Britternas nya pedofillag är ännu ett exempel på hur trygghetsivern skrämmer livet av folk. Även om jag är småbarnsförälder så vill jag inte gå omkring och tro att alla vuxna som kommer i kontakt med mina barn är potentiella pedofiler. Att utsätta alla som rutinmässigt kommer i kontakt med barn för krav på registrering är vansinnigt dumt. Vad ska hända med den som glömde att registrera sig? Ska föräldrarna behandla honom som pedofil eftersom han inte “vågat registrera sig”? Med en sådan omvänd bevisbörda så kommer många fler att hamna i kategorin “pedofiler och sådana som dömts till böter för att de inte registrerade sig, dvs misstänkt pedofil”. Ska jag som förälder behöva gå och vara rädd även för dessa?
Lagen kommer säkert också att ha effekten att fler väljer att inte ställa upp och jobba ideellt med barn. Redan idag är det brist på ideella ledare i Sverige och det finns säkert inte heller något överflöd i Storbritannien heller. Ska pojk- och flicklagen i fotboll läggas ner, ska scoutföreningen behöva vägra ta in fler barn pga ledarbrist och hur blir det med kyrkans barnkör?
De enda som protesterar i England tycks vara våra liberala vänner i Liberaldemokraterna. Bra att åtminstone de protesterar mot tokigheterna som för många säkert kan kännas lockande. Vem vill inte vara trygg…?
Helt rätt Johan,
Fråga; ska jag som svensk medborgare med fläckfritt förflutet behandlas som potentiell samhällsfara och utsättas för tvingade elektronisk monitorering i mitt privata och professionella liv?
Hoppas svaret är nej och att du följer ditt liberala samvete när FRA lagen nu åter kommer på agendan under hösten.
Självklart, jag kommer med glädje att rösta genom en lång rad förbättringar som finns i propositionen “Förstärkt integritetsskydd vid signalspaning”.
Angående rädsla så tycks även rädslan för signalspaningen vara värre än signalspaningen i sig.
Jag säger inte emot dig, känslan av att eventuellt vara övervakad är kränkande vare sig någon verkligen har på sig hörlurarna eller inte. Man kan ju notera de undersökningar som genomförts i tyskland på detta tema.
Det som förvånar är din väldigt alerta och konsekventa logik när det gäller andra typer av övervakning, utom just när det gäller att en obskyr myndighet som FRA bereder sig tillgång till hela befolkningens kommunikation? Att någon nämnd tillsätts för kollegial “granskning” eller att syftet konkretiseras i förordet, är något som jag tror att du med stor aptit och entusiasm fullständigt hackat sönder för bara ett par år sedan.
Särskilt när vi fortfarande inte sett en enda konsekvensbeskrivning av FRA-lagen, eller ens en objektiv utvärdering av nyttan. Vad får vi för det enorma pris vi betalar?
Är det inte märkligt, hur långt du är beredd att gå i ditt försvar för detta paradigmskifte i svensk demokratitradition, särskilt nu när vi verkar vara överens om att både reell och upplevd rädsla påverkar ett samhälle negativt?
Det är inte konstigt att åsikterna går isär när vi inte ens har samma syn på hur verkligheten ser ut. FRA får inte tillgång till hela befolkningens kommunikation. Granskningen sker av Datainspektionen, en parlamentarisk granskningsgrupp och Säkerhets- och Integritetsskyddsnämnden.
Jag har sett och hört den objektiva nyttan. Tyvärr är för mycket hemligstämplat. Hade FRA kunnat/velat/fått säga mer om vad de faktiskt gör så hade förståelsen varit större.
Något paradigmskifte ser jag inte heller, vi har haft signalspaning i 50 år. Förr gick all kommunikation i etern och då hade FRA tillgång till alla signaler, nu har de gått ner i kabel och tillgång till den trafiken krävs om vi ska ha någon signalspaning, annars är alterantivet att lägga ner FRA och upphöra med signalspaningen.
Jag kopierar in en kommentar som jag skrev till en Newsmill-artikel av Oscar Swartz:
FRA-lagen är väl egentligen litet off-topic, men när den nu ändå togs upp:
Du säger att FRA inte får tillgång till hela befolkningens kommunikation. Har du läst kritikerna som menar att inskränkning till enskilda signalbärare inte är så mycket till inskränkning i praktiken på grund av den enorma kapacitet som finns i varje av dessa? Fortfarande har vi ingen tydlig reglering av trafikdata. Och när du säger att det inte är ett paradigmskifte då måste du helt blunda för att mängden elektronisk information exploderat idag. Dagens elektroniska kommunikation säger tiofalt mer om en människa än vad den skulle ha gjort några årtionden tillbaka. Informationen kan också behandlas och sammanställas så oerhört mycket mer effektivt. Nog är övergången till det digitala informationssamhället samt möjlighet till detaljövervakning av alla dess aspekter båda paradigmskiften.
Sedan må man tycka att kontrollerna är tillräckliga, men jag tycker inte att man kan bortse från ovanstående.