Göran Perssons utnämningspolitik

Göran Persson var expert på att använda utnämningspolitiken för att belöna de som varit honom behjälpliga och för att skapa vänner som han skulle kunna komma att behöva senare. Som socialdemokratisk statsminister belönade han även centerpartister som hjälpt till med den ekonomiska saneringen i mitten av 90-talet. Det senaste exemplet på hur denna typ av godtycklig utnämningspolitik utan krav på kompetens inte fungerar är Marianne Samuelsson, nu sparkad landshövding på Gotland. Persson gav henne posten 2004 efter gott samarbete under ett antal år.

Den kände gotlänningen Pigge Werkelin uttrycker det tydligast av alla: “Hon är helt enkelt inte kompetent för uppdraget.”

Jag känner inte Marianne Samuelsson, hon slutade i riksdagen när jag kom in, men efter de senaste dagarnas turer är det inget tvivel om att hon var tvungen att avgå. Regeringen gjorde helt rätt som tog ett så snabbt beslut. Rätt för Gotland men också rätt för Samuelsson som nu slipper en utdragen process som ändå bara hade kunnat sluta på ett sätt.

This entry was posted in General. Bookmark the permalink.

22 Responses to Göran Perssons utnämningspolitik

  1. Hur många statsråd i den borgerliga regeringen avgick inom två veckor efter makttillträdet?

  2. Hans J says:

    @Johan Linander:

    Kanske har du någon synpunkt på Ulf Adelssons artikel om att landshövdingar ska köra över tjänstemän?

    http://newsmill.se/artikel/2009/07/30/landshovdingen-ska-ga-emot-stelbenta-tjansteman

    Vågar du sparka på en som står upp?

  3. Kluris says:

    Det du skriver nu innebär ju att inställsamma smickrare inte skall belönas. Jag antar att du håller med i det. Sätt nu samman det med riksdagsledamöter som följer patiledningens “partipiska”. Men den logiken så borde vi kunna räkna upp ett antal som borde avgå, kanske även du själv.

  4. z999 says:

    Förmodligen har regeringens eget beslut om att luckra upp strandskyddsreglerna gjort långt större skada än det felaktiga beslut Marianne Samuelsson tog.

    Nu valsas Samuelsson runt i alla medier och den ena rubriken är mer fördömande än den andra. Det börjar mer och mer likna en offentlig stegling än kritisk granskning av myndighetsutövning. Samuelsson är sannolikt hårt pressad och hon är nog inte i bästa form att lägga upp en försvarsstrategi just nu. Allt hon säger för att försvara sig vänds i braskande rubriker mot henne. Detta börjar smaka riktigt illa i munnen och man får osökt bilder av någon som ligger hjälplös på en skolgård med en ring av skoningslösa mobbare runt sig som sparkar allt vad de orkar. Samma journalister som hänger ut skolor som inte tillräckligt effektivt bekämpar mobbning ägnar sig just nu med liv och lust åt just denna verksamhet i medial form, som sannolikt gör lika ont.

    Jag var den första att kritisera Samuelssons agerande, men detta är inte värdigt en modern civiliserad rättsstat, att offentligt rulla människan i tjära och fjäder på detta sätt. När en icke offentlig kvällstidningskändis som Pigge Werkelin får breda ut sig och uttala sig om landshövdingens bristande kompetens har det gått för långt, samme Werkelin som från början försvarade Samuelsson. Samuelsson har avgått, hon har erkänt sitt misstag. Nog nu! Lämna människan i fred.

  5. z999 says:

    Den ekonomiska saneringen i mitten av 90-talet (var det inte lite tidigare?) handlade om att avveckla välfärden för att ha råd med flyktingar(?) från forna Jugoslavien.

  6. John, vad har Maria Borelius och Cecilia Stegö Chilo med Göran Perssons utnämningspolitik att göra? De var dessutom exempel på hur kompetenta personer togs utanför politiken, men sedan hade de inte levt ett fläckfritt liv som uppenbarligen krävs för alla som ska bli ministrar.

    Hans J, Adelsohn har helt rätt i att en landshövding (liksom ministrar, generaldirektörer och andra chefer) ska gå emot sina tjänstemän ibland om han eller hon är övertygad om sin ståndpunkt. Men Samuelsson motivering till beslutet var uppåt väggarna.

    Kluris, din jämförelse haltar. Att belöna andra partiers hjälpsamma politiker med landshövdings- eller generaldirektörsposter är något helt annat. Ta vilket jobb som helst, blir den som är illojal befordrad där du jobbar? Däremot hoppas jag att de som är konstruktivt kritiska och ifrågasättande belönas, sådana behövs på varje arbetsplats.

    z999, de nya strandskyddsreglerna som alliansen drivit igenom har inte gjort någon skada, tvärtom innebär de att vi nu har en betydligt rimligare strandskyddslagstiftning. Eller var det rimligt att det i Stockholm gick att bygga var som helst strandnära medan det var omöjligt att få bygga i närheten av en sjö i Arvidsjaur där som finns mer än en sjö per invånare i kommunen?

    Men jag håller med om att medias försök att dra Marianne Samuelsson vidare i skiten är för mycket. Att avgå borde räcka.

    Det var när socialdemokraterna vann valet 1994 och Vänsterpartiet inte orkade vara med att fatta svåra ekonomiska beslut som Centerpartiet samarbetade med Persson-regeringen. Men själva den ekonomiska krisen började nog 92 då vi var med i Bildt-regeringen, och också fattade många svåra beslut för att klara landets ekonomi.

    Om du tror att den ekonomiska krisen då handlade om kostnader för flyktingmottagning så har du totalt glömt bort i vilken situation som Sverige befann sig i, kanske inte riktigt på Islands nivå, men inte långt ifrån.

  7. Nan says:

    En mera intressant vinkel (dispanserna är konsekvensen av ett systemfel), och lite vad som ligger bakom i just detta fall? Metro: Byråkrati gav Samuelssons särbehandling

    (Därmed inget sagt om Samuelssons krokiga tänkande.)

    Hela systemet med dispenser är egentligen fel, när man behöver ge dispenser (annat än i extrema undantagsfall) betyder det ju att lagen inte fungerar, och direkt bäddar för godtycke.

  8. Eller att personer utses för att de är “vänner” med statsministern, men i övrigt inte har i en regering att göra?

  9. Nan, det är bland annat därför vi ska ändra strandskyddslagstiftningen.

    John, är statsministern vän med Borelius och Stegö Chilo? Det är mer än vad jag visste. Vad har du för grund för det påståendet?

  10. Lars B says:

    Det skulle vara intressant att få veta hur Johan Linander tycker att rekryteringsprocessen av ny landshövding ska gå till. Jag antar att vi har full transparens att vänta inför regeringens tillsättning av Samuelssons ersättare. Det blir väl en utannonsering av tjänsten, eller…?

  11. Lars B says:

    Sen kan jag inte låta bli att fråga om regeringens senaste nymodighet: demokrati per SMS. Att det handlade om en integritetsfråga gör det hela ännu intressantare. Du och andra ledamöter ska visst ha fått ett SMS från regeringshåll med denna lydelse:

    “Brådskande skriftligt samråd angående A-punkt rörande förhandlingsdirektiv för förhandlingar mellan EU och USA om ett avtal om tillgång för USA:s finansministerium till betalningsmeddelanden för att förebygga och bekämpa terrorism och finansiering av terrorism finns inom kort på mailen. Ev. synpunkter senast kl. 10.30 i dag. Tyst medgivande gäller.”

  12. Mange says:

    …hur är det, är det bra att ha en utrikesminister som är så arrogant att hans underordnade måste läsa hans blogg för att veta var Sverige står i aktuella frågor…? Kanske lite värre än en stackars landshövding på Gotland…

  13. z999 says:

    @Johan:
    “z999, de nya strandskyddsreglerna som alliansen drivit igenom har inte gjort någon skada, tvärtom innebär de att vi nu har en betydligt rimligare strandskyddslagstiftning…”

    Njaa, ok da, återkommer kanske om det.

    “Men jag håller med om att medias försök att dra Marianne Samuelsson vidare i skiten är för mycket. Att avgå borde räcka.”

    jag är negativ till det där övermänniskoidealet som media tycks ha när det gäller politiker och man kan undra om det ä så positivt att ha felfria(?) robotar som styr landet. Du själv får ju en viss mänsklig approach här när du skriver om dina döttrar och lite annat.

    “Om du tror att den ekonomiska krisen då handlade om kostnader för flyktingmottagning så har du totalt glömt bort i vilken situation som Sverige befann sig i, kanske inte riktigt på Islands nivå, men inte långt ifrån.”

    Jag tänkte på de stora flyktingströmmarna som kriget i forna jugoslavien medförde. Man försökte ju behålla generösa(?) regler och ett system som inte var dimensionerat för den typen av händelser samtidigt som dne ekonomiska krisen var.

  14. Johan says:

    Lars B, jag tycker att man ska gå ut öppet med alla tjänstetillsättningar, men man ska inte vara så naiv att man tror att de som är bäst för tjänsten vill ansöka i en öppen ansökan.

    Det sms som du hänvisar till fick jag också och blev också irriterad. Det var inte ett sms från regeringen utan från kansliet i riksdagens EU-nämnd. När det gäller A-punkter är det normala med sms och tyst medgivande, sådana får vi något eller några per dag, men jag blev irriterad över den korta svarstiden och tyckte att det var märkligt att det hade blivit en A-punkt.

    När det gäller frågan i sak så behövs det ett nytt avtal om när och hur uppgifter ska kunna lämnas ut och hur sådana uppgifter ska behandlas, så det är inget konstigt i att förhandlingar påbörjas. Men från Centerpartiets sida så har vi sagt att vi inte tar ställning till ett eventuellt avtal förrän det är färdigförhandlat.

    Mange, jag vet inte riktigt vad du syftar på, men om du kritiserar en utrikesminister för att du tycker att han är för mycket utanför UD:s kontor så är vi högst oeniga om vilken roll vi tycker att Sverige ska spela i utrikespolitiken. Carl Bildt är den minister som är högst aktad utomlands av alla svenska politiker. Fundera på hur Sverige kunde spela en så viktig roll i frigivningen av de amerikanska journalisterna i Nordkorea.

  15. Lars B says:

    Det där förfarandet med demokrati per sms var nytt för mig. Du får gärna utveckla det. På mig verkar det som om en ren formalitet, där den som verkligen beslutar har försäkrat sig om att ha ryggen fri. Vilken typ av frågor hanteras på det här sättet? Har det ifrågasatts från något håll? Hur löste man detta innan tekniken fanns, och vad har i så fall sms:andet betytt för beslutsprocessen? Vem avgör om ett ärende är en A- eller B-punkt?

  16. Hans J says:

    Johan,

    går det att till diverse “kanslier” med mera anmäla att alla SMS-meddelanden med svarstid kortare än en dag automatiskt gäller ett NEJ om inte annat meddelas?

    Det vill säga man lämnar i förväg in ett NEJ på samtliga sådana meddelanden.

    Vad är det för tingens ordning? Kan man tänka sig att “kansliet” sätter tiden till säg en minut?!? Vem beslutar för övrigt om vilken tid som ska gälla?

    Jag trodde att Piratpartiet gick före med det elektroniska samhället och elektroniska beslutsprocesser men detta tar ju definitivt priset!

  17. Det där med A- och B-punkter kan säkert uppfattas som besvärligt, men jag ska försöka att förklara. Varje vecka är det flera olika ministerrådsmöten i Bryssel/ordförandelandet som hanterar hundratals frågor. Alla frågor som tas upp är förberedda i diverse arbetsgrupper och framförallt är Coreper där ländernas EU-ambassadörer sitter viktigt.

    De frågor där alla länder är överens redan innan de kommer upp på ministerrådet blir A-punkter, då behöver inte ministrarna lägga tid på att diskutera något som de ändå är överens om. Ofta har dessutom frågan redan varit uppe vid tidigare tillfälle för inledande diskussion. Dessutom finns där ett stort antal mindre viktiga frågor.

    Fram till för något eller ett par år sedan så tog EU-nämnden upp alla A-punkter på en lista sist på mötet, även om en A-punkt kunde tillhöra en annan än den närvarande ministerns ansvarsområde. Det var ytterst sällan som någon hade frågor och fanns det frågor så var det långt ifrån säkert att den närvarande ministern var insatt i frågan och den fick ändå ofta skickas vidare. Dessutom är det ofta korta tider inför arbetsgruppsmötena så mycket fick ändå tas mejlvägen. Därför bestämdes att alla A-punkter ska tas via mejl. Varje vecka finns det en sista svarstid för den vanliga A-punktslistan och därutöver kommer det ständigt ytterligare A-punkter som regeringen måste få klartecken från EU-nämnden för.

    Regeringen kontaktar EU-nämndens kansli som sedan skickar ut all nödvändig information för ställningstagande till EU-nämndens ledamöter via mejl. Sedan skickas ett sms till ledamöterna för att vi ska veta att vi ska kolla mejlen. Sms:et är alltså inte ett beslutsunderlag utan enbart en påminnelse om att vi ska gå in i vår mejl och läsa. I sms:et får vi också veta när det är deadline, den sätts efter när mötet som tar upp frågan ska hållas. Ofta är det ganska kort tid och det måste vi klara av att hantera, men den oerhört korta tiden vid det aktuella ärendet är inte acceptabel.

  18. Lars B says:

    Johan, tack för ditt utförliga svar. Men i det aktuella fallet var du tydligen själv förvånad över att frågan blivit en A-punkt. Det var ju inte bara den korta tiden du reagerade på. Det uppfattar jag som kritik mot den demokratiska processen i det aktuella fallet. Hur har Sverige kunnat enats med de andra länderna, om det fortfarande fanns oenighet inom alliansen i frågan?

  19. Johan says:

    Jag trodde inte att länderna skulle ena sig så snabbt. Men om de gör det så blir det en A-punkt. Å andra sidan är det inget konstigt med att starta förhandlingar med USA i frågan. Det har varit så att SWIFT-servern stått i USA och då har de haft fri tillgång till informationen enligt deras egen lagstiftning. Nu flyttar servern till Europa och då måste det slutas avtal om när uppgifter ska kunna lämnas ut. Att USA ska kunna få ut uppgifter om de har en förundersökning om terrorism eller finansiering av terrorism där uppgifter från SWIFT-systemet är viktiga för att utreda är inget konstigt. Om vi har en sådan förundersökning så kan vi redan idag begära hjälp från USA.

    Sedan är frågan om hur avtalet ska se ut och om det ska godkännas, där är vi inte färdigförhandlade eftersom vi inte vet hur avtalet blir.

  20. Albin says:

    (Mina XHTML-koder löpte visst amok där, så jag tar om det utan sådana… Du får gärna ta bort min första kommentar om du vill)

    Johan,

    Jag håller med dig helt och hållet i dina anmärkningar om Perssons utnämningspolitik. Men jag tycker att det fattas två stora saker som du inte alls berör i ditt inlägg:

    1) Alla tjänster måste tillsättas öppet. Alliansen har börjat städa framför egen dörr, men mycket finns fortfarande att göra. Exempelvis kommer inte Samuelssons jobb att lysas öppet.(www.dn.se/nyheter/sverige/visbyjobbet-utannonseras-inte-1.925028)

    Du har på en likande kommentar svarat följande: “[…] jag tycker att man ska gå ut öppet med alla tjänstetillsättningar, men man ska inte vara så naiv att man tror att de som är bäst för tjänsten vill ansöka i en öppen ansökan.”

    Naturligtvis har du säkert rätt i sak, men min fråga är om detta verkligen är ett system som är klokt? Varför ska vissa tjänster och vissa personer särbehandlas? Om man verkligen vill försäkra sig om att en tjänst tillsätts av den som är absolut mest kompetent borde man rimligtvis lysa den öppet. Är man så arrogant att man anser sig vara för “bra” för att söka – eller vad det nu kan vara för skäl man har – ja, då kanske man inte är lämplig för tjänsten? Jag har tidigare skrivit om detta på min egen blogg i anslutning till Samuelsson-affären (http://albinringbroman.blogspot.com/2009/08/turerna-kring-samuelsson.html) samt (albinringbroman.blogspot.com/2009/08/samuelsson-och-ansvarstagande.html).

    2) För det andra tycker jag att det är högst olämpligt att Samuelsson på stört erbjuds ett nytt högprofilsjobb och därtill får behålla sin relativt höga lön. Har man gjort bort sig så kapitalt och dessutom visat total avsaknad av ansvarstagande, utan bara skyller på alla andra (först tjänstemännen och sedan media), har man enligt mitt förmenande än mindre rätt till en “gräddfil”. Att vara politiker är ett riskfyllt uppdrag. Man har sitt mandat på sina väljares nåder. Sköter man sig inte och får sitt förtroendekapital uttömt, ja då får man bita i det sura äpplet. Samuelsson borde rimligtvis förlora jobbet och sedan i öppenhetens tecken självmant söka en ny tjänst – precis som alla andra som misskött sig på jobbet och fått sparken. Även detta har jag skrivit om i ovan nämnda inlägg på min blogg.

    Är väldigt nyfiken på din syn på saken rörande dessa frågor.

    Allt gott,
    Albin

  21. Albin, jag tycker att du gör det lite enkelt. Att inte alla vill söka ett jobb i en öppen ansökningsprocess handlar inte om att någon skulle anse sig vara för “fin” för det, utan det handlar om att man redan har ett jobb och inte vill att den nuvarande arbetsgivaren ska få veta att man söker något annat. När det gäller normala tjänster i det privata näringslivet så begär den sökande att hans ansökan ska behandlas med sekretess, men om det är regeringen som utlyser en tjänst så blir alla ansökningar offentliga handlingar enligt offentlighetsprincipen. Många som skulle kunna vara tänkbara för t.ex. en landshövdingspost kommer med andra ord inte att ansöka i en öppen process eftersom de inte vill försämra möjligheterna på det nuvarande jobbet.

    När det gäller att Samuelsson blir generaldirektör inom regeringskansliet med bibehållen lön så är det inget val som regeringen har gjort. Tyvärr så har hon rätt att behålla lönen under tiden som förordnandet löper och då är det bättre att tvinga henne göra någon nytta inom regeringskansliet än att hon bara ska gå hemma och ändå ha samma lön varje månad.

    Att detta är fel är vi helt överens om. Därför har regeringen idag tillsatt en utredning som ska se över hur det ska gå att avsätta statliga myndighetschefer utan att de ska få behålla sin lön.

  22. Albin says:

    Tack för ditt svar Johan! Naturligtvis generaliserar jag en aning; det är ganska svårt att inte göra det i dylika diskussioner, eftersom få situationer är den andre lik.

    Jag är väl medveten om “problemet” med offentlighetsprincipen i detta fall. Men det innebär väl inte att man för den sakens skull inte kan tillämpa ett överlappande system – i vart fall till en början innan en bättre lösning står att finna. Vad jag åsyftar är att regeringen precis som tidigare kan tillfråga en eller flera kandidater “under bordet”, men att tjänsten samtidigt kan lysas öppet så att andra som är kvalificerade för tjänsten får chansen att söka. Vem vet, det kanske dyker upp någon som regeringen inte har kommit att tänka på? Jag betvivlar nämligen starkt att regeringen alltid i alla lägen har järnkoll på alla alternativ och därför “vet bäst” – även de är mänskliga. Dessutom är jag av princip emot att vissa statliga toppjobb ska undanhållas ett öppet tillsättningsförfarande och – i vart fall i teorin – kunna nyttjas för att omplacera “jobbiga” personer eller belöna vänner till regeringen.

    Även om min tidigare kommentar om arrogans var medvetet provokativ, så tror jag fortfarande att det finns vissa som i dagens läge rent av skulle avstå från att söka självmant om det inte tillfrågades av regeringen. Det är en viss skillnad att bli utvald för en tjänst än att söka den – och med dagens förlegade system med avlastningspositioner för politiker som har gjort sitt i ramljuset tror jag faktiskt att den uppfattningen är ganska utbredd. Men det kanske bara är mina fördomar som spökar?

    Vad gäller Samuelssons tjänst vid regeringskansliet är jag medveten om att regeringens händer är bakbundna. Vad jag vänder mig mot är utformningen av själva systemet – som till och med är mer puckat än LAS. Därför glädjer det mig mycket att höra att systemet ska utredas, och jag hoppas innerligt på ett positivt utfall och en snabb reform. Det system som tillämpas idag är minst sagt absurt! Ha en trevlig kväll!

Leave a Reply

Your email address will not be published.