommelse och inget som alliansen hittat på “för att gynna rika”.

    Fastighetsavgiften ger INTE fler högre avgift än vad gamla fastighetsskatten gav. De som “förlorade” på vår omläggning, som gick plus minus noll ekonomiskt, är de som hade uppskov efter tidigare försäljning av fastighet. De fick en ny ränta på sitt uppskov.

    Mange, jag vet inte vad du har sett på tv, men att Östros tjatar betyder inte att han har rätt. Att låta folk behålla sina pengar är fortfarande inte att låna pengar.

    Några hundralappar i månaden blir oerhört mycket pengar, faktiskt tio miljarder kronor. Genom att de med små marginaler får det mesta av dessa tio miljarder så finns det all anledning att tro att konsumtionen ökar. Denna konsumtion kan med fördel vara konsumtion av tjänster, det är det allra bästa ur ett svenskt ekonomiskt perspektiv och utmärkt för miljön. Vi konsumerar också mer och mer tjänster i Sverige, inte minst tack vare vårt HUS-avdrag (ROT och RUT).

    Jobbskatteavdraget är mindre än en tredjedel av satsningarna i budgeten, så visst satsar vi även på välfärdens kärna, t.ex. tio miljarder till kommunerna och fyra miljarder till rättsväsendet.

  17. Mange says:

    Ursäkta Johan, men du rabblar dina mantra som en maskin. Gång på gång. Jag sa precis var jag såg det på TV och det var erkända ekonomiprofessorer som sa det. De sa även att det visst är lånade pengar ni sänker skatterna för. Undrar hur långt du vågar driva din åsikt om att så inte skulle vara fallet… Hade ni sagt att ni har en generell inställning om att ge miljarder till kommuner och landsting hade man kunnat köpa att ni satsar på välfärden men nu verkar det vara en engångsföreteelse för att locka väljare. Hur ska kommuner och landsting kunna driva en långsiktigt bra verksamhet när de inte kan lita på att ni oxå gör det?? Du snackar om att ett par hundra kronor blir mycket om man räknar ihop det, så pass bra på matte är nog jag oxå men det handlar ju helt och hållet om hur människor vågar handskas med dessa “överblivna” hundralappar. Ni sa redan 2006 att konsumtionen skulle öka men det var fel. Varför skulle det bli annorlunda nu? “Att låta folk behålla sina pengar” är för mig en välfärdsfientlig inställning…hur ska det göra att alla får tillgång till trygghet och nödvändig service?? Svaret är naturligtvis att det gör det inte. Bara de som har den ekonomiska möjligheten kommer kunna “ta del av” detta.

  18. Mange, det är klart att jag upprepar mina argument när ni gör det. Det är klart att det finns socialdemokratiskt lagda ekonomer, men lyssna lika gärna på Konjunkturinsititutet eller andra som ser inkomstskattesänkningar som ett smörjmedel i en avstannande ekonomi.

    Det lustiga är att nästan alla är överens om att skattehöjningar inte är någon bra ekonomisk politik om man vill få igång ekonomin i en lågkonjunktur eftersom det minskar konsumtionsutrymmet. Men innebär det inte att skattesänkningar har en positiv effekt på samma sätt? Kanske inte om skattenivån är exakt rätt, men är den det? Med världens högsta marginalskatt.

    Vad gäller kommunerna har du fullkomligt fel. 2010 får kommunerna en tillfällig höjning med 10 miljarder. Pengar som behövs för att hindra uppsägningar och värna välfärden. Men det är definitivt inte de enda pengarna som kommunerna fått den här mandatperioden. Redan i våpen beslutades om en höjning med 7 miljarder för 2010 (som nu blir det alltså 17). Totalt under mandatperioden har kommunsektorn fått en förstärkning med 38 miljarder! I budgeten finns också en permanent nivåhöjning med fem miljarder från 2011 och framåt.

    Konsumtionen har ökat sedan 2006, varför påstår du motsatsen?

  19. Ola says:

    Johan

    Du måste ju utgå från den fastighetskatt som var 2006 för s ville ju frysa den på det talet. Och sedan titta över den.. Men så kom ni till makten och sänkte F-skatten för dom med miljonvillor och höjde skatten för dom med normala viller.

    Du får inga tröskeleffekter om du höjer grundavdraget men vad som händer är att det INTE blir dom med höga löner som får mest avdrag.. Ni försöker ju lura Svenska folket med att dom med låga inkomster får mest.

    Arbetslösheten beräknas öka till 12% 2011 enligt Borg..
    Så du menar då att om vi inte skulle ha jobbskatteavdraget så hade vi haft ca 150000 mera arbetslösa.

  20. Jodå, jag minns att Göran Persson kastade in något desperat förslag om fastighetsskatten i slutet av valrörelsen 2006 när han upptäckte att det blivit en riktig förlorarfråga för socialdemokraterna. Men det var uppenbart att ingen litade på hans svängning i frågan.

    Sedan är det intressant att du använder begreppet “miljonvillor”. Det gjorde vi hemma också på 80-talet. Då var en miljonvilla något riktigt fint. Hur bygger du en villa idag som inte kostar mer än en miljon? En “miljonvilla” är en normal villa.

    Vänsterpartiet föreslår höjda grundavdrag för låginkomsttagare och deras förslag innebär en marginalskatt på ca 75 % i inkomstlägen runt 30 000 kr/månad. Det kallar jag för en tröskeleffekt. Vem vill jobba lite mer om tre fjärdedelar av lönen blir skatt?

    Det är riktigt att arbetslösheten kommer att öka i ett par år till och kanske upp till samma nivåer som vi hade under mitten av 90-talet. Men globala ekonomiska situationen är mycket sämre nu än då, så hade vi inte vidtagit alla de åtgärder som vi har gjort (jobbskatteavdrag, pengar till kommunerna, utbildningsplatser, HUS-avdrag, aktivare arbetsmarknadsåtgärder osv) så hade arbetslösheten varit ännu högre.

    Om jobbskatteavdraget gjort att vi har 150 000 färre arbetslösa vill jag inte påstå. Det är ingen exakt vetenskap hur olika åtgärder, dessutom i samverkan, ger fler jobb, men de allra flesta är överens om att ett ökat konsumtionsutrymme är positivt när man ska dämpa konjunkturnedgångar och få konjunkturen att förbättras igen.

  21. profanum_vulgus says:

    Nu var ju höjningen av punktskatterna motiverad av fördelningspolitik. Man finansierade ju skattesänkningar med skattehöjningar (och avgiftshöjningar) skattesänkningarna var högre för de med mer pengar och punktskatterna (och avgifterna)slår lika mot alla.

    Sedan är det ju självfallet så att fastighetsskatten inneburit en höjning för de flesta och att dessa är de som har haft lägst inkomster och billigast fastigheter. Sänkningen av skatten för de som betalade mer än 6 000 om året finansierades ju med en höjning av skatten för de som betalade mindre än 6 000 om året.

  22. Profanum, ditt sätt att påstå saker är så tråkigt. Kan du inte försöka läsa på lite innan du påstår fler felaktigheter. Du har tydligen helt glömt bort räntan på uppskovet som infördes, begränsningen till uppskov på max 1,6 mkr och höjningen av kapitalvinstskatten från 20 till 22 %. Menar du att dessa förändringar, som betyder miljarder, drabbar de med lägst inkomster och billigast fastigheter?

  23. profanum_vulgus says:

    Linander:
    Jo jag minns dem också.

    Men som du vet så jämnar det bara ut en aning och förändrar inte funktioner. För varför skulle ni ha förändrat skatten bara för att skjuta över en del av den till kapitalvinstskatt?

    Reinfelt t.ex. har ju sparat 17 000 kronor om året. Bor han kvar i 20 år så är det 340 000 kronor. Säg att han säljer sin villa med en vinst på en miljon (från 6,5 till 7,5 miljoner) då betalar han 20 000 mer i skatt, en vinst på 320 000 kronor.

    Min mor bor i en villa värd 380 000 kr. Hon förlorar just nu drygt 2 000 kronor om året. Bor hon kvar i 20 år så blir det – 40 000 kronor. När hon säljer kanske hon gör en vinst på 50 000 kronor och får betala 1 000 kronor mer i skatt. Hon ligger då på -41 000 kronor.

    En skillnad 361 000 mellan en person med hög inkomst och dyr fastighet jämfört med en med låg inkomst och billig fastighet. Om de bor kvar 20 år till. (Säljer de aldrig så blir skillnaden större)

  24. profanum_vulgus says:

    Det blir väl extra intressant om man lägger till att den gamla fastighetsskatten skapades i början av 90-talet i syfte att skapa “skatteneutralitet” något borgarna älskade då och lyckades få sossarna att älska de med.
    Men sen blev visst skatteneutralitet omodern och då hoppar man vidare till nästa fluga.

Leave a Reply

Your email address will not be published.